Mediernas Etiknämnd friar Sveriges Television för granskning av skönhetsklinik

maj 10 2022


Publiceringarna har innehållit en rad negativa uppgifter om anmälaren, däribland att patienter drabbats av omfattande komplikationer samt att han står under utredning av Ivo. Nämndens bedömning är dock att SVT sammantaget har haft tillräckliga belägg för de publicerade uppgifterna.

Sveriges Television, exp. nr. 29/2022, dnr. 21241

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sveriges Television.

                           

Genom beslut den 6 december 2021 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Television.

MO:s beslut hade följande lydelse.

NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Sveriges Television (SVT) som den 15 maj 2021 publicerade två artiklar med video­klipp på sin webbplats, svt.se. Publiceringarna som anmälts har följande rubriker:






    • Skönhetsklinik granskas av Ivo – sågas av missnöjda patienter 

    • Hennes lungor kollapsade efter operationen: ”Jag hade dödsångest”




VAD MEDIET PUBLICERADE


 1: Skönhetsklinik granskas av Ivo – sågas av missnöjda patienter


 Artikelns ingress


 Patienter hävdade att deras kroppar hade förstörts, kliniken att man var föremål för en förtalskampanj. Men kritiken kom inte bara från missnöjda kunder – sedan flera år pågick en omfattande Ivo-granskning av klinikens kirurg och grundare, som anklagades för både felaktiga ingrepp och falsk marknadsföring.


Artikeltexten


Klinik A var en framgångsrik skönhetsklinik med många positiva omdömen. Men också – varningar i sociala medier och kritiska anmälningar till Ivo.


En av de missnöjda var ”Johanna”, som varit missnöjd med sin kropp efter att ha fött två barn. Hon menade att hennes mage och bröst blivit förstörda av ingreppen.


” – Han har tagit min kvinnlighet ifrån mig”, sa hon.


I inlagor till Ivo tillbakavisade grundaren all kritik. Han skrev att de många anmälningarna inte berodde på felbehandlingar utan ”utpressning av patienter som hittat varandra via social media.” Flera kvinnor skulle ha krävt stora summor i ersättning och sedan startat en ”bred smutskastningskampanj” som Klinik A hade polisanmält, uppgav grundaren.


Men det var inte bara enskilda kvinnor som riktat kritik mot Klinik A.


2017 hade Ivo slagit fast att grundaren gjort en bristfällig uppföljning av en patient med en hudförändring som senare visat sig vara en hudtumör.


2018 fick Klinik A kritik på flera punkter. Ivo hade bland annat funnit att läkemedel med krav på kylförvaring förvarats med matvaror i personalrummets kylskåp.


Samma år hade Ivo påbörjat en granskning av grundarens yrkesutövning som fortfarande pågick.


” – Utredningen är omfattande, det är många anmälningar som har kommit in till oss”, sa Marie-Lois Ivarsson, tillsynsläkare på Ivo.


En expert på plastikkirurgi som granskat journaler åt Ivo slog fast att grundaren ”signifikant ökat riskerna för patienterna” och att agerandet ”indikerar ett bristande medicinskt omdöme” som inte låg i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet.


Patienter anklagade också grundaren för att ha påstått sig vara plastikkirurg trots att han saknade en sådan specialisering. Begreppet plastikkirurgi hade också förekommit i bolagets marknadsföring.


Enligt Ivo var lagstiftningen tydlig på denna punkt.


” – Det är definitivt inte korrekt, man har inte rätt att uppge sig vara något som man inte är”, sa Marie-Lois Ivarsson.


Kirurgen som drev kliniken hade i olika sammanhang tillbakavisat kritiken, som tidigare också uppmärksammats av Aftonbladet, men han avböjde att intervjuas av SVT. Han hänvisade till patientsekretess trots att SVT fått fullmakter.


Videoklippets innehåll i väsentliga delar


 Johanna berättade att läkaren hade tagit hennes liv och kvinnlighet ifrån henne. Hon kände ingen glädje. Hon darrade på rösten och sa att hennes barn knappt fick se på henne för att hon inte ville att de skulle se resultatet av ingreppet. Hon berättade vidare:


Läkaren hade inte berättat om riskerna, annat än att hon eventuellt kunde få en infek­tion vilket enligt honom var omöjligt eftersom hon skulle få penicillin. Hade hon känt till riskerna så hade det varit en ”annan femma”.


