Mediernas Etiknämnd klandrar Hallands Nyheter för korruptionsanklagelser mot kommundirektör

oktober 10 2023


Mediernas Etiknämnd klandrar Hallands Nyheter för att i nyhetsartiklar och i ledare på tidningens sajt, utan att ha belägg för det, påstått att kommundirektören begått brottsliga gärningar.

Hallands Nyheter, dnr. 23028, exp. nr. 41/2023

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Hallands Nyheter för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

Genom beslut den 6 juli 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Hallands Nyheter.

MO:s beslut hade följande lydelse.

Lars Fröding har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält följande artiklar som publicerats på Hallands Nyheters sajt:

  • Kommundirektörens hemliga affärer avslöjade: ”Korruption” som publicerades den 20 oktober 2022 (Artikel 1)
  • Katarina Erlingson: Dags att avgå, Per Svensson och Lars Fröding som publicerades den 20 oktober 2022 (Artikel 2)
  • Katarina Erlingson: Timeout för Fröding det minsta man kan begära som publicerades den 21 oktober 2022 (Artikel 3)
  • Kommunen förlorade byggrätt värd miljoner när affären med Ekängengruppen sprack som publicerades den 21 oktober 2022 (Artikel 4)
  • Konkurrensverket reagerar på HN:s avslöjande om affärshärva som publicerades den 22 oktober 2022 (Artikel 5)
  • Katarina Erlingson: Orättvisa kan slå tillbaka i Falkenberg som publicerades den 4 november 2022 (Artikel 6)
  • Katarina Erlingson: Brister och oklarheter borde fälla Fröding som publicerades den 17 januari 2023 (Artikel 7).

Vad mediet publicerade

Artikel 1

Ingress, i helhet

”Falkenberg: Hallands Nyheter kan avslöja en uppgörelse i mångmiljonklassen mellan kommunen och näringslivet som styrts av kommundirektören Lars Fröding. I hundratals mejl från Frödings inkorg blottas flera oegentligheter, lagbrott och en möjlig korruptionshärva som sågas av en av Sveriges främsta forskare i förvaltningsrätt. Det här är första delen av HN:s granskning av ’Avtalshärvan i Falkenberg’.”

Artikeln, i helhet

Artikeln inleddes med en rättelse:

”De tre företagen som gemensamt äger Ålyckan Fastigheter AB är Ekängengruppen, SK bygg och Huscentrum.

Nya Tröingeskolan i Falkenberg ska stå klar år 2025. Med en budget om nära en halv miljard kronor blir skolan den dyraste investeringen kommunen gjort i sitt slag.

Men det ska visa sig att skolan haft en ännu högre prislapp. Hallands Nyheter kan nu avslöja en omfattande härva av affärer som på uppdrag av politiken letts av Falkenbergs kommundirektör Lars Fröding, affärer som ger skolbygget en bitter eftersmak.

Sammanlagt rör det sig om avtal och beslut värda tiotals miljoner som fattats till fördel för lokala företagen Ekängengruppen, Huscentrum och SK bygg.

I över hundra mejl från bland annat kommundirektören Lars Frödings inkorg, och i samtal med flera källor med insyn i affärerna, beskrivs en hemlig affärsuppgörelse som förhandlats fram mellan kommunen och Ekängengruppens delägare Håkan Johansson.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, gör bedömningen att kommundirektörens inblandning i affärerna kan klassas som korruption.

I ett dokument som tagits fram av kommundirektören radas sju affärer mellan parterna upp. Titeln på dokumentet är ’Struktur för affärer mellan Fbg kn och Håkan J mfl’. Bland annat rör det sig om fastighetsaffärer, avtal för exploatering och två inledande affärer som tidningen vidare kommer kalla för upphandlingen och bygglovet.

[Mellanrubrik:] Tidigare kritiserad affär fanns med i dokumentet

Tidigare i år kunde HN avslöja att kommunen ställt krav i upphandlingen för förskolan i Hjortsberg som stängde ute alla leverantörer förutom en, vilket bryter mot lagen om offentlig upphandling.

Resultatet blev att ett avtal värt 44,5 miljoner kronor skrevs med Ekängengruppen och SK bygg utan reell möjlighet till konkurrens. Efter artiklarna i HN startade Konkurrensverket en egen granskning av kommunen, en granskning som fortfarande pågår.

Tidningen kan nu avslöja att upphandlingen fanns med i dokumentet över affärerna mellan kommunen och företagen. Det gjorde även ett bygglov för två nya huskroppar på totalt 5 000 kvadratmeter som tjänstemännen dömt ut som olämpligt.

Frågan är hur långt kommundirektören varit beredd att gå utanför sina befogenheter för att få affärerna i hamn?

– Här har han uppenbarligen använt sin formella och kanske informella makt att få bygglovet och upphandlingen att gå igenom. Det uppfyller den internationella definitionen av korruption, säger professor Olle Lundin.

Upphandlingen av förskolan bryter mot lagen

Flera källor vittnar om att Fröding hade en omfattande roll i upphandlingen av förskolan, och att det tidigt från flera håll ifrågasattes om någon annan än Ekängengruppen och SK bygg kunde vinna den.

Poängen med offentlig upphandling är att göra det möjligt för konkurrens mellan företag för att säkra att skattemedel används på rätt sätt. Lagen vilar på fem grundprinciper, varav två är likabehandling och proportionalitet.

Kravet att leverantörerna i upphandlingen för förskolan behövde äga egen mark har av forskare redan konstaterats som ett brott mot just proportionalitetsprincipen. Likabehandlingsprincipen handlar bland annat om att alla leverantörer ska få samma information och att ingen ska få speciella fördelar eller insyn.

Att upphandlingen finns med i dokumentet med Ekängens och kommunens struktur för affärer vittnar om att Ekängengruppen hade information om upphandlingen långt före någon annan.

