Expressen frias efter rapportering om grannfejd på skärgårdsö

Expressen, exp. nr. 81/2022, dnr. 22029

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Expressen.

*****

Genom beslut den 31 januari 2022 samt med ett tilläggsbeslut den 24 februari 2022, avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.

MO:s beslut, som riktade sig till anmälarna, hade följande lydelse.

Ni har till Allmänhetens Medieombudsman anmält artikeln Grannbråk och anklagelser om hot i skärgårdsidyllen publicerad den 22 januari 2022 på expressen.se.

Vad mediet publicerade

Grannfejden på idylliska X-ön (namn angivet) i Y:s skärgård tycktes inte ha något slut. Planerna på att bygga en skärgårdsby för året-runt-boende barnfamiljer fick sommarstugeägarna att se rött. Senaste striden gällde en vägspärr som markägaren satt upp.

”– Jag kommer att behöva slakta mina djur. Det är ett jäkla elände”, sa lantbrukaren B till Z (medium angivet).

Markägaren AA svarade att han erbjudit lantbrukaren nyckel till den låsta grinden för att kunna hämta foder till korna.

En grupp öbor hade begärt handräckning av kronofogden för att öppna grindarna som spärrade vägen och delade ön. Det var andra gången på två år som fogden kopplades in i just det ärendet.

Markägaren AA hävdade att han hade rätten på sin sida beträffande vägbråket och hänvisade till lagakraftvunna domar i förvaltningsrätten och kammarrätten.

Samtidigt uppgav AA för Expressen att han tillgängliggjort en nyckel så att lantbrukaren kunde passera för att ha hand om djuren.

Det infekterade bråket på X-ön gick flera år bakåt i tiden, vilket Z rapporterat om. Expressen hade i ett längre reportage tidigare skrivit om den infekterade striden på skärgårdsön.

Bakgrunden var att de året-runt-boende markägarna AB och AA, utflyttade Nackabor, ville skapa en skärgårdsby med 28 nybyggda villor på sina ägor. Visionen var att få liv i en avfolkad skärgårdsö.

En bilbro, bad- och båtplatser, laddstolpar för elbilar, fiber, skärgårdskrog och reningsverk med mera ingick också i projektet. Men planerna stötte på patrull och delade ön i två läger.

X-ön hade bara 13 fastboende – men desto fler sommarboende. Det fanns 230 fritidsfastigheter. Fritidshusen hade i många fall gått i arv från generation till generation, och nu befarades att den idylliska Bullerbyn-charmen skulle gå förlorad.

”– En del vill ha skärgården som ett orört Skansen”, suckade AA vid Expressens besök för ett halvår sedan.”

Hundratals hade anmält sitt intresse till projektet, men C kommun hade inte beviljat något bygglov. AA ansåg sig motarbetad av kommunen. I vredesmod skickade han meddelande med mycket hårda ord och en bild på en pistol till flera politiker.

Det resulterade i polisanmälan, åtal, rättegång och fällande dom i Y tingsrätt i november 2021. AA, som hävdade att han av misstag skickat fel bild till politikerna, hade överklagat till hovrätten och menade att två av nämndemännen i tingsrätten var jäviga.

Domen i tingsrätten blev villkorlig och han befanns skyldig till misshandel och olaga hot. Själv ansåg AA att han och hans familj i flera år utsatts för smutskastning och hot i lokala Facebookgrupper, sms och arga brev, vilket till sist fick bägaren att rinna över.

I avvaktan på eventuell förhandling i Svea hovrätt fortsatte stämningen att vara infekterad på ön i Y-skärgården. Senaste bråket gäller den väg som AA stängt med låsta grindar. Det fanns ingen biltrafik på ön men fyrhjulingar nyttjades flitigt.

Lantbrukaren B behövde använda vägen för att komma åt sina foderbalar. Annars riskerade hans köttdjur att svälta.

”– Det står en jäkla traktor i vägen och grinden mot E-gården är låst. Jag måste få upp grinden nu, men kronofogden är så fruktansvärt långsam”, sa han till Z.

Även fler fastighetsägare på ön hävdade att de drabbats av de låsta grindarna på vägen. Markägaren uppgav skriftligen till tidningen att han har rätten på sin sida.

”Den är stängd eftersom vägen är avregistrerad. Ingen har rätt att köra där och jag vill inte räknas som väghållare om det händer något”.

För Expressen uppgav AA i ett mejl att han erbjudit en lösning på problemet med fodret som lantbrukaren inte kommit åt.

”– Vårt erbjudande står fast att han och hans fru får möjlighet att hämta foder via vår gårdsplan, och får tillgång via nyckel för att hämta fodret.

– Det är väl rimligare än att vända sig till kronofogden? Vi är oroliga över kossorna och finns behjälpliga för att lösa situationen.”

AA hävdade att hans familj de senaste månaderna varit utsatta för bland annat vandalisering och olaga hot.