Hon och läkaren hade kommit överens om att ärret skulle vara så långt ned som möjligt, men i stället hade det hamnat väldigt högt upp och hon hade könshår ända upp till magen. Läkaren hade fettsugit för mycket under höftbenen, och det gjorde jätteont. Hon hade blivit tvungen att fettransplanera dit och resultatet var fortfarande väldigt ojämnt. Han hade fettsugit armhålor, armar och brösten. Brösten hängde, det var två olika bröst: ett bröst var rakt och det andra var runt. Bilder på Johannas kropp visades.


Ivo hade sagt att det varit ett undermåligt resultat, och att man aldrig gick in i armhålan och sög för då skadade man lymfan, men det hade läkaren gjort på henne.


 2: Hennes lungor kollapsade efter operationen: ”Jag hade dödsångest”


Artikelns ingress


Efter fyra förlossningar hade hon velat göra en bukplastik och valt att operera sig av en läkare som enligt henne påstått sig vara en plastikkirurg. Men det hade han inte varit – och efter operationen hade hon fått allvarliga komplikationer som påverkade henne än i dag. Läkaren tillbakavisade kritiken och menade sig vara utsatt för en förtalskampanj.


Artikeltexten


2015 hade ”Sandra” genomgått sin bukplastikoperation på Klinik A, en framgångsrik skönhetsklinik som marknadsförde sig genom bland annat kända profiler på sociala medier. Kirurgen hade, enligt Sandra, presenterat sig som en plastikkirurg och inte förrän flera år efter ingreppet hade hon fått reda på sanningen, att han inte hade någon sådan specialisering.


” – Jag fick veta att han inte är en plastikkirurg i höstas, det är många år efteråt och jag har hela tiden trott att han är en plastikkirurg så jag blev jätteförvånad när jag hörde det. Jag känner mig jättelurad”, sa Sandra till SVT.


Under operationen hade Sandra blött mer än normalt och därför hade kirurgen valt att avvakta en stund men sedan bestämt sig för att slutföra operationen. Några dagar efter ingreppet hade Sandra haft mycket svårt att andas och då valt att åka in till akuten.


” – Jag försökte ta mig fram till receptionen, och jag kom fram och sa ’jag kan inte andas’. Jag kunde verkligen inte andas och hade panik.”


Lungorna hade delvis kollapsat och hon hade haft flera blodproppar i lungorna.


 ” – Jag hade dödsångest och blev jätterädd efter det.”


Klinik A hade avböjt intervju med SVT men hade i olika sammanhang tillbakavisat den kritik som riktats mot dem. I en inlaga till Ivo skrev man att man utsatts för omfattande kompensationskrav från tidigare patienter som sedan inlett en smutskastningskampanj som man också polisanmält.


Videoklippets innehåll i väsentliga delar


Sandra berättade att hon hade velat göra en bukplastik efter att hon fött fyra barn. Hon berättade vidare: Magmusklerna hade behövt sys ihop och hon ville fettsuga på magen. Hon hade gjort operationen för flera år sedan, men först nyligen hade hon fått veta att läkaren som utfört operationen inte varit plastikkirurg. Hon kände sig jättelurad.


När hon hade kommit hem efter operationen hade hennes hjärta börjat slå mycket snabbt och hon hade nästan inte kunnat andas. Hon avvaktade några dagar och åkte sedan till akuten på grund av sina andningsproblem. Vid röntgen framkom att båda lungorna hade kollapsat nedtill och att hon hade massiva blodproppar i båda lungorna.


Det var även annat som var fel efter operationen: hon hade flera centimeter sned navel, ärret var inte snyggt, huden var för hårt åtstramad och fett hängde över på sidorna. Men hon hade inte vågat åtgärda det, eftersom hon blev så sjuk efter förra ingreppet.


ANMÄLAN


NN anmälde publiceringarna genom sitt ombud, advokat Sargon De Basso.


NN var läkare, specialist i kirurgi och bröstkirurgi med inriktning på estetisk kirurgi, samt grundare av Klinik A. Han var en meriterad och erkänt skicklig kirurg.


