MåBra klandras för att ha publicerat kränkande uppgifter om en anhörig till en deltagare i tv-programmet ”Elitstyrkans hemligheter”.
MåBra, exp. nr. 102/2022, dnr. 22167
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar MåBra för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 21 juni hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot MåBra.
MO:s beslut hade följande lydelse.
I en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktade NN klagomål mot ett reportage som publicerades på tidskriften MåBra:s hemsida, mabra.com, den 25 mars 2022. Reportaget hade rubriken AA (förnamn angivet) lider av kronisk PTSD: ”Jag vanvårdades som barn”.
Anmälaren är AA:s mamma.
Vad mediet publicerade
Innehållet i ingressen
”Varför var jag så hatad?” var en fråga AA (för- och efternamn angivet), 36, ställde sig själv, när hon i dag reflekterade över sin barndom. En uppväxt som kantats av psykisk och fysisk misshandel till den grad att hon troligtvis aldrig skulle bli helt återställd.
Innehållet i artikeltexten
Man kunde ha hört delar av AA:s gripande berättelse om man tittat på årets säsong av Elitstyrkans hemligheter. Där var hon med och tävlade tills att hon i avsnitt tre valde att lämna in sin armbindel. I en exklusiv intervju med MåBra berättade hon nu om hur det kändes att medverka i programmet, hur hon mådde – samt hur relationen till hennes föräldrar var idag.
AA hade trots givna kort gjort bra ifrån sig i livet. Hon gick ut skolan med högsta betyg i alla ämnen, och målet var att bli läkare – att få hjälpa andra. Livet tog en lite annan vändning då hon redan som 16-åring blev mamma till sitt första barn, och vid 20 fick hon sitt andra.
Men verkligheten föll inte alltför långt ifrån drömmen, och idag arbetade hon som sjuksköterska. Att vara hederlig, arbeta och ta hand om sig själv och sin familj var en målsättning AA värderade högt. Att inte ge sina barn den uppväxt hon själv hade haft. Hon berättade om en dysfunktionell uppväxt kantad av psykiska och fysiska övergrepp. Längtan efter en normal vardag, med kärleksfulla föräldrar med vanliga arbeten, var stor. I stället var det frånvarande vuxna och alldeles för stort ansvar för ett så litet barn som blev normen.
– Därför är det en drivkraft att kunna försörja mig själv. Jag ska jobba och kunna erbjuda mina barn ett gott liv med resor och äventyr, sa hon.
En revansch för någon som vuxit upp i en miljö där bidrag var den huvudsakliga inkomsten.
Kanske var det samma drivkraft som gjort att hon idag sökte sig till tuffa utmaningar, som Elitstyrkans hemligheter, återigen en slags revansch mot barndomens ekande glåpord.
– Varje dag fick jag höra att jag inte dög. Från min egen förälder. Att jag var ful, fel, äcklig och värdelös. Att jag, trots att jag var ett barn, var en hora. Jag lärde mig direkt att kämpa för mitt liv. Till början genom att göra motstånd och skrika sluta, men med tiden lärde jag mig att hon slutade snabbare om jag var tyst.
Den psykiska tortyren varvades med fysiska påhopp, som slag och kränkningar i form av att exempelvis skicka ut AA naken på gården mitt i vintern.
– Jag har kämpat för att kunna se mig själv i spegeln utan att känna ”gud vad ful du är”. Det är svårt, för även om jag idag kan förstå att det inte är så, så är det svårt att fullt ut känna det.
AA sökte självmant hjälp hos en psykolog, där hon under en lång tid fick genomgå en PTSD-behandling.
– Det var fruktansvärt men jag var tvungen att göra något. Jag brukade vakna av jag skrek rätt ut och liksom låg och fightades i luften. Helt kallsvettig.
Behandlingen hade hjälpt AA att kunna leva ett vanligt liv, men hon menade själv på att hon nog aldrig skulle bli kvitt sin PTSD-diagnos.
– Jag kämpar dagligen med mina osäkerhetskänslor, och jag känner fortfarande att jag alltid måste prestera steget bättre och göra lite mer än alla andra för att jag ska kunna känna att jag duger.
Hon hade svårt att ta motgångar eftersom det bekräftade känslan av att vara värdelös, och hon hade upplevt det som ett misslyckande när hon fick avbryta sin medverkan i Elitstyrkans hemligheter.
Hon kände det som att hon hade svikit sina söner, 15 och 20 år gamla, när hon avbröt tävlingen, men barnen hade tyckt att hon varit jättebra. Hon hade en god relation till sina söner, och hon var noga med att se till att de fick den kärlek hon aldrig fått.
Att bli ung mamma hade inte varit något konstigt för henne. Hon berättade att hon redan som 12-åring lämnats ensam för att ta hand om sin lillebror, helt utan vuxnas trygghet eller översyn.
– Jag har själv försökt förstå: Varför gjorde man så här mot mig? Varför var jag så hatad?
AA hade idag ingen kontakt med sin familj och upplevde att hon inte nått fram när hon sökt svar på varför hon behandlats så illa. Däremot hade hon valt att vara öppen med sin svåra uppväxt och såren den skapat, till exempel i Elitstyrkans hemligheter.
– Det har varit viktigt för mitt läkande att kunna prata om det som hänt. Sen hoppas jag verkligen att min berättelse kan hjälpa någon annan. Att utsatta barn och ungdomar som tittar förstår att de inte är ensamma, och att det de är med om är fel. Eller att vuxna som kollar faktiskt vågar agera om de misstänker något avvikande i deras närhet. Det var det aldrig någon som gjorde med mig.