Saknades politiska beslut på att upphandlingen skulle ut

Den 2 december skriver Lars Fröding i ett mejl till Håkan Johansson att han bett kultur-, fritid- och teknikförvaltningen (KFT) att ”sjösätta” upphandlingen för förskolan. Även det långt innan någon annan leverantör känner till planerna.

Upphandlingen läggs ut i slutet av december 2020. Men i mejlen framgår det att förvaltningschef Maria Sjödahl, som borde vara högst ansvarig för upphandlingen, inte verkar känna till den förrän i januari 2021, alltså flera veckor senare.

’Jag har nu kommit in i upphandlingen kring förskolan. Vill bara dubbelkolla med dig, är det politiska beslutet att göra upphandlingen från KF (kommunfullmäktige) eller?’, skriver hon i ett mejl till Fröding den 11 januari.

Upphandlingen dras tillbaka då det saknades politiska beslut. När den sedan väl når nämnden hade politikerna, enligt uppgifter till HN, inte kännedom om att den redan varit ute en gång innan.

Om varken förvaltningschefen eller nämnden kände till upphandlingen när den var ute första gången – vem höll då i spakarna?

Upphandlingen skickas ut på nytt i början av mars 2021. Två dagar innan den blir offentlig skickar ansvarig tjänsteman ett mejl till bland andra Lars Fröding med information om att den är på väg för annonsering.

Inte ens en timme efter det att Fröding fått mejlet vidarebefordrar han det till Håkan Johansson på Ekängen med texten ”FYI”, for your information.

Just denna delen reagerar professor Olle Lundin starkt på.

– Oj oj oj, det var inget dåligt klavertramp. Det är ganska flagrant och bryter mot upphandlingsregleringen, säger han och fortsätter:

– Skickar man ut det till en leverantör så att de får extra dagar på att förbereda sig är det ett uppenbart brott mot likabehandlingsprincipen, och det är jag rätt säkert på att han känner till. Egentligen är det väl inte kommundirektören som sköter upphandlingarna heller. Han har doppat näsan där han inte borde doppa näsan och det tror jag att han är helt medveten om, säger Olle Lundin.

Kommundirektören svarar på kritiken

Kommundirektören Lars Fröding vill inte bemöta forskarens uttalande om korruption och förnekar att han haft någon del i upphandlingen och bygglovet.

– Det sköttes självständigt av bygglovsnämnden och självständigt av kultur-, fritid- och tekniknämnden, säger Fröding.

Att bygglovet och upphandlingen står med i dokumentet var enligt Fröding ett krav från Ekängengruppen för att parterna skulle kunna gå vidare med resten av affärerna.

[Fråga:] Ser det inte konstigt ut nu när det i efterhand visar sig att den här upphandlingen är en del av ett affärsupplägg med företaget som sen vann?

– Jag får ta det igen. De två delarna när det gäller bygglovet för Huscentrum och upphandlingen för förskolan så var det Ekängens, eller Ålyckans snarare, förutsättning för att de skulle vilja gå in i de andra affärerna. Det var att Huscentrum beviljades bygglov och att kommunen startade en upphandling av förskola, de hanterades separat av bygglovsnämnden och kultur-, fritids-, och tekniknämnden.

Att han vidarebefordrar information om upphandlingen till Ekängengruppen Håkan Johansson ser han inget problem med.

[Fråga:] Är det förenligt med likabehandlingsprincipen att ge Ekängengruppen exklusiv insyn i upphandlingen innan den är ute?

– Likabehandlingsprincipen riktar sig framför allt mot kommuninvånare. När kommunen ska göra affärer med företagare gäller likabehandlingsprincipen egentligen inte på det sättet utan vi har möjlighet att sälja och köpa fastigheter med vem som kommunen finner gott.

[Fråga:] Men det här är ju inte att sälja och köpa fastigheter utan en upphandling.

– Men det är fortfarande inte likabehandlingsprincipen som gäller. Om någon ber att få den informationen skickar jag den till alla som ber om den och om fler bett om den hade jag skickat den till andra också, säger Lars Fröding.

Här säger Olle Lundin att kommundirektören är ’ute och cyklar i nattmössan’. Att likabehandlingsprincipen inte skulle gälla för företag är direkt felaktigt. Principen om likabehandling i lagen om offentlig upphandling gäller tvärt om endast för företag.

Huscentrum fick omtvistat bygglov i Tröingedal

Men det var ju inte endast upphandlingen som ingick i affärsuppgörelsen mellan Fröding och Ekängengruppen. Upphandlingen för förskolan var punkt två i dokumentet med de sju affärerna. Högst upp på listan hittar vi ett bygglov som Huscentrum ville ha för en utbyggnad om 5000 kvadratmeter vid sin befintliga fastighet i Tröingedal.

Under punkten om bygglovet står det att prognosen är positiv och att bygglovsnämnden beslutar suveränt, alltså självständigt. Vidare granskning av Frödings mejl visar dock att båda dessa påståenden går att ifrågasätta.

Redan i november 2020, innan ansökan om bygglovet skickats in, får Fröding ett mejl från plan- och bygglovschef Johan Cronqvist. I det skriver Cronqvist att det finns ’en hel drös med olovligheter’ på fastigheterna och att nämnden i samband med senaste bygglovet 2018 sa att de inte kunde bevilja mer utan att en detaljplan krävs.

’Jag kan inte med säkerhet säga vad som skulle hända om de ansökte om det vi pratade om, men det ser mörkt ut…’, skriver Cronqvist.

Politikerna positiva efter mötet med Fröding

Efter plan- och bygglovschefens bistra prognos vänder sig istället Fröding till ordföranden i bygglovsnämnden Yvonne Nilsson (S). Den 19 november skriver Fröding i ett mejl till Håkan Johansson att han pratat med Nilsson med ett ’försiktigt positivt resultat’, och att hon skulle stämma av med vice ordförande Bo Gustafsson (M) och återkomma.

Nilsson återkommer dagen efter och föreslår ett möte mellan henne, Fröding och Gustafsson. Detta vidarebefordrar sedan Fröding till Håkan Johansson med uppmaningen:

’Har du möjlighet att förmedla så mkt uppgifter som kan bedömas nödvändiga för att få ett informellt svar från nämnden?’