Publiceringarna baserades på uppgifter från två tidigare patienter som han opererat, och som båda upplevde sig felbehandlade. De hade anmält honom till Ivo. Patienternas påståenden om felbehandling och komplikationer var grundlösa. De hade vidare krävt ekonomisk ersättning med mycket höga belopp, och hotat med smutskastning om han inte accepterade deras respektive krav. I stället för att invänta Ivo:s prövning hade de under 2021 påbörjat en smutskastningskampanj mot honom och spridit felaktiga uppgifter och allvarliga anklagelser. Smutskastningskampanjen hade orsakat honom stor skada. Han hade polisanmält dem och för närvarande pågick en förundersökning där han var målsägande. Denna bakgrund nämndes dock inte av SVT, trots att mediet kände till den.


NN omnämndes i publiceringarna som kirurg och grundare av Klinik A. Vid en sökning i SVT Nyheters arkiv kunde en artikel från november 2015 hittas och i den namngavs han som grundare för Klinik A. På klinikens hemsida framgick även att han var grundaren. Mot bakgrund av detta hade han alltså identifierats för en stor krets, och alla med tillgång till internet förstod att det handlade om honom.


I en av publiceringarna (1) angavs att en ”expert på plastikkirurgi”, som skulle ha granskat journaler åt Ivo, hade slagit fast att anmälaren genom sin verksamhet ”signifikant ökat riskerna för patienterna” och att hans agerande ”indikerar ett bristande medicinskt omdöme”. Uppgifterna kom från ett utlåtande av vetenskapliga rådet, och var inte korrekt belagda. Av underlaget från Ivo, som SVT tagit del av, framgick att fyra specialister och överläkare i anestesi och intensivvård hade ifrågasatt uppgifternas riktighet.


Uppgiften om att anmälarens arbete ”indikerar ett bristande medicinskt omdöme” bestreds. De fyra läkarna hade yttrat: ”Tvärtom är vår uppfattning att patientsäker­hetsarbetet på Klinik A håller hög kvalitet, och att dessa frågor tas på största allvar”. Därtill sa de ” […] vill vi hävda att handlandet vid de tre berörda fallen visst ligger i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet”.


Läkarnas svar till vetenskapliga rådet nämndes inte i publiceringen. Att inte publicera så avgörande information hade medfört att läsaren givits en kraftigt vinklad och helt felaktig bild av patienternas berättelser.


NN hade aldrig påstått att han hade en specialistutbildning inom plastik­kirurgi, vilket påstods i den andra publiceringen (2). Genom de publicerade uppgifterna påstods att han genom falsk förespegling av att vara plastikkirurg och att genom att utföra operationen på ett felaktigt sätt, riskerat ”Sandras” liv.


De negativa uppgifterna som publicerats om anmälaren som läkare drabbade honom även på ett privat plan. Att han pekades ut på detta sätt var vanhedrande, och hade allvarligt skadat hans anseende samt tillfogat honom en oförsvarlig publicitetsskada.


Anmälaren bifogade utdrag från den smutskastningskampanj han menade sig vara utsatt för samt artikeln från SVT:s arkiv.


MEDIETS SVAR


 SVT svarade genom Jan Helin, mediedirektör.


Belägg för uppgiften om att anmälaren inte var plastikkirurg


 Redaktionen hade tagit del av Socialstyrelsens uppgifter om NN av vilka det framgått att han var legitimerad läkare och specialist inom kirurgi, men saknat specialisering inom plastikkirurgi. Dessa uppgifter bestreds inte heller av anmälaren.


Belägg för uppgiften att begreppet plastikkirurgi använts i klinikens marknadsföring


Redaktionen hade i intervjuer med flera patienter fått höra samstämmiga berättelser om att de i kontakt med klinikens ägare fått uppfattningen att han varit plastikkirurg. Uppgiften hade stärkts av anmälningar och tips till Ivo som redaktionen tagit del av. Redaktionen hade också granskat klinikens Facebook-sida där begreppet ”plastik­kirurgi” förekommit på flera ställen. På företagets Facebook-sida hade redaktionen också kunnat ta del av en länk till en Youtube-video där en nöjd patient förkunnat: ”I dag ska jag träffa en plastikkirurg”. Redaktionen hade med dessa fakta ansett att det funnits god grund för påståendet som gjorts i en av artiklarna: att ”begreppet plastik­kirurgi har också förekommit i bolagets marknadsföring.”