”– Det finns alltid ’two sides of a story’ men vi ifrågasätter hur vi kan vara de elaka då andra bevisligen förstör och begår skadegörelse?”

Konflikten på X-ön tycktes inte ha något slut.

”– Detta är en konflikt där det är svårt att se någon vinnare. Det är ingen som ger sig på någon sida”, sa D, chefredaktör på Z som följt grannfejden en längre tid.

”– Det är ett ämne som berör och engagerar skärgårdsbor och öbor. För oss är det en viktig fråga att bevaka.”

Anmälan

Ni ansåg att Expressen samt journalisten brutit mot god publicistisk sed.

Artikeln, som i praktiken baserades helt på en i Z införd artikel den 20 januari, innehöll en rad brister som sammantaget satte er i en klandervärd dager.

Ur publicitetsreglerna gick att läsa:

2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer.

Ni kunde konstatera att varken reportern som skrivit Expressenartikeln eller någon annan journalist eller medarbetare från Expressen sökt er för en kommentar, vilket publicitetsreglerna stadgade.

Då artikeln i Expressen var en ren så kallad ”rewrite” så bortsåg Expressen från den information som skulle tala till er fördel: Att den utpekade djurhållaren fått en egen nyckel till den berörda grinden som artiklarna handlat om i syfte att inte åsamka djurhållaren eller djuren någon skada. Djurhållaren var styrelseledamot i den vägförening som hade försummat sitt åtagande och försatt alla i denna besvärliga situation. Givet att djurhållaren väl kände till att vägarna hade förfallit redan 2019, varför då lägga foder på en annan gård och inte sin egen, där djurhållaren hade fått nyckel och erbjudits att ta sig över er fastighet?

Den aktuelle djurhållaren, som var bosatt nära de fritidsboende som konflikten kretsade kring, hade såvitt ni kunde bedöma tagit aktiv ställning i konflikten trots att ni hade gjort vad som ankom på er för att varken han eller hans djur skulle skadas.

Vidare bortsåg Expressen från att Högsta Förvaltningsdomstolen inte medgivit prövningstillstånd och att Lantmäteriets beslut, om att gemensamhetsanläggningen hade förfallit och avregistrerats, alltså hade vunnit laga kraft.

Lantmäteriets beslut att vägarna hade förfallit hade varit känt i över två år där man fortsatt göra intrång på fastigheten i form av fyrhjulingsparkering (se Mark och Miljödomstolens dom bilaga 5). Vidare hade djurhållaren insyn i det rättsliga läget som styrelseledamot i vägföreningen och hade senast den 2:e december bekräftat att vägar upphört att gälla genom sitt deltagande på skärgårdsrådet den 2:e december 2021, se sida 8 i bilaga 6.

Expressen lyfte heller inte det faktum att en tidigare polis ”nekat legitimitet i lagakraftvunna domar och kriminella aktiviteter” gentemot er egendom och familj.

Slutligen beskrev inte Expressen förhållandet att de fritidsboende, utan tidigare servitut eller ens sedvanerätt, annekterat en icke oförsvarlig del av privat åkermark för att anlägga en parkering för sina terrängkörningsfordon vilket innebar risk att de bröt mot terrängkörningslagen. Det skulle vidare framhållas att enligt 10 kap 10 § Trafikförordningen (SFS 1998:1276) var det ägaren av vägen som avgjorde vilken typ av trafik som skulle tillåtas på vägen.

Vidare hade Expressens redaktion tagit del av filmer, bilder och dokumentation av polisanmälda brott där man sågade sönder grindar, djurhagar och körde med fyrhjulingar på åker och i skog. Detta återspeglades inte i artikeln.

Expressen hade enligt er uppfattning agerat försumligt och gjort sådana avsteg från det publicistiska regelverket att tidningen åsamkat er publicistisk skada. Detta genom främst att inte söka er för kommentarer och inte heller, så vitt ni kunde se, gjort några som helst egna käll- eller faktakontroller.

Medieombudsmannens bedömning

Medieombudsmannen bedömer om ni utsatts för en oförsvarlig skada av publiceringen.

För att avgöra om en publicering med kritiska och skadliga uppgifter ändå kan försvaras tittar jag på om det funnits ett allmänintresse för det aktuella ämnet, om anmälarnas ställning är sådan att de ska behöva tåla en publicering av detta slag samt om det anmälda mediet haft belägg för att publicera uppgifterna. Jag tittar även på om ni fått komma till tals och bemöta anklagelser som riktats mot er.

Det finns ett allmänintresse i att beskriva en konflikt som uppstått i en unik skärgårdsmiljö där bakgrunden är omfattande expansionsplaner. Ni som anmälare står bakom ett stort expansionsprojekt som ni tidigare fått uppmärksamhet för när ni ställt upp på intervjuer i flera riksmedier. Därför får ni finna er i att saken uppmärksammas med namns nämnande, även i kritiska termer.

