I rapporteringen från en rättegång gällande frågan om huruvida äktenskap förelåg, identifierades en av parterna, mannen. Uppgifterna som framkom var av starkt integritetskänslig natur och tidningens anonymisering ansågs därför inte tillräcklig. Tidningen fälldes för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Exp nr 29/2011 Nya Lidköpings-Tidningen, 2011-03-08
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden klandrar Nya Lidköpings-Tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.
________________
Genom beslut den 29 december 2010 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Nya Lidköpings-Tidningen (NLT) till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 5 maj 2010 publicerade NLT en artikel i pappers- och nätupplagan. Rubriken på första sidan i pappersupplagan var Bigamist skiljer sig efter 31 år. Rubriken inne i tidningen löd Var gift med två kvinnor – i 31 år. Nätpubliceringen hade rubriken Var gift med två kvinnor. Artikeln handlade om en man som hade fru och barn i Skaraborg men som vägrade erkänna att han redan var gift med en kvinna från X (ett land angavs). Domstolen hade en annan uppfattning och efter 31 år var äktenskapet på väg att upplösas.
Mannen kom från Västra Skaraborg och var idag i X-årsåldern (årtionde angavs). Under 70-talet hade han varit på besök i X och träffat en 17-årig kvinna. Hon hade följt med honom till Sverige men åkt hem igen då förhållandet inte höll.
I tingsrätten hade kvinnan uppgett att hon blivit misshandlad när hon var gravid och att det var anledningen till separationen. Mannen förnekade detta bestämt.
Åren gick och mannen skaffade sig en ny familj. Den tidigare kvinnan var helt ute ur bilden men 1999 önskade sig parets gemensamma barn ett svenskt pass. Kvinnan hade då passat på att registrera parets äktenskap hos Skatteverket. Mannen begärde sedermera att giftermålet skulle ogillas. Han kunde inte acceptera uppgiften om att han skulle ha ingått äktenskap med kvinnan eftersom det innebar att han var gift med två kvinnor. Ett DNA-test hade slagit fast att han var far till barnet, vilket också innebar att han fått en ny arvinge.
Sedan fallet avhandlats i tingsrätten 2003 hade en lång procedur pågått där mannen överklagat beslut efter beslut. Tingsrätten hade funnit att de handlingar som kvinnan kunnat uppvisa, bekräftade att ett giftermål ägt rum i hennes hemland. Göta hovrätt hade gjort samma bedömning. Högsta domstolen hade inte meddelat prövningstillstånd, vilket avgjorde ärendet.
Det var den 3 december förra året, sade kvinnans juridiska ombud i Sverige. Han kunde förstå att det ibland var svårt att veta om äktenskap i andra länder gällde även i Sverige. Det hade dock varit enklare om mannen bara erkänt att det blivit fel och begärt skilsmässa direkt. Han menade att ärendet nu i stället hade förhalats i sju år.
I veckan hade mannen tvingats ansöka om skilsmässa från kvinnan vilket innebar att hon hade rätt till bodelning. Handlingen gav samtidigt uttryck för mannens åsikt att han aldrig varit gift med kvinnan och att det fanns speciella omständigheter i fallet som talade mot domstolarnas uppfattning. Målet hade sedan länge varit preskriberat vilket gjorde att mannen inte kunde åtalas för tvegifte.
I en faktaruta skrev tidningen att tvegifte kunde innebära böter eller fängelse i högst två år.
Anmälan
Anmälaren anförde att artikeln pekadeut honom samt var grovt kränkande och partiskt skriven. Han framställdes felaktigt som kvinnomisshandlare och bigamist. Anmälaren var en privatperson utan offentliga eller politiska uppdrag. Han var lätt att identifiera eftersom han bott hela livet på samma ort på landsbygden samt sedan 70-talet drivit eget företag. Det var väl känt i trakten att han från december 1979 till sommaren 1980 varit sambo med en kvinna från X.
Publiceringen hade drabbat hela familjen och i synnerhet de två yngsta barnen som fortfarande gick i skolan. Han vände sig mot att artikeln berörde frågan om arvingar och särkullbarn. Detta kunde knappast ha nämnts i annat syfte än att förtala honom.
Äktenskapet som påstods ha ingåtts i november 1979, registrerades i X först 20 år senare. I Sverige hade äktenskapet aldrig blivit registrerat hos någon myndighet.
Artikeln nämnde också att bodelning skulle ske. Anmälaren menade att denna uppgift kunde leda till negativa konsekvenser såväl för honom privat som för företaget. Även övriga familjemedlemmar drabbades.
Uppgifterna om att kvinnan hade blivit misshandlad utgjorde grovt förtal. Tidningen hade gått ut med denna allvarliga anklagelse som saknade grund.
Tidningen nämnde inte det faktum att kvinnan aldrig ansökt om äktenskapsskillnad. Hon hade sedan hon återvänt till X 1980 haft ett flertal förhållanden och fött ytterligare tre barn.