Påståendet att SVT inte lyft fram samtliga experter i Ivo-utredningen


Redaktionens granskning hade visat att Klinik A kritiserats i två tidigare ärenden av Ivo, under 2017 respektive 2018, för bristande läkemedelshantering samt brister i uppföljningen av patient med hudförändringar. Ivo hade i och med dessa beslut påbörjat en ny utredning 2018 gällande anmälarens yrkesutövning, som fortfarande pågick. I ett yttrande i utredningen hade Ivo:s vetenskapliga råd Gunnar Kratz, professor och överläkare i plastikkirurgi, uttalat sig om att grundaren ”signifikant ökat riskerna för patienterna” och att läkarens agerande ”indikerar ett bristande medicinskt omdöme”. Redaktionen hade bedömt att det funnits ett stort allmänintresse av att redovisa yttrandet.


I utredningen hade anmälaren själv kommit in med en skrivelse från fyra anestesi­läkare, som beskrivit att rutinerna kring anestesivården i anmälarens verksamhet var bra. Läkarna, som skrev inlagorna på anmälarens begäran, uppgav att de återkommande arbetade eller hade arbetat för Klinik A.


Sedan redaktionen fått bekräftat från åklagare att det hade inletts en förundersökning om förtal riktad mot patienter som skrivit kritiska kommentarer om Klinik A i sociala medier, hade redaktionen valt att publicera ytterligare en artikel på svt.se. I denna artikel hade även de fyra anestesiläkarnas stödjande kommentar till Ivo beskrivits.


Granskningens allmänintresse


Marknaden för skönhetsinjektioner och estetisk kirurgi hade länge saknat reglering i Sverige, innan den nya ”skönhetslagen” klubbats igenom. Skyddet för konsumenterna var litet trots att skadorna kunde bli mycket allvarliga eller till och med livshotande. I många fall gjordes ingen löpande tillsyn och det ställdes inga särskilda krav på vilken kompetens som krävdes för att få utföra olika behandlingar. Konsumenter kunde lätt få intrycket från reklam, vackra lokaler och behandlare i vita rockar att behandlingen de skulle genomföra var säker och professionellt utförd.


Att anmäla behandlaren till Ivo var ett av få verktyg för konsumenter att få rätt om en privatperson upplevde att hen blivit felbehandlad. Att en framgångsrik skönhetsklinik anklagats för flera fall av felbehandling och genomgått en omfattande Ivo-granskning hade ett stort allmänintresse.


Granskningen av företaget hade, vid sidan av anmälningarna till Ivo, baserats på vittnes­mål från patienter och plastikkirurger samt dokumentation från andra Ivo-ärenden. Mot bakgrund av det stora allmänintresse som fanns av att granska företag som utreddes för omfattande felbehandlingar, och med hänsyn till ansvaret som följde med den roll som ansvarig läkare och kirurg som anmälaren hade, kunde SVT inte finna att publicitetsskadan som anmälaren drabbats av hade varit oförsvarlig.


SVT bifogade skärmdumpar med bilder från klinikens Facebook-sida.


ANMÄLARENS KOMMENTARER


 Uppgiften om plastikkirurg/plastikkirurgi


På bilderna som SVT bifogat förekom Klink A:s logotyper. På dessa används orden ”Estetisk kirurgi” och ”Hudvård”. Av information på klinikens hemsida framgick vilken utbildning och bakgrund som anmälaren hade. Att använda hash­tagen #plastik­kirurgi var inte att likställa med att utge sig för att vara plastik­kirurg. Semantiskt användes begreppet plastikkirurgi med estetisk kirurgi. Det var klarlagt att NN aldrig påstått att han var plastikkirurg eller marknadsfört sig som en läkare med den specialiteten. Att en patient använt begreppet om honom förändrade inte saken.


Allmänintresse


SVT menade att det med stöd av Gunnar Kratz kritik mot anmälaren varit motiverat att namnge Klinik A och peka ut anmälaren. Ivo:s utredning avseende Klinik A och anmälaren var fortfarande pågående och Ivo hade inte riktat kritik mot anmälaren för bristande yrkesskicklighet.


Ensidig nyhetsrapportering och intrång i privatliv


Vid tidpunkten för publiceringen av artikeln Skönhetsklinik granskas av Ivo – sågas av missnöjda patienter, hade SVT haft kännedom om att det fanns ett utlåtande från fyra anestesiläkarna som bemötte och ifrågasatte det som Gunnar Kratz anförde i sitt utlåtande. Trots denna vetskap om att det fanns en annan version att belysa i ärendet vid IVO, hade SVT valt att publicera en ensidig nyhetsrapportering. Det var anmärkningsvärt.


