Missvisande uppgifter borde fått bemötas

februari 22 2011


Reportaget baserades på en intervju med en ung kvinna och hennes deltagande i en film. Kvinnan ansåg att artikeln var missvisande och ville bl a klargöra att filmen inte innehöll några scener av pornografisk karaktär. Genom att inte tillmötesgå hennes begäran om ett bemötande i efterhand, orsakades hon en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen klandrades för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

Expnr 24/2011, Norra Skåne, 2011-02-22

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden klandrar Norra Skåne för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

___________

Genom beslut den 30 december 2010 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan från S till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 30 september 2010 gjorde Norra Skåne ett reportage om en ung kvinna i Osby som hade ett ovanligt arbete. Rubriken var Osbytjej aktuell i erotisk film. Underrubriken var *EROTIK. ”Tjejerna tjänar cirka 70 procent mer än killarna”.

S från Osby hade ett ovanligt jobb. Hon hade nämligen huvudrollen i en nyproducerad svensk erotisk film. Att jobba som skådespelerska drömde kanske många om, men hur många drömde om att figurera framför kameran i mer avancerade sexscener? Svaret var förmodligen oklart eftersom de flesta nog skulle dra sig för att erkänna en sådan sak. S från Osby tyckte dock inte att jobbet var något att skämmas för. Hon hade huvudrollen i en kommande erotisk film och tvekade aldrig att ställa sig framför kameran.

Hon hade agerat framför kameran flera gånger men då hade det varit stillbilder. Flera av bilderna hade erotiskt innehåll och var avsedda för Aktuell rapport och liknande magasin. S anmälde sitt intresse via internet och var nu, efter drygt ett år, produktionsbolagets ansikte utåt, en så kallad ”front line girl”. Det innebar att hon fick möjligheten att agera som huvudrollsinnehavare en film som skulle vara klar i november.

Erotisk film var både ett minerat område och ett starkt tabubelagt ämne men samtidigt tjänade man som kvinna bra med pengar. – Ja, tjejerna tjänar cirka 70 procent men än killarna avslöjade Jacob Roya, vd för bolaget K9 Playground i Malmö som producerade filmen. Hur mycket pengar det handlade om ville man däremot inte diskutera.

Jacob Roya poängterade under intervjun att filmens sexscener inte var råa utan låg mer åt det konstnärliga hållet. Filmen gjordes också i två versioner varav den ena lite snällare. Men visst var sexscenerna äkta och någon ”stand in” handlade det inte om. Han öste lovord över S insatser som skådespelerska. Så sin sida medgav att det var lite nervöst första gången hon skulle delta i en sexscen framför kameran. Nervositeten hade dock släppt snabbt, hon hade blivit seriöst bemött och kände sig trygg.

Den 20-åriga S hade även en mer vardaglig sida. Hon studerade till sjuksköterska i Kristianstad och var dessutom intresserad av kemi och biologi. Hon drev också en blogg. S hade inga planer på att lägga modell- och filmplanerna på hyllan inom den närmsta tiden utan sade att hon tänkte hålla på så länge hon kunde. För att få behålla en plats framför kameran behövde man vara relativt ung, fräsch, se bra ut, gilla uppmärksamhet, samt vara bekväm i sin egen kropp. Det var egenskaper som Jacob Roya med lätthet tillskrev S.

När intervjun var över poserade S framför kameran. Hon rörde sig vant framför kameran, med mjuka rörelser och sensuell blick. Det märktes tydligt att hon gjort det förut och att det inte var något hon kände obehag inför. Men visst var det ett annorlunda jobb medgav hon.

Anmälan

S inkom genom ombud (S:s mor) med en anmälan till PO.

Filmen som nämndes i reportaget var en kort psykologiskthriller och hade endast en sexscen som inte var av pornografisk karaktär. Filmen var i vissa delar sensuell i motsats till vad som i dag menades med erotiskfilm. S hade aldrig haft någonting att göra med ”Aktuell rapport och liknande magasin” som tidningen skrivit. Hon hade ännu inte tjänat en krona för sin medverkan i filmen men reportern vinklade hela tiden intervjun så att det verkade som om Svar med i en porrfilm. Tidningen skrev bl a: ”Erotisk film är ett minerat område och ett starkt tabubelagt ämne men samtidigt går det att som kvinna tjäna bra med pengar”. Anmälaren hade inte fått möjlighet att läsa och godkänna artikeln innan den publicerades.

Till anmälan bifogades ett genmäle som S skrivit och som sänts till tidningen den 2 oktober. Genmälet överensstämde till viss del med PO-anmälan och i korthet anfördes följande: S hade upprörts av artikeln eftersom det som publicerats inte stämde överrens med vad som sagts under intervjun. Filmen innehöll inga scener av pornografisk karaktär och hon hade inte deltagit i någon form av pornografi. I reportaget hade tidningen också skrivit generellt om porrbranschen, exempelvis att tjejerna tjänade 70 procent mer än killarna. Hon kände sig kränkt.

Den 4 oktober hade S och hennes mor besökt redaktionen men tidningen ville inte ta in någon dementi.

Tidningens yttrande

Tidningen svarade genom sin ansvarige utgivare.

Han anförde att S och producenten hade varit mycket positiva till reportaget i tidningen. Inför intervjun hade reportern frågat om S var medveten om den uppmärksamhet som reportaget skulle kunna väcka med tanke på ämnets karaktär. Hon svarade att hon var fullt medveten om detta och att familjen var införstådd. Något önskemål om att få läsa texten före publicering framfördes inte.

Uppgifterna i artikeln byggde på filmen samt intervjun och var korrekt återgivna. Beträffande sexscenen nämndes flera konkreta uppgifter som reportern dock avstod från att återge i texten.

