Expressen hade tillräckliga belägg när man rapporterade om hur anmälaren, som med påstått falska uppgifter fått anställning som sjuksköterska i flera kommuner, nu hade åtalats.
Expressen, exp. nr 117/2022, dnr. 22423
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Expressen.
Genom beslut den 18 oktober 2022 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Expressen.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Expressen för en artikel med rubriken Falsk undersköterska bluffade till sig jobb som publicerades på expressen.se den 5 oktober 2022.
Vad mediet publicerade (i urval)
Ingressen
Med förfalskade betyg, falska läkarintyg och påhittade anställningar hade den 29-åriga undersköterskan gått från tjänst till tjänst i en serie svenska kommuner. Nu åtalades hon för delar av de brott hon anklagats för.
Samtidigt hade polis och åklagare lagt ned utredningar i flera fall trots att undersköterskan själv medgett att hon använt sig av falska uppgifter.
– Den här personen har satt i system att jobba på det här viset, sa HR-chefen i A kommun, NN, som tvingats betala 54 000 kronor efter att ha avskedat undersköterskan.
Artikeltexten
I våras hade Expressen kunnat berätta om den nu 29-åriga kvinnans framfart i Mellansverige. Under tre år hade hon haft minst fem tjänster i fyra kommuner.
Och granskningen hade visat att kvinnan i samtliga granskade fall de senaste tre åren angett falska uppgifter för att få sina anställningar. Det handlade om allt från förfalskade betygsdokument, en påhittad historik om tidigare anställningar och utbildningar – till att hon fått jobb under falsk identitet.
Kvinnans framfart hade illustrerat de brister som fanns inom kommuner och regioner vad gällde kontroller av de man anställde.
Nu åtalades 29-åringen, mot sitt nekande, för delar av de många anklagelser som förts fram emot henne.
I augusti 2021 skulle kvinnan ha skickat in ett falskt slutbetyg i samband med att hon ansökt till sjuksköterskeprogrammet vid Y universitet (ort angiven). Den klumpiga förfalskningen hade avslöjats då flera av uppgifterna rimligen inte kunde stämma.
Slutbetyget påstods vara utfärdat 2015, på en gymnasieskola som då hade lagts ned för flera år sedan. Enligt betyget hade kvinnan fått VG och MVG i flera ämnen. Problemet var bara att VG och MVG hade ersatts med bokstavsbetygen A-F flera år tidigare. Någon elev med kvinnans namn hade aldrig heller gått på skolan ens då den fanns.
– Det är allvarligt för det sätter konkurrensen ur spel, både på arbetsmarknaden och på studiemarknaden om jag får uttrycka mig så, sa kammaråklagare Marcus Nyman som nu åtalade kvinnan för brukande av falsk urkund.
Hon hade samtidigt åtalats för brukande av falsk urkund och ofredande i samband med en händelse som Expressen tidigare kunnat berätta om – i D kommun.
Där hade kvinnan visstidsanställts hösten 2020 under falskt namn och med påstående om att hon hade en undersköterskeutbildning vid en gymnasieskola i B kommun.
När visstidsanställningen gått ut hade kvinnan motsatt sig det och hävdat att hon i själva verket haft en fast anställning. Hon hade också tagit hjälp av facket för att kräva sin rätt.
Till stöd för sin sak hade hon hänvisat till ett anställningsavtal som mycket riktigt
visade att hon hade fått en fast tjänst. Problemet hade bara varit att anställningsavtalet varit förfalskat och att originalet – som funnits i kommunens arkiv – visat att det rört sig om en tidsbegränsad visstidsanställning.
När kvinnans fackliga organisation då valt att inte företräda henne mer, skulle kvinnan ha gått till attack mot en av fackets representanter vid ett besök på fackexpeditionen, och spottat denne i ansiktet.
D kommun hade senare tvingats ingå en förlikning med kvinnan, där skattebetalarna fått stå för kommunens advokatkostnader och 50 000 kronor i ersättning till kvinnan för att avsluta tvisten om anställningen.
Även A kommun, där kvinnan senare sökt och fått en fast tjänst som undersköterska, hade anmält henne för urkundsförfalskning. Det hade skett efter att man avslöjat henne med att ha lämnat in ett falskt slutbetyg där hon påstods ha en undersköterskeutbildning.
Också vid anställningen i A kommun hade kvinnan uppgett ett falskt namn och sagt sig ha arbetat som undersköterska i tio års tid. Efter ett par veckor in på den nya tjänsten hade hon också lämnat in ett – enligt kommunen – falskt läkarintyg där kvinnan hävdades ha pälsallergi. Detta för att slippa gå in till vissa brukare.
I det fallet hade polisen valt att lägga ned förundersökning med motiveringen att kvinnan redan utreddes för andra brott och att hon troligen skulle få en så kallad åtalsunderlåtelse av åklagare.