Sagt och gjort. Innan mötet skickar Håkan Johansson ritningar och information om Huscentrums planer till Fröding som svarar: ’Tack Håkan. Det torde duga!’

Duga gjorde det uppenbarligen för i januari 2021 beslutade politikerna i bygglovsnämnden att ge Huscentrum sitt bygglov, trots förvaltningens protester.

[Fråga:] Använde du din maktposition för att få detta bygglovet att gå igenom?

– Nej, absolut inte. Jag har ingen sådan makt och jag kan inte råda över bygglovsnämndens beslut, säger Lars Fröding.

[Fråga:] Varför hör du av dig till Yvonne Nilsson här?

– För att kunna efterhöra möjligheterna för att ett sånt här bygglov skulle kunna ges. Det är ju hon och hennes nämnd som beslutar.

[Fråga:] Tycker du att det är rimligt att du som kommundirektör lägger dig i enskilda bygglovsärenden på detta sättet?

– Jag har inte lagt mig i det utan jag har efterfrågat möjligheterna att det skulle kunna beslutas för att det var en förutsättning för att fortsätta arbeta med övriga strukturer. Hade jag fått ett tidigt besked att detta inte är möjligt eller sannolikt hade jag inte behövt lägga arbetet med de övriga avtalen. De här två helt oberoende besluten var en förutsättning för de andra avtalen.

Forskaren om Frödings inblandning: ”Fullständigt olagligt”

Olle Lundin, professorn i offentlig rätt, håller inte med. Han menar att kommundirektörens agerande bryter mot självständighetsprincipen. Det handlar om att en myndighet, här kommunstyrelsen, inte får lägga sig i vad en annan myndighet, här bygglovsnämnden, gör.

– Hans inblandning i bygglovsärendet är fullständigt olagligt, inte heller där finns det några ursäkter. Han har ingenting att göra där alls. Att han ska gå en enskild parts ärenden i ett bygglovsärende och be om argument och underlag och sen ta vidare det till nämnden, där kan jag tycka att nämnden också gör fel. De ska inte låta sig påverkas alls av den här kommundirektören för de har egna förvaltningschefer och handläggare som hanterar detta åt dem, säger Olle Lundin.

Fröding menar å sin sida att han tillhör samma myndighet som bygglovsnämnden då deras förvaltning är en avdelning under kommunstyrelsen.

– Jag är ju förvaltningschef i bygglovsnämndens förvaltning så att jag förmedlar uppgifter om innehållet i ett tilltänkt bygglov tycker jag är fullständigt naturligt, säger Lars Fröding.

HN återkopplar till professor Olle Lundin och går igenom kommunens organisationsstruktur. Han menar att kritiken kvarstår. Plan- och bygglovsavdelningen må ligga under kommunstyrelseförvaltningen men Fröding har vänt sig till bygglovsnämndens politiker, och bygglovsnämnden är en annan myndighet än kommunstyrelseförvaltningen.

– Det tyder på att han vill någonting så hårt att han tappar omdömet, för att han inte får göra såhär måste han rimligen vara medveten om, är han inte det har kommunen problem. För då har du en person som kan hitta på vad som helst, och det är bara en tidsfråga innan han gör det, säger Olle Lundin.

I andra delen av granskningen av ’Avtalshärvan i Falkenberg”: Så mycket kände kommunrådet Per Svensson (S) till av affären med Ekängengruppen’.”

Övrigt

Publiceringen innehöll fyra bilder som läsaren kunde bläddra mellan. Den första bilden visade ett collage på i huvudsak tre personer där anmälaren var placerad i mitten och hade bildtexten: ”Miljonaffärer orkestrerade av kommundirektören Lars Fröding skulle lösa konflikt med stora spelare i näringslivet. Från vänster: Håkan Johansson, delägare i Ekängengruppen, Lars Fröding, kommundirektör, Per Svensson (S), kommunalråd.”

Den andra, tredje och fjärde bilden visade Lars Fröding sittande vid ett bord i en kontorsmiljö, med bildtexterna: ”I hundratals mejl från Frödings inkorg blottas flera oegentligheter, lagbrott och en möjlig korruptionshärva” respektive ”Mejlen visar bland annat hur Fröding vidarebefordrat information om en kommande upphandling med texten ”FYI”, for your information”. Den fjärde bilden saknade bildtext.

Publiceringen innehöll även en schematisk skiss över de aktörer som varit del i affären och hur de varit strukturerade och ytterligare tre bilder på Lars Fröding från ett intervjutillfälle.

Därutöver fanns en bild den professorn i förvaltningsrätt som mediet intervjuat och en översiktsbild på en förskola med bildtexten ”Hjortsbergs förskola” och en översiktsbild med bildtexten: ”Bygglovet Huscentrum”. 

Artikel 2

Det framgick att artikeln var en ledartext.

Ingress, i helhet

”Ledare. ’Oegentligheter, lagbrott och en möjlig korruptionshärva.’ Det vill ingen förknippas med, särskilt inte en kommun. Ändå kommer det nu fram att det finns en osund kultur i väggarna hos Falkenbergs kommun, där det är den högsta ledningen som smutsar ner kommunens anseende. Och det som är godkänt högst upp i en organisation sprider sig lätt ner genom hela strukturen.”

Text, i sammanfattning

Det inledande stycket hänvisade till och redogjorde för den granskning som tidningen gjort. Att det rörde sig om en härva som var svår att nysta upp men att det stod klart att kommundirektören var ute på mycket hal is. Texten fortsatte:

”Bland det värsta är att kommunstyrelsens ordförande Per Svensson (S) verkar känna till åtminstone delar av härvan och har mer eller mindre gett sitt godkännande till kommundirektörens olagliga agerande.”