Några dagar efter publiceringen kontaktades tidningen av S:s mor som var upprörd över artikeln och hävdade att den innehöll felaktiga uppgifter. S hade i samtal med reportern dock framfört att hennes mor överdrev och att inga osanna uppgifter lämnats under intervjun. För att reda ut sakförhållandena ordnade tidningen ett möte med S och hennes mor. S förbjöds dock att närvara vid mötet.

S tillställde därefter tidningen ett skriftligt genmäle (bifogat anmälan). I det stod att intervjun inte överrensstämde med den publicerade texten. Den ansvarige utgivaren ansåg att det var ett orimligt påstående. En seriös tidning som Norra Skåne hade självfallet ingen anledning att fabricera uppgifter. Han hade övervägt en publicering av genmälet, men skulle i så fall ha varit tvungen att replikera på detta. I annat fall skulle tidningen ha framstått som grovt oseriös. Hans bedömning blev att en sådan publicering skulle tillfoga S skada. Därför avstod den ansvarige utgivaren från publicering och meddelade också henne detta.

Enligt utgivarens bedömning hade S i efterhand ångrat att hon ställt upp på reportaget efter reaktioner från anhöriga. Det var naturligtvis beklagligt, men tidningen kunde inte lastas för det. S var 20 år gammal, myndig och kapabel att fatta egna beslut. Hon drev en egen blogg och filmbolaget k9 Playground var känt för att producera erotisk film. Bolagets verksamhet hade skildrats i en tv-dokumentär i Kanal 5.

Ytterligare korrespondens

Anmälaren inkom med exempel på vad hon skrivit på sin blogg om filmen som hon medverkade i.

Den 1 november 2010 inkom ytterligare en skrivelse från anmälaren. S hadetrott att hon skulle intervjuas om att hon medverkade i en kort psykologisk thriller. Filmen innehöll visserligen en kort sexscen men den var inte av pornografisk karaktär. Hon trodde absolut inte att hon skulle sammanblandas med producentens övriga verksamhet. Detta hade både S och producenten poängterat under intervjun.

S var medveten om att reportaget kunde väcka viss uppmärksamhet, men inte att en sensuell film och sensuella bilder skulle jämställas med den hårdporr som idag kallades för erotisk film. Norra Skåne hade felaktigt och kränkande angivit att det fanns flera sexscener men det fanns bara en. Dessutom nämndes Aktuell rapport och det hade aldrig varit S ambition att vara med i en sådan tidning.

Efter publiceringen hade S mor kontaktat tidningen (både redaktören och reportern) och bett tidningen dementera att S hade något med porr att göra. I det läget hade reporten lovat att dementera reportaget snarast. Tidningen borde också ha upplyst Som att hon kunde få korrekturläsa reportaget inför publiceringen. Vidare anfördes att Sär invandrare och trots gymnasieutbildning har svårt att förstå vissa nyanser i det svenska språket. S hade i telefonsamtal med tidningen också framfört att uppgifterna i artikeln var felformulerade och hade missförståtts av många och därför måste rättas till.

Genmälet som sänts till tidningen hade inte tagits in med motiveringen att ordet porr/pornografi inte hade nämnts i artikeln. Det var märkligt att tidningen påstod sig inte veta att man bl a på internet med erotisk film menade hårdporr. Norra Skåne hade lagt tyngdpunkten på porr, erotik, sexscener och höga inkomster i artikeln.

Tidningen svarade att uppgifterna som reportaget byggde på hade lämnats under intervjun som föregick publiceringen. Ingen förvanskning hade skett från tidningens sida. Inte någonstans i reportaget hade filmen karaktäriserats som pornografisk. I stället stod att filmen var ”erotisk” och det underströks särskilt att de erotiska inslagen ”inte var råa utan ligger mer åt det konstnärliga hållet”.

PO:s bedömning

PO har till uppgift att pröva om enskilda blivit utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i pressen.

Den anmälda artikeln handlar om S som har ett ovanligt arbete, nämligen att hon spelar in erotisk film. Reportaget bygger på en intervju med anmälaren, S, och Jacob Roya som är vd för bolaget K9 Playground som producerar den nämnda filmen.

Anmälaren har bl a riktat klagomål mot hur tidningen framställt hennes medverkan i filmen och särskilt kritiserat ordvalet erotisk film som hon anser är en synonym för porrfilm. Tidningen har å sin sida anfört att artikeln är korrekt och att den bygger på uppgifter som lämnats under intervjun. Både tidningen och anmälaren har argumenterat väl för sin sak.

En enkel sökning på internet ger vid handen att termen erotisk film ofta används om vad som normalt skulle anses vara pornografisk film. Efter att S tagit del av den ifrågavarande artikeln kontaktades tidningen med en begäran om ett genmäle. Mot bakgrund av uppgifternas karaktär samt anmälarens relativt unga ålder är min uppfattning att tidningen borde ha tillmötesgått hennes begäran om en uppföljning.

Om tidningen inte ansåg att den kunde publicera uppgiften om att det som sagts under intervjun inte stämde överens med innehållet i artikeln hade tidningen kunnat hjälpa anmälaren med utformningen av bemötandet. Det viktiga att få fram i en uppföljning var att anmälaren ansåg att artikeln förmedlade det felaktiga intrycket att hon var verksam i porrfilmsbranschen. Hon ville klargöra att filmen inte innehöll några scener av pornografisk karaktär och att hon inte deltog i någon form av pornografi.

Genom att inte tillmötesgå anmälarens begäran om ett bemötande i efterhand, har tidningen orsakat henne en oförsvarlig publicitetsskada och bör således klandras.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd (PON).

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Ingen av parterna har yttrat sig hos nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Nämnden delar PO:s bedömning. Tidningen ska därför klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.