I anmälan framhålls flera omständigheter som pekar på bristande balans i rapporteringen. Exakt hur ett medium lyfter fram en konflikt och vilken infallsvinkel som väljs är upp till ansvarig utgivare.

Även om tidningen väljer vinkel på rapporteringen bör dock en kritiserad parts inställning framkomma. I den delen kan konstateras att tidningen vid upprepade tillfällen redogör tidningen för er syn på saken, att det funnits lagakraftvunna domar som talar till er fördel, att en kritisk granne erbjudits en nyckel, med mera. Er syn på konflikten framhålls också genom citat, dels från Z, dels i de kommentarer som en av er mejlat till Expressen.

MO kan inte avgöra vad som är sant eller falskt i denna konflikt eller i publiceringen. Vem som har rätt eller fel i olika påståenden om vägar, servitut eller motsvarande är inte en medieetisk fråga för Medieombudsmannen. Däremot tittar jag på om det funnits tillräckliga belägg, det vill säga ett underlag, för artikeln. Tidningen bygger den på tidigare publiceringar och kända omständigheter kring projektet på X-ön, samt på intervjuer med flera boende på ön. Det utgör sammantaget ett tillräckligt underlag för publiceringen.

Sammanfattningsvis: Tidningen har publicerat uppgifter som varit skadliga för er. Detta har varit försvarligt eftersom det funnits ett allmänintresse av att rapportera om konflikten. Ni har en sådan ställning i projektet att ni får tåla namngivning och kritik. Er syn på och er inställning till kritiken och konflikten har framhållits i publiceringen. MO finner därför inga skäl att rikta klander mot tidningen.

Tillägg till MO:s beslut fattat den 31 januari 2022

Efter att MO fattat sitt beslut inkom ni med uppgifter som MO uppfattat som att ni anmälde en tidigare version av artikeln än den som MO prövade. Ni anförde att denna tidigare version inte speglade er sida av konflikten på ett tillräckligt bra sätt. Ni framförde även att den tidigare versionen var en ren rewrite på en artikel publicerad av Z och att Expressen inte hade gjort någon egen faktakontroll.

MO har mot denna bakgrund öppnat ärendet på nytt för att ta ställning till era framförda synpunkter.

Expressen inkom efter förfrågan från MO med en redogörelse för den ursprungliga artikeln. Den första artikeln publicerades den 22 januari 2022, klockan 13 och den uppdaterade artikeln den 23 januari, klockan 16.39, alltså dagen efter.

När det gäller skillnaderna mellan publiceringarna kan MO konstatera att Expressen i uppföljningen har utvecklat er inställning gällande konflikten på X.

Det är självklart att de olika parterna i en konflikt vill att så många som möjligt av deras synpunkter ska redovisas i en publicering om saken. Från medieetisk utgångspunkt är det dock tillräckligt att parternas huvudsakliga invändningar eller synpunkter framgår. Redan av den första versionen av artikeln framgick parternas ståndpunkter på ett övergripande sätt. Anmälarnas sak har sedan utvecklats i den uppföljande publiceringen som skedde relativt snabbt.

Detta är från medieetisk utgångspunkt tillräckligt.

Med detta tillägg till det tidigare fattade beslutet, lägger MO ärendet till handlingarna. Beslutet om avskrivning kvarstår.

Eftersom ni redan överklagat ärendet, överlämnas det härmed till Mediernas Etiknämnd för fortsatt prövning.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Såväl tidningen som anmälarna har yttrat sig i nämnden. Yttrandena kan sammanfattas på följande sätt.

Tidningen:

Anmälarna har inte åsamkats någon beaktansvärd pressetisk skada av publiceringen. Som MO korrekt konstaterar finns ett allmänintresse i att beskriva den aktuella konflikten, där bakgrunden är omfattande expansionsplaner i en unik skärgårdsmiljö. Det är anmälarna som står bakom projektet. De har tidigare ställt upp på intervjuer om projektet och konflikten i riksmedia. Uppgifterna i publiceringen är korrekta och Expressen har, redan i den ursprungliga versionen av artikeln, redovisat anmälarnas inställning.

Anmälarna:

I den ursprungliga versionen sattes vi i klandervärd dager utan de nyanser som publicerades i den uppdaterade artikeln dagen efter. Den senare publiceringen saknar ett nyhetsvärde och få, eller ingen, av de 1000-tals läsare som redan läst den första artikeln kan antas ha fått ta del av den mer nyanserade bilden dagen efter. Expressen gjorde inte heller läsarna uppmärksamma på att artikeln uppdaterats med ny information. Inte heller lades denna nya information som nyanserade bilden i en egen artikel, varför det är osannolikt att Expressen nått ut i samma utsträckning med den balanserade bilden.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Expressen.