Kommundirektörens förklaringar hade enligt skribenten varit ytterst konstiga. Professorns hade uttalat att Lars Fröding var ’ute och cyklar i nattmössan’. Att Lars Fröding inte skulle känna till likabehandlingsprincipen i lagen om offentlig upphandling var fullständigt orimligt för en person med hans erfarenhet och position. Vem försökte han lura och vad fick han för detta?

Ledaren fortsatte: ”Den högsta chefen i en kommun kan inte ägna sig åt olagligheter och spel under täcket med enskilda företag, det borde definitivt vara anledning till att Fröding skiljs från sin post /…/ Ingen i Falkenberg vill väl att kommunen ska bli känd som den korrupta kommunen, så därför brådskar det att visa handlingskraft och rensa ut det unkna i kommunhusets korridorer.”

Artikel 3

Det framgick att artikeln var en ledartext.

Ingress, i helhet

”Ledare. Varken Per Svensson (S) eller kommundirektör Lars Fröding har, än så länge, avgått från sina poster. Det kunde man heller inte förvänta sig, att man avgår mer eller mindre frivilligt innan eventuella brott är konstaterade. Men det som definitivt borde göras med detsamma är att kommundirektören tar en timeout.”

Text, i sammanfattning

Ledaren inleddes med följande formulering: ”Det är helt orimligt att Lars Fröding ska vara i tjänst under tiden avtalshärvan utreds, som kommunen nu tydligen tänker be en extern part att göra, enligt ett hastigt beslut under torsdagen.” Därefter följde ett citat från kommunens kanslichef som sa att utredningen välkomnades.

Texten fortsatte: ”Enklare hade ju varit att polisanmäla, så hade kommunen dessutom sluppit lägga pengar på en extern konsult.” Krönikören skrev att kanslichefen hamnat i en konstig sits med tanke på att det var hennes chef som det hela handlade om och att det var helt orimligt att han fortfarande var kvar i sin tjänst.

Det var enligt krönikören ”…begripligt att kommundirektören inte avgår direkt utan att han vill känna vart vindarna blåser, vilket säkert också gäller för kommunstyrelsens ordförande Per Svensson (S). Men att ta, eller tvingas ta, timeout är brukligt i sådana här lägen. Där måste Per Svensson visa sitt ledarskap; man kan inte ha en brottsanklagad kommundirektör i tjänst när man utreder saken. Vem vet vilka eventuella bevis han kan undanröja när han fortfarande är i tjänst.”

Därefter gjordes en hänvisning till en regiondirektör i Region Skåne som tvingades ta en time-out trots att det rört sig om en långt mycket mindre anklagelse, åtminstone mätt i pengar. I Lars Frödings fall borde det inte varit något snack om, det hade handlat om betydligt större pengar och fler oegentligheter. Det var oklart varför kommunstyrelsens ordförande tvekade att skicka hem kommundirektören. Men det hade varit en viktig signal för övriga medarbetare så att de skulle kunna prata fritt och vara utredningen behjälplig utan att känna att Lars Fröding tittade på dem över axeln.

Övrigt

Till artikeln publicerades en bild på Lars Fröding i kontorsmiljö.

Artikel 4

Ingress, i helhet

”Falkenberg: Hallands Nyheter har i en serie artiklar granskat kommunens affärer med stora spelare i det lokala näringslivet. Delar av affären, och kommundirektörens inblandning, har klassats som korruption. I tredje delen av granskningen av ’Avtalshärvan i Falkenberg’ berättar Ekängengruppens Håkan Johansson om förhandlingen med kommundirektören Lars Fröding och varför affären sprack.”

Artikeln, i sammanfattning

Artikeln handlade om den granskning som mediet gjort vad gällde affären mellan kommundirektören och Ekängsgruppen. Det framgick att tidningen hade ”avslöjat lagbrott och oegentligheter i Falkenbergs kommundirektörs hantering av ärendena”. Det rörde sig om en upphandling av en förskola och ett omstritt bygglov.

I centrum stod Lars Fröding vars inblandning i affären anklagats för korruption. Han hade fått uppdraget från kommunstyrelsens ordförande att lösa konflikten mellan parterna. Ekängengruppen menade att det var Lars Fröding som hade tagit upp upphandlingen som en möjlig lösning på konflikten, men företaget var inte intresserade av förslaget. Det landande i att företaget erbjöds ett exploateringsavtal. Företaget utgick från att kommundirektören hade stämt av det han lovat med behörig. Företaget ansåg inte att det hade haft några fördelar vid upphandlingen eller bygglovet.

Affären sprack, men trots detta hade de företagen inte gått tomhänta därifrån. Förutom upphandlingen för förskolan och Huscentrums bygglov fick företagen behålla sin tomt i Tröingedal när de andra fastighetsaffärerna revs upp. De hade även en byggrätt som i förlängningen var värd miljoner och som kommunen hade planlagt skulle tillfalla dem i slutändan. Detta innebar att det var kommunens skattebetalare som fick stå för notan och som gick miste om miljoner när affären sprack.

Övrigt

Publiceringen innehöll ett bildcollage på i huvudsak tre personer där anmälaren var placerad till vänster och hade bildtexten: ”Från vänster: kommundirektör Lars Fröding, Ekängengruppens delägare Håkan Johansson och kommunrådet Per Svensson (S).”

Publiceringen innehöll även en schematisk skiss över de aktörer som varit del i affären och hur de varit strukturerade.

Artikel 5

Ingress, i helhet

”Falkenberg: Konkurrensverket som redan granskar Falkenbergs kommuns upphandling av Hjortsbergs förskola reagerar på HN:s nya avslöjanden kring ’Avtalshärvan i Falkenberg’.

– Om uppgifterna stämmer är agerandet en tydlig överträdelse av upphandlingsregelverket, säger upphandlingsråd Carin Carlsson.”

Artikeln, i sammanfattning

Artikeln hänvisade till den artikelserie som tidningen under veckan hade publicerat om ”Avtalshärvan i Falkenberg”. Affären bestod av sju delar och syftade till att lösa en marktvist i en ny stadsdel. Delar av affären hade av Sverige främsta forskare i förvaltningsrätt benämnts som korruption, och efter avslöjandet hade kommunen initierat en extern granskning av affären.