När åklagare bekräftat att det inletts en förundersökning om förtal så hade SVT valt att publicera de fyra anestesiläkarnas utlåtande.


Sammantaget hade SVT medvetet valt att vilseleda läsarna, genom att bland annat bortse från de fyra anestesiläkare som ifrågasatt den kritik som SVT byggde publiceringarna på. SVT:s agerande synes snarast vara präglat av att finna skäl för att motivera uthängningen av Klinik A och anmälaren.


Genom detta agerande föregrep SVT även Ivo:s prövning av sakfrågan och utmålade anmälaren som klandervärd, genom att påskina att han utsatte sina patienter för livsfara. Mot bakgrund av att utredningen vid IVO var pågående – och mycket väl kunde avslutas med att ingen kritik riktades mot Klinik A eller anmälaren – hade den publicitetsskada som NN drabbats av varit klart oförsvarlig.


Anmälaren bifogade underlag som utvisade när i tiden SVT:s reporter begärt ut handlingar från Ivo.


YTTERLIGARE SKRIFTVÄXLING


 SVT, genom Albert Svanberg, chef SVT Programetik, tillade i huvudsak följande.


Ivo:s vetenskapliga råd var en från kliniken oberoende expert, vars omdöme Ivo


begärt in som ett viktigt underlag i sin granskning. Även om Ivo inte avgjort sin


granskning i det aktuella ärendet så var kritiken från det vetenskapliga rådet ett


faktum, som bedömts relevant att berätta för publiken.


I artikeln hade vetenskapliga rådet citerats på följande sätt:


”En expert på plastikkirurgi som granskat journaler åt Ivo slår fast att grundaren ’signifikant ökat riskerna för patienterna’ och att agerandet ’indikerar ett bristande medicinskt omdöme’ som inte ligger i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet.”


Den inlaga från läkarna som anmälaren hänvisade till var skriven av personer som samtliga hade arbetat för anmälarens klinik. De hade alltså inte varit oberoende i förhållande till anmälaren samt skrivit inlagan på anmälarens begäran.


Trots att anmälaren inte velat ge någon intervju hade SVT Nyheter velat skildra


klinikens syn på kritiken så gott det gick. I en uppföljande publicering om förtals­utredningen hade redaktionen därför valt att även uppmärksamma läkarnas inlaga.


MEDIEOMBUDSMANNENS BEDÖMNING


 MO prövar om anmälaren har drabbats av en oförsvarlig publicitets­skada. För att av­göra om anmälaren utsatts för en sådan skada är artiklarnas allmän­intresse av relevans: ju större allmänintresse, desto större rätt till insyn har allmänheten i frågan. Det spelar även roll vad anmälaren har för yrke eller ställning i samhället: ju mer fram­trädande yrke eller ställning, desto tuffare granskningar måste han eller hon tåla. Om tidningen publicerar negativa uppgifter om anmälaren, så måste den ha ett tillräckligt underlag för uppgifterna och, som utgångspunkt, ge anmälaren möjlighet till bemötande.


Skönhetsindustrin har på senare tid växt stadigt, och det finns ett stort intresse för skönhetsingrepp. Branschen engagerar på olika sätt, och har nyligen varit föremål för skärpt lagstiftning. Frågor om förutsättningarna i branschen och patientsäkerhet har ett stort allmän­intresse, och det är angeläget att verksamma företag i branschen granskas.


Läkare har en sådan förtroendeställning i förhållande till sina patienter att de i vissa fall får tåla en relativt ingående granskning. Anmälarens ställning som läkare på området och grundare för den omskrivna kliniken medför att han måste tåla medial granskning av sin yrkesverksamhet.


Anmälaren är inte namngiven. MO, som bedömer om det varit möjligt att med ledning av de publicerade uppgifterna förstå vem anmälaren är, konstaterar att artiklarna inne­hållit information som medfört att anmälaren blivit utpekad för en viss krets, och tänker då på uppgifterna om klinikens namn och att anmälaren var grundaren. Denna krets har genom publiceringarna fått tillgång till ny information om kliniken och anmälaren i form av de aktuella patienternas berättelser.


Ett medium väljer fritt vilka händelser den ska rapportera om. Mediet väljer också fritt utifrån vilket perspektiv rapporteringen ska ske och vilka uppgifter som ska finnas med. MO prövar enbart vad den ansvarige utgivaren har valt att faktiskt publicera. Att mediet valt att låta miss­nöjda patienter berätta om sina upplevelser av anmälarens yrkesverksamhet, kan därför inte i sig medföra klander.


