Namn och bild på rattfyllerist klandrades

december 7 2004


Exp nr 94/2004 Expressen



En man hade dömts till fängelse för att ha kört ihjäl en kvinna när han var kraftigt berusad. I anslutning till artikeln och på den lokala löpsedeln publicerades mannens namn och bild. Genom att identifiera mannen åsidosatte Expressen god publicistisk sed.


Publiceringen

Expressen skrev den 30 april 2004 om en man (A) som dömts till ett och ett halvt års fängelse för bland annat vållande till annans död, grovt rattfylleri och olovlig körning. A, som vid en rad tidigare tillfällen dömts för bland annat olovlig körning och några gånger också för rattfylleribrott, hade kört ihjäl en kvinna då han kom emot hennes bil i fel körfält med 2,4 promille alkohol i blodet. Tidningen hade talat med A och han hade berättat om sin skam och sin ånger. A:s namn och ålder angavs i tidningen och i anslutning till artikeln och på den lokala löpsedeln fanns ett foto av honom.

Anmälan

A anmälde genom ombud tidningen till Allmänhetens Pressombudsman (PO). A liksom hans barn och andra anhöriga hade tagit mycket illa vid sig av namn- och bildpubliceringen, som enligt A:s uppfattning inte hade något allmänintresse. När A kontaktades av tidningens reporter hade han bestämt motsatt sig att bli fotograferad.

Yttranden till PO

Tidningen framhöll att A fått artikeltexten uppläst för sig före publiceringen och inte invänt mot att han namngavs på flera ställen. A hade avböjt fotografering. Han hade däremot inte sagt något om att han över huvud taget inte ville förekomma på bild.

Tidningens uppfattning var att domstolarna borde använda sig av hela straffskalan för grovt rattfylleri och inte bara den nedre delen. Tidningen ville sätta ljuset på den fara onyktra bilförare innebar och att det finns förare som medvetet trotsar lagen och gång på gång kör onyktra. Beskrivningen av denna verklighet måste utgå från faktiska förhållanden och innefatta namn och bild på offer och gärningsmän. Det obehag som anmälaren upplevt genom publiceringen uppvägdes enligt tidningen av allvaret i brottet, risken för upprepning och av att rattfylleri var ett stort samhällsproblem.

A framhöll att de aktuella frågorna hade kunnat belysas utan publicering av namn och bild. Han hade varit mycket tydlig med att han inte ville ha sin bild i tidningen.

PO:s beslut

I beslut den 24 augusti 2004 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:

Frågor om rattfylleriets mänskliga, sociala och ekonomiska pris har stort allmänintresse.

Det framgår av vad Expressen framfört till PO att tidningen vill att den anmälda publiceringen skall betraktas som ett inslag i en redaktionell kampanj för hårdare rattfylleristraff. Publicering av namn och bild på notoriska återfallsförbrytare i rattfylleri ingår i uppläggningen.

En sådan kampanj befriar inte tidningen från nödvändigheten att på vanligt sätt väga allmänintresset mot skadan. Expressens inställning kan tolkas som att tidningen medvetet eller omedvetet tagit på sig en ansvarsutkrävande och tillrättaförande mission gentemot anmälaren personligen.

Att i detta enskilda rattfyllerifall utpeka anmälaren med namn och bild har inte sådant allmänintresse att det motiverar den avsevärda stigmatiseringen och publicitetsskadan för en allvarligt sjuk medborgare.

Expressen har inte intagit en sådan ansvarsfull hållning inför den publicistiska uppgiften, som pressetiken kräver. För det bör Expressen klandras.

Yttranden till Pressens Opinionsnämnd

Tidningen vände sig mot vad PO anfört om att tidningen tagit på sig en mot A riktad mission. Tidningen hade gjort den vanliga avvägningen mellan allmänintresse och skada. Principiellt måste allmänintresset anses vara starkt och motivera att upplysningar med namn och bild lämnas om den som gång på gång kör bil kraftigt berusad.

A anförde att han inte hade något att erinra mot att problematiken kring rattfylleribrotten och dess konsekvenser belystes. Publiceringen av namn och bild var emellertid enligt A mest att likna vid gamla tiders skampåle.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Som PO konstaterat har de frågor som Expressen tagit upp ett stort allmänintresse. Detta intresse rättfärdigar emellertid inte att A identifierats på det sätt som skett. Nämnden finner att Expressen genom den anmälda publiceringen åsidosatt god publicistisk sed.