I den del av affären som rörde upphandlingen hade tidningen kunnat avslöja hur kommunen ställt krav som i praktiken stängde ute alla leverantörer utom den som vann. Efter tidningens artiklar hade Konkurrensverket startat en egen granskning av kommunens annonsering av upphandlingen. Handläggaren tillika upphandlingsrådet hade tagit del av mediets artiklar och berättade att det var något som de skulle titta närmare på.

Av artikeln framgår att upphandlingsrådet fick följande fråga: ”Av de saker som framkommer i våra artiklar, är det något som du i din roll studsar extra på?”

Hon svarade: ”Just att det verkar redan från början bestämt vem som ska ha affären. Om uppgifterna stämmer är agerandet en tydlig överträdelse av upphandlingsregelverket. Tanken är att alla ska ha samma möjligheter att komma i fråga för en affär och om då den upphandlande myndigheten redan bestämt utgången riskerar konkurrensutsättningen bara bli ett spel för gallerierna.”

Hon skulle sätta sig ned och gå igenom de nya uppgifter och underlaget som Hallands Nyheter hade grävt fram.

Övrigt

Publiceringen inleddes med två bilder som läsaren kunde bläddra mellan. På den första syntes i huvudsak Konkurrensverkets logga och hade bildtexten: Konkurrensverket reagerar på HN:s granskning: ’Om uppgifterna stämmer är det en tydlig överträdelse mot upphandlingsregelverket’.” På den andra bilden syntes anmälaren sittande i kontorsmiljö med bildtexten: ”Lars Fröding, kommundirektör i Falkenberg”.

Artikel 6

Det framgick att artikeln var en ledartext.

Ingress, i helhet

”Ledare. Nu visar sig problemen med att Falkenbergs kommun behandlar företag olika. Det kan tyckas riskfritt att göra en deal med Ekängengruppen och de andra företagen som bildar Ålyckan Fastigheter, ingen skulle väl kunna komma på det. Men när det nu kommit fram i HN:s granskning väcker det ont blod hos andra företag.”

Text, i sammanfattning

Krönikören lyfte inledningsvis hur ett annat företag hade behandlats av kommunen i fråga om den ersättning som ett företaget fick för att släppa ifrån sig mark till en cykelväg. Att kommunen hade behandlat företag olika något som kommunstyrelsens ordförande försökte vifta bort det, men det var verkligen inte bra om det kunde uppfattas att kommunen körde med dubbla kort.

Krönikan fortsatte: ”Avtalshärvan är klassad som korruption av professor i förvaltningsrätt Olle Lundin och kommunen har gett en advokatfirma i uppdrag att undersöka vad som kommit fram i HN:s granskning. Effekten av avtalshärvan är så mycket större än det olagliga. Att andra företag känner sig förfördelade och orättvist behandlade är en skada som är svår att mäta. Det handlar om moral och förtroende. Falkenbergs kommun slår sig gärna för bröstet över sitt förment goda företagsklimat men när det blir känt att oegentligheter förekommer kan det slå tillbaka å det grövsta.

Konstigt nog är det relativt tyst efter HN:s avslöjande. Inga avgångskrav, ingen upprördhet i sociala medier, tyst helt enkelt. Vad det står för kan man förstås spekulera i. Men om företagen upplever sig orättvist behandlade kan det skapa en negativ spiral vilket inte är bra för varken kommunen som organisation eller för kommuninvånarna. Så var transparenta, lägg korten på bordet och se till att kommundirektören tar timeout.”

Artikel 7

Det framgick att artikeln var en ledartext.

Ingressen, i helhet

”Ledare. Brott eller inte, i en kommun är öppenhet och en god moral minst lika viktig, både för invånarna och för företagen.”

Texten, i sammanfattning

Texten inleddes enligt följande: ”Inga brott är begångna enligt advokatbyråns granskning av den så kallade avtalshärvan i Falkenberg”. Vilket huvudpersonerna, kommundirektören och kommunstyrelsens ordförande (S) tagit som intäkt för att det nu åter var ’business as usual’.” Texten fortsatte: ”Granskningen från advokatbyrån bekräftar på punkt för punkt det som HN skrivit. I flera fall har de inte fått fram tydliga svar men uttrycker det ändå tydligt på “juridiska” var det finns tveksamheter. Granskarna säger på flera ställen att det inte går att dra ’säkra slutsatser’ eller man har inte kunnat ’klarlägga’ en viss fråga.”

Det fanns enligt kommunstyrelsens ordförande (S) inte någon grund för de ”allvarliga anklagelser” som han menade att tidningen hade kommit med och som hade föranlett granskningen, han hade fortsatt förtroende för Lars Fröding. Lars Fröding hade sagt att kommunen skulle se över vilka rutiner som skulle kunna ändras, samtidigt som han sa att han inte delade granskningens beskrivning av en bristande dokumentation.

Texten fortsatte: ”De båda herrarna verkade ha hängt upp sig på eventuella brott som muta och korruption, och var märkbart lättade att advokatbyråns granskning inte visade tecken på brott. Vad de förstås ville förbise var den omfattande kritik som advokatbyrån ändå levererade. Och i en kommun där man är till för invånarna, skattebetalarna och näringslivet är det inte bara lagen man ska förhålla sig till. Även moralen måste finnas i kommunens väggar, men det är tveksamt hur den ser ut på våningen där kommundirektören sitter.”

”Lars Fröding får i advokatgranskningen kritik för bristande dokumentation i flera delar av den komplexa avtalshärvan, vilket förstås gör att det heller inte går att dra säkra slutsatser.” Det konstaterades att han hade förbigått beslutsordningen och brustit i sin dokumentation. Flera aspekter av hans agerande kunde bli föremål för JO-granskning. Granskaren uttryckte som hårdast att Lars Fröding gjort sig skyldig till ”flagranta” brott mot likabehandlingsprincipen när det gäller upphandlingen av förskolan. Juristernas hårklyverier hade mynnat ut i att kommundirektörens agerande ”hade kunnat” skada genom att ge konkurrensfördelar för något företag, men att det inte blivit så i den aktuella upphandlingen.