MO:s uppgift är inte heller att ta ställning till om varje omtvistad sakuppgift är sann eller falsk. Det publicistiska kravet på korrekthet prövas i stället genom att bedöma om SVT haft tillräckliga belägg för att publicera negativa uppgifter om anmälaren.


Publiceringarna har innehållit en rad negativa uppgifter om anmälaren. Däribland att anmälaren skulle ha utgett sig för att vara plastikkirurg trots att han inte varit det, att han felaktigt marknadsfört att kliniken ägnat sig åt plastikkirurgi samt att patienter fått omfattande komplikationer efter operationer som anmälaren utfört. Därtill har det varit negativt för anmälaren att det framkommit att han står under utredning av Ivo.


SVT har i huvudsak inte skrivit om uppgifterna som om de vore objektiva fakta. Det har varit tydligt att uppgifterna kommit från de missnöjda patienterna och det material de visat upp. Eftersom det har varit fråga om att återge patienternas uppfattning går det inte att säga annat än att tid­ningen haft belägg för uppgifterna, vilket dock inte är det­samma som att uppgifterna också varit korrekta. Och det prövar MO, som sagt, inte.


SVT har därutöver haft belägg för att anmälaren anmälts till Ivo, genom de kontakter som mediet haft med myndigheten. Inlämnade underlag avseende Klinik A:s hemsida ger även tillräckliga belägg för påståendet om att begreppet plastikkirurgi förekommit i klinikens marknadsföring.


SVT har sammantaget haft tillräckliga belägg för de publicerade uppgifterna.


Anmälarens har haft synpunkter på att SVT låtit Gunnar Kratz yttrande stå oemotsagt i publiceringen, trots att det funnits ett yttrande från fyra anestesiläkare som kritiserat hans yttrande. Något som SVT, enligt anmälaren, ska ha känt till vid tiden för publice­ringen. MO kan inte bedöma när och vad ett medium känt till vid publiceringen, och inte heller bedöma sådant som mediet valt att inte publicera.


SVT sökte anmälaren inför publicering, men han valde att inte låta sig intervjuas. Det står var och en fritt att välja om man vill låta sig intervjuas av ett medium eller inte; MO konstaterar dock att anmälaren hade kunnat ställa upp på en intervju och förklara sin syn på saken. Han hade då kunnat berätta om att det fanns kritik mot Gunnar Kra­tz yttrande. Det hade kunnat nyansera bilden. Av publiceringarna har dock tydligt fra­m­gått att Ivo:s utredning fortfarande pågick, och att anmälaren tillbakavisat all kritik.


Därtill har det framkommit att SVT gjorde en uppföljande publicering i samband med att en förundersökning inleddes med anledning av smutskastningskampanjen. I den publiceringen framkom även att det riktats kritik mot Gunnar Kratz yttrande. Det har minskat publicitetsskadan.


Sammanfattningsvis har SVT publicerat negativa uppgifter om anmälaren som helt klart varit skadliga för honom. Med hänsyn till det stora allmänintresset, att utpekandet varit begränsat, att anmälaren beretts möjlighet bemöta uppgifterna samt att SVT publicerat en uppföljande artikel, har SVT dock inte gått över gränsen för vad som varit medieetiskt godtagbart.


Anmälaren har därmed inte orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.


Ärendet avskrivs.


Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Såväl anmälaren som SVT har yttrat sig och anfört sammanfattningsvis följande.

Anmälaren

Utpekandet var tydligt och omfattande. Han har inte haft reell möjlighet att yttra sig över innehållet i artiklarna på grund av patientsekretess. SVT har angett att den fått fullmakt, men anmälaren har aldrig fått fullmakten tillhanda eller information om dess omfattning. Vidare har anmälaren inte blivit tillfrågad om att bemöta påståendena från den expert SVT hänvisar till.

SVT

Anmälaren har vid flera tillfällen getts möjlighet att medverka i intervju, men har avböjt. Redaktionen har redovisat för anmälaren att den fått fullmakter, men detta har anmälaren inte kommenterat.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Sveriges Television.

I beslutet har deltagit, Stefan Johansson, ordförande, Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Lisa Sennerby Forsse, Robert Hårdh och Marika Markovits, representerande allmänheten.