Enligt polisen fanns det inte heller ”något väsentligt allmänt eller enskilt intresse” för att driva utredningen vidare.
Även A kommun hade till slut fått betala pengar till undersköterskan, efter att hon gått till domstol för att få tillbaka sin tjänst.
Mot att undersköterskan i överenskommelsen medgav de anklagelser som kommunen fört fram mot henne om förfalskade betyg och intyg med mera var sanna, hade hon kunnat lämna kommunen med 54 000 kronor.
Undersköterskan själv hade tidigare avböjt att kommentera anklagelserna.
– Jag kommer inte uttala mig om någonting, i något av de här ärendena faktiskt, hade hon då sagt.
Expressen hade efter åtalet på nytt sökt undersköterskan via alla tillgängliga kanaler, men utan resultat.
Hon hade begärt en advokat, men nekats med hänvisning till det låga straffvärdet för målet.
Hon nekade till brott och besvarade alla polisens frågor i förhören med ”inga kommentarer”.
Bilder
I artikeln fanns en porträttbild föreställande anmälaren. Ansiktet var pixlat. Det fanns även en bild på slutbetyg. På bilden var personuppgifterna överstrukna.
Anmälan
Du har i huvudsak anfört följande.
Skäl till din anmälan var att artikeln grovt brutit mot publicistisk sed.
Expressen hade återigen skrivit en artikel om dig som inte var sann och i den lämnat felaktiga uppgifter som ej stämde. Du hade lidit en stor publicitetsskada då även en bild på dig fanns i artikeln. Genom bilden kunde du identifieras.
Du kände dig mycket kränkt. Publiceringen hade tagit oerhört hårt på dig. Det var inte okej. Du var mycket ledsen.
Medieombudsmannens bedömning
Jag prövar om publiceringen har orsakat dig en oförsvarlig publicitetsskada.
I artikeln anges att du åtalats för brukande av falsk urkund för att med hjälp av falska betyg och intyg ha fått anställning som undersköterska. Det anges även att du åtalats för ofredande bestående i att du ska ha spottat en person i ansiktet. Dessa uppgifter orsakar dig en publicitetsskada.
För bedömningen av skadans försvarlighet har allmänintresset av publiceringen betydelse. Det kan konstateras att allmänheten har rätt till insyn i frågor gällande påståenden om bristande rutiner vid rekrytering och bemanning inom skattefinansierad vård och omsorg. Det finns därför inget att invända mot att tidningen valt att rapportera om åtalet mot dig.
Av betydelse är även i vilken utsträckning du pekas ut i publiceringen. Du pekas inte ut med namn och den bild som föreställer dig är pixlad. Dock beskrivs var du har arbetat och därtill anges din ålder. Genom detta kan de som redan hade viss kännedom om händelserna förstå att artikeln handlar om dig. Det är dock inte fråga om något större antal personer, varför utpekandet har varit begränsat.
Du har anfört att artikeln innehöll felaktiga uppgifter. Du har dock inte närmare preciserat vilka uppgifter som skulle vara missvisande.
MO prövar inte vad som är sant eller falskt i en publicering. Bedömningen i denna del handlar i stället om huruvida tidningen haft tillräckligt underlag (belägg) för de publicerade uppgifterna. Det kan konstateras att tidningen grundat uppgifterna på rättsliga handlingar och uppgifter från arbetsgivare. Genom detta har tidningen haft tillräckliga belägg.
I artikeln anges att tidningen sökt dig via alla tillgängliga kanaler, något som jag inte finner anledning att ifrågasätta. Den har även angett vad du i förundersökningen haft för inställning till brottsanklagelserna. Genom detta har din rätt till bemötande tillgodosetts.
Sammanfattningsvis: Artikeln innehåller uppgifter som är skadliga för dig. Det finns dock ett allmänintresse av den aktuella rapporteringen. Därtill kan konstateras att utpekandet av dig är mycket begränsat. Tidningen har genom rättsliga handlingar och uppgifter från arbetsgivare haft tillräckliga belägg för de publicerade uppgifterna. Du har vidare fått tillfälle att bemöta dessa uppgifter. Sammantaget har den publicitetsskada som du orsakats därmed inte varit oförsvarlig.
Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Tidningen har förklarat sig inte ha något att tillägga i nämnden.
Anmälaren har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.
Eftersom tidningen la ut en bild på henne som var pixlad i ansiktet så kunde hennes tidigare kollegor se att det var hon. Men även tidigare arbetsgivare kunde identifiera henne eftersom hon har haft bilden på sitt CV. Publiceringen har inneburit en väldigt stor kränkning av henne som privatperson.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Expressen.
I beslutet har deltagit ordförandena Johan Danelius, Stefan Johansson och Christine Lager samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Göran Ellung, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Filippa Bergin, Magnus Ramberg, Laura Hartman, Robert Hårdh, Johan Trouvé, och Göran Collste, representerande allmänheten.