Krönikan avslutades: ”Efter att ha suttit och lyssnat på den långa redovisningen av advokatfirman kan jag konstatera att advokaterna indirekt bekräftar det som kommit fram i HN:s granskning. I samband med att avtalshärvan publicerades i flera delar i HN begärde undertecknad att kommundirektören (och även Per Svensson) skulle avgå. Bara för att det inte tydligt har begåtts brott betyder det inte att man är lämplig som kommundirektör.

Fortfarande kvarstår oklarheter i härvan som advokatbyrån inte har lyckats reda ut och som vi antagligen aldrig kan få klarhet i. Men att ha en kommundirektör som sätter en sådan standard i uppförande i sin organisation är inte bra för Falkenbergs kommun. Det borde Per Svensson se om han sansar sig lite.

Det är oklart vad kommunen hoppades på genom att beställa granskningen. Nu kan man konstatera att kommunkassan blir omkring en halv miljon lättare utan att man egentligen har fått större klarhet än vad HN:s granskning gav. Bara det borde göra att Per Svensson ger Fröding foten nu och inte väntar på nästa klavertramp.”

Övrigt

Publiceringen inleddes med en bild på två personer med bildtexten: ”Per Svensson och Lars Fröding”.

Anmälan

Anmälaren har i huvudsak anfört följande.

I publiceringarna hade anmälaren pekats ut som en korrumperad brottsling och för att ha orsakat kommunen ekonomisk skada, trots att belägg för påståendena saknades. Detta hade orsakat anmälaren stor skada, inte minst hade hans trovärdighet, både internt och externt, skadats, likaså hans position på arbetsmarknaden. Utpekandet och påståendet om korruption påverkade anmälarens möjlighet att delta i externa kontakter och förhandlingar något som i nästa led påverkade verksamheten och allmänhetens tilltro till myndigheter. Anmälaren hade inte längre samma förtroende för media.

Som en följd av publiceringarna hade kommunen anlitat en extern part för att göra en ingående granskning vad gällde anklagelserna om brott och korruption. Utredningen skulle granska om påståendena innehöll några sanningar. I rapporten, som redovisades för den 17 januari 2023, kunde det konstateras att det inte fanns några bevis, omständigheter eller tecken som tydde på korruption, mutbrott eller andra straffbara handlingar. Anmälarens agerande föll inte heller inom den mer långtgående definitionen av korruption.

Rapporten redovisade visserligen brister på anmälarens handläggning, något som enligt honom skulle granskas och exponeras. Mediernas uppgift var att granska makthavare – inkluderat honom själv – men mediets påståenden om att han begått brott hade varit att gå för långt och passerade gränsen för vad han skulle behöva tolerera. Det hade inte förekommit någon korruption eller annan brottslig verksamhet.

Mediet hade inte gjort någon faktakoll av uppgifterna innan de publicerats som just sanningar och fakta. Det hade inte gått inte att skilja fakta från mediets egna spekulationer. Tidningen hade uppenbarligen inte tagit del av all dokumentation utan enbart det underlag som krävdes för att hitta tecken på den ”egna teorin”. Tidningen hade hänvisat till ”flera källor”. Det bör inte rimligen ha förekommit uppgifter tillgängliga för tidningen som med någon trovärdighet kunde bekräfta eventuella rykten. Mediet var ute och cyklade. Inget annat medium hade hakat på publiceringarna.

Särskilt vad gällde Artikel 1. Redan i ingressen påstods att anmälaren hade begått oegentligheter, lagbrott och möjlig korruption i samband med upphandling av en förskola. Felaktiga uppgifter hade presenterats för en av Sveriges främsta forskare i förvaltningsrätt, som baserat på dessa hade gjort vissa påståenden om att anmälarens agerande uppfyllde den internationella definitionen av korruption. Anklagelsen att upphandlingen brutit mot lagen var ett rent faktafel. Konkurrensverket hade visat att påståendet inte varit sant.

Särskilt avseende Artikel 2. Krönikören skrev bland annat att anmälaren borde skiljas från sin post på grund av att den högsta chefen ägnat sig åt olagligheter. Påståendet att anmälaren fått så pass fria händer att lösa konflikten med näringslivet att det hade blivit en fråga om lagbrott grundade sig enbart på rykten. Mediet hade inte gjort någon faktakoll.  Påståendena var felaktiga.

Särskilt avseende Artikel 3. Krönikören påstod i artikeln att anmälaren var anklagad för brott och gjorde en jämförelse med en person i Skåne som fått ta en time-out och hade utretts för misstänkt muta. Liknelsen saknade grund. Formuleringen: ”…man kan inte ha en brottsanklagad kommundirektör i tjänst när man utreder saken. Vem vet vilka eventuella bevis han kan undanröja när han fortfarande är i tjänst” var problematisk och saknade grund. Uppgiften att anmälaren skulle ha tittat över axeln på medarbetare stämde inte utan syftade bara till att svartmåla honom.

Särskilt avseende Artikel 4. Uppgiften om att skattebetalarna hade fått stå för notan för planläggning av extern mark var felaktig. 

Särskilt avseende Artikel 5. I artikeln hade tidningen lämnat sin granskning och därmed även felaktiga uppgifter till Konkurrensverket. Något som myndighetens egen granskning visade.

Särskilt avseende Artikel 6. Krönikören ställde den retoriska frågan om hur det kunde vara så tyst i sociala medier och skrev om avsaknaden av aktivitet på tipslänken med tanke på påståendena om korruption. Skribentens eget svar hade varit att det funnits en tystnadskultur och en rädsla, att orsaken hade sin grund i motsatsen – att anmälaren inte hade varit korrumperad – hade inte slagit henne.