Bilder med mera
Artikeltexten illustrerades av bilder på NA. Det fanns också en informationsruta med uppgifter om henne:
”Det här är AA, Ålder: 36 Bor: Stockholm, X-kommun (ort angiven) Civilstånd: Singel, två barnen Y, 20 (förnamn angivet) och Z, 15 (förnamn angivet) Gör: Sjuksköterska vid ASIH och Z- akuten Aktuell med: Elitstyrkans hemligheter säsong två”.
Anmälan
Tidningen MåBra hade gjort ett reportage med anledning av AA:s deltagande i Elitstyrkans hemligheter.
NN anförde att dottern AA hade kränkt henne grovt i reportaget. AA hade uttryckt saker om mamman som inte stämde och det var ingen som hade kontaktat anmälaren och frågat om hennes åsikt.
Anmälaren blev utpekad eftersom efternamnet angavs och då det också framgick att det var mamman som AA syftade på.
Många i anmälarens bekantskapskrets hade hört av sig till anmälaren och undrat vad det var fråga om. Hon hade dessutom blivit uppringd anonymt mitt natten där uppringaren sagt ”barnmisshandlare” och sedan slängt på luren.
Dottern hade fått prata oemotsagd och saken var mycket påfrestande för mamman. Hon sov dåligt om ens något alls.
Hon hade haft vårdnaden om AA hela livet och det fanns inga anmälningar mot henne. Flera personer som umgåtts mycket med familjen hade uttryckt att de inte förstod den bild som AA målat upp i media.
Publiceringen låg dessutom kvar på nätet.
Mediets svar
Nedan återges huvuddragen i MåBra:s yttrande:
Reportaget hade publicerats på tidningens hemsida, mabra.com, men inte i tryck.
AA:s medverkan i Elitstyrkans hemligheter föranledde MåBra att göra en egen intervju med henne, med avsikt att presentera ett läsvärt livsöde. Texten bearbetades av redaktionen i syfte att skydda mammans identitet, bland annat ersattes ord som ”mamma” med ”förälder”. Berättelsen hade stöd i tidningens eget researcharbete.
När MåBra fick kännedom om MO-anmälan avpublicerade tidningen tillfälligt artikeln och kontaktade mamman för att få till stånd en artikel som bättre tillgodosåg
anmälarens intressen. Tidningen erbjöd henne olika alternativ: 1. Hon kunde kommentera den befintliga artikeln 2. Hon kunde få skriva en egen artikel 3. Hon kunde helt avstå från att kommentera.
Enligt tidningen valde anmälaren att helt avstå kommentar.
Tidningen publicerade då en ny version av artikeln med fokus på AA:s medverkan i Elitstyrkans hemligheter och inte på hennes uppväxt. (I den nya artikeln fanns endast en kort passus där AA berättade att hennes egen uppväxt varit svår, och att den av olika anledningar lett till att hon hade svårt att känna att hon dög. Någon ”förälder” nämndes inte, MO:s anm.)
Anmälarens kommentar
Hon stod fast vid sin anmälan. Originaltexten hade legat ute länge på nätet och lästs av många. Skadan var redan skedd – det spelade ingen roll att artikeln redigerats i efterhand.
Anmälaren mådde inte bra av detta och hade blivit uppringd från skyddat nummer och kallats ”barnmisshandlare”. Även om hon var den utsatta, hade publiceringen inte varit okej för hennes andra barn heller.
Publiceringen var inte acceptabel.
Medieombudsmannens bedömning
Anmälarens dotter har rätt att berätta sin historia, som hon har upplevt den. Men från medieetisk utgångspunkt får det inte ske på bekostnad av att andra utpekade personer tillfogas oförsvarliga publicitetsskador.
Dottern framträdde öppet med namn och bild i reportaget, och det lämnades även uppgifter om hennes livssituation i övrigt. I artikeln pekades vidare en ”förälder” ut som ansvarig.
Anmälaren har anfört att dottern växte upp med mamman som vårdnadshavare. De som kände till familjen: vänner, bekanta och andra personer som funnits i familjens omgivning, kunde således av publiceringen förstå att det var anmälaren, mamman, som avsågs.
Inför denna krets pekades mamman ut med allvarliga anklagelser om fysisk misshandel och psykisk tortyr av dottern.
MO har inte att ta ställning till vad som är sant eller falskt. Det som kan konstateras är att mamman har en annan version än dottern. Mamman har anfört att uppgifterna inte stämmer och att flera i bekantskapskretsen ställt sig frågande inför de påståenden som gjordes. Mamman har också framfört att några anmälningar inte riktats mot henne när det gällde vårdnaden av dottern.
Det har inte funnits något tillräckligt starkt intresse som motiverar det intrång som skedde i anmälarens privatliv. Ett klandervärt utpekande har därmed skett och MåBra förtjänar kritik för det.
Det är bra att tidningen avpublicerade de integritetskänsliga uppgifterna på mabra.com, men inte tillräckligt för att mediet ska undgå medieetiskt klander. Att anmälaren sedermera har erbjudits kommentar kan, med hänsyn till uppgifternas allvarliga och personliga karaktär, inte tillmätas någon särskild betydelse vid bedömningen.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Varken anmälaren eller tidningen har yttrat sig i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar MåBra för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit, Stefan Johansson, ordförande, Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Robert Hårdh, Johan Trouvé, Laura Hartman, Marika Markovits och Göran Collste, representerande allmänheten.