Tidningens yttrande
Tidningen anförde följande genom sin ansvarige utgivare. NLT hade skildrat det något annorlunda rättsfallet eftersom man ansåg det vara av allmänt intresse. Bevakningen av ärendet byggde i huvudsak på de handlingar som fanns i fallet, på förhandlingarna i tingsrätten och hovrätten samt på de domar som avkunnats.
Anmälaren hade uppenbart haft svårt att förlika sig med domarna som gått honom emot samt med Högsta domstolens avvisande av dennes begäran att ta upp ärendet. Detta torde inte vara samma sak som att NLT:s bevakning varit partisk. Anmälaren hade heller inte framfört några synpunkter på felaktigheter direkt till tidningen eller begärt någon form av genmäle.
När tidningen skrivit om fallet hade den varit mycket sparsam med detaljer kring anmälaren. Någon bostadsort hade inte angivits utan man hade i stället skrivit att mannen bodde i Västra Skaraborg – ett stort område som omfattade fem kommuner. NLT hade heller inte angett mannens exakta ålder. Därför ansåg man det vara osannolikt att någon kunnat identifiera anmälaren genom artikeln. Vidare fanns det inte några närmare detaljer om den nuvarande familjen i artikeln. NLT hade konstaterat att familjen fanns, men det var ju också en av utgångspunkterna för rättsärendet.
Ytterligare korrespondens
Parterna tillade bland annat följande.
Anmälaren menade att tidningen borde ha kontaktat honom innan artikeln publicerades. Han påpekade att han aldrig blivit dömd eller ens anmäld för bigami. Om NLT ändå ansåg att anmälaren varit bigamist i 31 år så föll detta på sin egen orimlighet eftersom han hade gift sig 1986. Att uppgifterna var ägnade att utsätta honom för andras missaktning var ställt utom allt tvivel. Det var en mycket allvarlig och förnedrande anklagelse som skadat anmälarens anseende för all framtid. Han vände sig emot att NLT ansåg att fallet hade ett allmänintresse. Det rörde sig helt och hållet om hans privata förhållanden.
Det fanns inga andra som bar samma efternamn som familjen. Eftersom övriga familjemedlemmar var lätta att identifiera så drabbade publiceringen också dem.
Uppgiften om att kvinnan hade passat på att registrera parets äktenskap hos Skatteverket saknade grund. Äktenskapet hade aldrig varit registrerat i Sverige.
Tidningen vände sig mot påståendet att tidningen hade publicerat oriktiga uppgifter och att detta skulle ha syftat till att misskreditera anmälaren. Uppgifterna i artikeln kom, som NLT tidigare påpekat, från domarna i tingsrätten och hovrätten. Vidare hade anmälaren ansökt om skilsmässa. Därav följer en bodelning, menade tidningen.
Anmälaren ifrågasatte tidningens källkritik. Vidare ansåg han att det faktum att en bodelning kunde följa på en skilsmässa inte hade något allmänintresse.
PO:s bedömning
Det omskrivna fallet hade ett visst intresse från allmän utgångspunkt. Något sådant intresse som motiverade ett utpekande av de berörda personerna förelåg däremot inte. Fallet rörde mycket privata angelägenheter och hade sådan karaktär att det fanns all anledning för tidningen att noggrant överväga vilka publicitetsskador som kunde tillfogas de berörda.
Det var bra att tidningen strävade efter att anonymisera anmälaren, även om det som framkommit i ärendet ger vid handen att dessa ansträngningar inte var tillräckliga. Jag har inte anledning att ifrågasätta mannens uppgifter om att upplysningarna i artikeln var tillräckliga för att peka ut honom inför en viss krets på hemorten, eftersom de beskrivna omständigheterna i fallet var så speciella.
Inför de personer i hans omgivning som var förtrogna med att han kom hem till (orten A) med en kvinna från X på 70-talet, blev han därför utpekad som bigamist med påståenden om att han skulle ha misshandlat kvinnan när hon var gravid. Det framkom att hans faderskap till deras gemensamma barn hade slagits fast genom ett DNA-test, vilket även innebar att han fick en ny arvinge. Vidare spekulerade tidningen kring en eventuell bodelning.
Utpekandet av mannen kan förvisso bara ha skett inför en begränsad krets. Upplysningarna om anmälarens familjeförhållanden var dock mycket integritetskänsliga och skulle inte ha kommit hans omgivning till del förutan tidningens publicering. Sammanfattningsvis tillfogade publiceringen anmälaren en allvarlig publicitetsskada som inte var motiverad av allmänintresset.
Mot denna bakgrund anser jag att Nya Lidköpings-Tidningen bör klandras.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Tidningen har ännu en gång poängterat att det inte är troligt att någon kunnat identifiera mannen på grund av artikeln. Västra Skaraborg är ett stort område, vilket för övrigt även X är.
Anmälaren har anfört bl.a. följande. Det är stor skillnad mellan en större stad och landsbygd och småorter där i princip alla känner alla. Utpekandet och spridningen av de falska uppgifterna har orsakat oerhörda skador.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.