Särskilt avseende Artikel 7. När denna artikel publicerades hade det fastställts att anmälaren inte begått något brott, men trots detta insinuerade krönikören det motsatta. Att utredningen enligt henne enbart visat att det ”inte tydligt har begåtts brott”.

Mediets svar

Hallands Nyheter yttrade sig genom chefredaktör Ulf Niklasson och anförde i huvudsak följande.

Mediet hade avslöjat en avtalshärva i Falkenbergs kommun, vilket hade resulterat i flera artiklar och ledare. Ett ”lagbrott” var synonymt med lagöverträdelse, något som kunde begås med eller utan brott. I nyhetsartikeln hade det handlat om två brott mot två principer som dels fanns i lagen om offentlig upphandling – likabehandlingsprincipen – dels i regeringsformen – självständighetsprincipen. Något som tydligt redogjordes för i publiceringarna. Det var dessa överträdelser som ordet ”lagbrott” syftade till i ingressen till Artikel 1.

Efter publiceringarna tillsatte kommunen en extern granskning. Av slutrapporten kunde det konstateras att det, i upphandlingen, hade rört sig om ett

“flagrant brott mot likabehandlingsprincipen” och att kommundirektören i det så kallade bygglovsärendet begått en ”indirekt överträdelse mot förvaltningsrättsliga självständighetsprincipen” i regeringsformen. Mediet hade även intervjuat en professor i förvaltningsrätt som hade fått lämna synpunkter på affärerna. Han hade bedömt anmälarens agerande om ”olagligt” vilket framgick av artikeln.

Ledarskribenten använde i sina texten ordet ”olaglig” i en bredare bemärkelse som även täckte in brott mot principerna i en lagstiftning. I dessa publiceringar fanns tydliga hänvisningar till mediets journalistiska granskning, vilket gjordes för att tydliggöra för läsarna att det fanns täckning för de resonemang som fördes. 

Anmälarens kommentar

Lars Fröding yttrade sig och gjorde i huvudsak följande tillägg.

Att försöka skilja mellan ordet lagbrott och brott på det sätt som mediet gjorde var närmast löjligt. Tidningen vände sig till allmänheten som i de allra flesta fall använde en vardagslogik. En logik som i normalfallet tilltalade mediet som använde sig av svepande insinuationer och lät läsaren fylla i mellan radera. Publiceringarna hade byggt upp ett sammantaget ”case” där man använt ord som lagbrott, korruption, undanröja bevis, oegentligheter, olagligheter samtidigt som retoriska och insinuanta frågor riktades mot anmälaren. Ordet brott användes dagligen i media och då närmast undantagslöst om olika former av brottsutredningar ledda av polis och åklagare. Att mediet refererat till lagbrott och brott innebar för den genomsnittlige läsaren att anmälaren skulle begått just detta – ett brott i juridisk och straffrättslig bemärkelse.

Kommunens utredning hade till syfte att granska om anmälaren, baserat på mediets påståenden, gjort sig skyldig till brott som behövde utredas av polis och därmed även polisanmälas. Uppdraget hade varit väldigt tydligt. Kommunen skulle aldrig startat en så omfattande utredning om anklagelsen hade varit brott mot likabehandlingsprincipen och indirekt överträdelse mot förvaltningsrättsliga självständighetsprincipen i regeringsformen. Efter rapporten hade krönikören plötsligt valt att lyfta fram ordet moral som ett värdeord i stället för brott. I en tidigare krönika hade skribenten med ordet brott avsett det som var straffrättsligt, hon hade skrivit ”Enklare hade ju varit att polisanmäla, så hade kommunen dessutom sluppit lägga pengar på en extern konsult” (Artikel 3).

Särskilt om MO:s handläggning

MO har i sin begäran om yttrande särskilt ombett mediet att utveckla beläggen för och användningen av: ”lagbrott” (ingressen till Artikel 1) ”olagliga” (Artikel 6) samt påståenden om olagligheter (Artikel 2).

Lars Fröding hade i sin anmälan hänvisat till följande artiklar för att ge bakgrund: 

  • Per Svensson (S) kände till affären med Ekängengruppen: ”Inte helt enligt regelboken” som publicerades den 20 oktober 2022, och
  • Kommunen startar extern utredning efter HN:s avslöjande som publicerades den 20 oktober 2022.

Vad gäller artikeln Oppositionen reagerar efter HN:s avslöjande om kommundirektörens affärer publicerad den 25 oktober 2022 har MO tagit del av dess innehåll som bakgrundsinformation. Sett till artikelns innehåll och det riktade föreläggande som mediet mottagit fanns det enligt MO inte anledning att kommunicera den sist nämnda artikeln med mediet.

MO har tagit del av samtliga artiklar som bakgrundsinformation.

Medieombudsmannens bedömning

MO prövar om enskilda orsakats oförsvarliga publicitetsskador genom det som publicerats om dem och deras personliga angelägenheter. Vid bedömningen vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor i samhället, mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet.

Publiceringarna innehåller uppgifter som är skadliga för anmälaren och han är utpekad i samtliga artiklar. Antingen direkt, med namn och bild, eller indirekt, genom att han benämns som kommundirektör.

En utgångspunkt för prövningen är att allmänintresset ska vägas mot den hänsyn som bör tas till den enskilde. I detta fall rör artikelserien och ledartexterna en granskning som tidningen gjort om hantering av offentliga medel och beslutsfattande på kommunens högsta tjänstemannanivå. Det finns ett stort allmänintresse av att granska både hanteringen av skattemedel och tjänstemäns agerande i frågor som kan påverka förtroendet för dem. MO har inget att invända mot artikelserien i sig och anser att anmälaren som kommunens högste chef på tjänstemannanivå behöver tolerera att granskas och att kritik riktas mot honom inom ramen för hans uppdrag.

Den centrala medieetiska frågeställningen är om anmälaren även ska behöva tolerera påståenden om att han begått lagbrott, lagöverträdelse och olagligheter. MO har här beaktat att påståendet bland annat framkom i artikelseriens inledande publicering och därefter upprepats i vissa efterföljande texter. MO har även noterat att resultatet av den externa rapport som kommunen begärt tillkännagavs i januari 2023.

MO prövar primärt inte vad som är sant eller falskt i en publicering, utan ser om mediet haft underlag (belägg) för de uppgifter som publicerats och om personen fått möjlighet att bemöta uppgifterna. Vilken information som lyfts fram i en text är upp till ansvarig utgivare.

Särskilt om artikel 1, 4 och 5 (nyhetsartiklar)

Vid tiden för publiceringen av artikel 1, 4 och 5 framgår enligt MO inte annat än att mediet haft belägg för lejonparten av den kritik och de påståenden som riktas mot anmälaren. Dock anser MO inte att mediet haft belägg för påståendet att anmälaren begått ”lagbrott”, såsom det framgår i ingress och i bildtext till Artikel 1 och i texten i Artikel 4. Ordet ”lagbrott” kan syfta på ett brott enligt brottsbalken eller annan straffrättslig speciallagstiftning, men kan även, som mediet resonerar, innebära en överträdelse av annan lag. Det finns således inte en entydig definition av ordet ”lagbrott” och det är inte MO:s uppgift att fastställa en sådan. Dock kan formuleringen, med tanke på artikelns sammanhang och då mediet inte förtydligar vad som avses, inte anses utgöra annat för läsaren än ett påstående om att anmälaren faktiskt har begått en brottslig gärning kopplad till muta eller korruption. Detta oaktat professorns påstående om att anmälaren agerat ”fullständigt olagligt”. Att kommunens handläggning skulle ha inneburit en överträdelse av likabehandlings- respektive självständighetsprincipen leder inte till någon annan bedömning. Mediet har därför orsakat anmälaren en publicitetsskada som inte kan försvaras.

Det finns därtill flera formuleringar i artiklarna som har ett motsvarande signalvärde, även om skribenten här inte skrivit att anmälaren begått brottslig gärning, till exempel ”möjlig korruptionshärva” och ”kan klassas som korruption” (Artikel 1), ”benämns korruption” (Artikel 5). Dessa formuleringar är offensiva men faller enligt MO inom ramen för vad anmälaren sett till sin position och allmänintresset behöver tolerera.

Särskilt om artikel 2, 3, 6 och 7 (ledartexter)

Vid prövningen av dessa publiceringar är det av betydelse att de artiklar som anmälts är ledarkrönikor. I sådana opinionstexter är utgångspunkten att skribenten fritt ska få uttrycka sina åsikter. Det är högt i tak för att framföra kritik och ett tillspetsat språk accepteras i större utsträckning än i till exempel nyhetsartiklar. Det finns dock en medieetisk gräns för vad man kan påstå – direkt eller indirekt – om en person.

Inledningsvis konstaterar MO att dessa opinionstexter innehåller flera tuffa formuleringar kopplade till anmälaren och hans agerande, exempelvis: ”misstänkt härva” (Artikel 2), ”eventuella brott”, ”brottsanklagad”, ”vem vet vilka bevis han kan undanröja” och ”oegentligheter” (Artikel 3), ”klassad som korruption” (Artikel 6). MO anser att anmälaren, sett till hans ställning och allmänintresset, behöver tåla dessa formuleringar. 

MO ska slutligen bedöma om anmälaren ska tåla påstående om lagbrott och olagligheter i dessa opinionstexter. Här har MO särskilt tagit sikte på den inledande meningen i ingressen till Artikel 2: ”Oegentligheter, lagbrott och en möjlig korruptionshärva” samt formuleringarna: ”Bland det värsta är att kommunstyrelsens ordförande Per Svensson (S) verkar känna till åtminstone delar av härvan och har mer eller mindre gett sitt godkännande till kommundirektörens olagliga agerande.” och ”Den högsta chefen i en kommun kan inte ägna sig åt olagligheter och spel under täcket med enskilda företag, det borde definitivt vara anledning till att Fröding skiljs från sin post.” 

I Artikel 6 har MO särskilt tittat på formuleringen: ”Avtalshärvan är klassad som korruption av professor i förvaltningsrätt Olle Lundin och kommunen har gett en advokatfirma i uppdrag att undersöka vad som kommit fram i HN:s granskning. Effekten av avtalshärvan är så mycket större än det olagliga.”

MO bedömer, likt ovan, att mediet inte haft belägg för påståendet att anmälaren gjort sig skyldig till brott och begått olaglig gärning. Att texterna är ledartexter ger enligt MO inte skribenten ett sådant spelrum att det är motiverat att göra dessa direkta påståenden. Att skribenten haft mediets egen granskning som underlag leder inte till någon annan bedömning. Anmälaren har även i detta avseende orsakats en publicitetsskada som inte kan försvaras.

Sammanfattningsvis: Det är angeläget av en lokaltidning att granska hur en kommun sköts och hur dess högsta tjänsteman agerar. Detta har ett stort allmänintresse och som kommundirektör får man tolerera kritisk journalistik och hårda tag från medier. Men det finns en gräns för vad man ska behöva tåla även i en sådan roll. MO anser därmed att mediet ska klandras. Ärendet hänskjuts till Medierna Etiknämnd för prövning.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

I nämnden har endast tidningen yttrat sig och vidhållit vad den framförde till MO samt sammanfattningsvis lagt till följande. MO har fel i att tidningen inte förtydligar vilka lagbrott som avses. I artiklarna finns ingående beskrivningar om upphandlingslagstiftningen och regeringsformen. Det nämns ingen lag eller någon lagöverträdelse som kan vara brottslig. Tidningen måste få använda termen lagbrott särskilt när det som MO skriver är fråga om kommunens högste chef på tjänstemannanivå som behöver tolerera att granskas och att kritik riktas mot honom.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Hallands Nyheter för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit ordförande Christine Lager samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Hermine Coyet Ohlén utsedd av Sveriges Tidskrifter, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Göran Collste och Gertrud Åström representerande allmänheten.