Upsala Nya Tidning, exp. nr: 88-89/2017, dnr: 27-28/2017
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Upsala Nya Tidning för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_________________
Genom beslut den 19 april 2017 överlämnade Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan mot Upsala Nya tidning till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse
Publiceringar som PO kan pröva
Eva Mörk och Matz Dahlberg har i en anmälan till Allmänhetens Pressombudsman, PO, som inkom den 24 november 2016, riktat kritik mot tre artiklar publicerade i Upsala Nya Tidning.
För att PO ska kunna pröva en publicering krävs att anmälan inkommer inom tre månader från publiceringen, om det inte finns särskilda skäl. Särskilda skäl innebär i detta sammanhang att man rent fysiskt varit oförmögen att anmäla tidigare, till exempel på grund av mycket allvarlig sjukdom eller häktning med restriktioner.
I detta fall har anmälan mot de två artiklar som publicerats före den 24 augusti 2016 kommit in för sent.
Enligt Eva Mörk och Matz Dahlberg föreligger särskilda skäl att pröva anmälan även avseende dessa artiklar. De har anfört följande. De avvaktade med anmälan tills Centrala etikprövningsnämnden (nämnden) kommit med sitt utlåtande i ärendet. Eftersom utlåtandet från nämnden kom först tre månader efter att de första artiklarna publicerades, föreligger särskilda skäl för PO att pröva även dessa artiklar.
Det Eva Mörk och Matz Dahlberg anfört utgör inte särskilda skäl för att pröva anmälan avseende de artiklar som publicerats före den 24 augusti 2016. Klagomålen avseende dessa artiklar kan därför inte medföra någon åtgärd från PO:s sida.
PO prövar därför bara artikeln som publicerades den 29 september 2016 med rubriken Nationalekonomer frias från fuskmisstankar. Innehållet i de övriga artiklarna återges endast som bakgrundsinformation.
Vad tidningen publicerade
Tidningen hade tidigare skrivit om två professorer vid Uppsala universitet, samt en universitetslektor och en doktor vid Stockholms universitet (SU) som anklagats för forskningsfusk av en namngiven professor vid SU.
De anmälda forskarna namngavs i artikeln. Två av dem, Uppsalaprofessorerna Eva Mörk och Matz Dahlberg, beskrevs som välkända nationalekonomer. Eva Mörk var även medlem i Nobelkommittén.
Eva Mörk och Matz Dahlberg tillbakavisade anklagelserna om fusk.
Enligt tidningen hade Uppsala universitet begärt att fallet granskades av en särskild expertgrupp vid nämnden.
Enligt den professor som stod bakom fuskanklagelserna hade forskarna bland annat plagierat delar av hans forskning och utelämnat motsägande resultat i vetenskapliga uppsatser.
I artikeln från den 29 september 2016 konstaterades att “fyra nationalekonomer, varav två professorer vid Uppsala universitet” hade friats från alla misstankar om forskningsfusk.
Nationalekonomerna namngavs inte i artikeln. De namngavs inte heller i den ursprungliga version av artikeln som publicerades på tidningens webbplats.
I en uppdaterad version av nätartikeln förtydligades att nationalekonomerna i fråga var Eva Mörk och Matz Dahlberg, samt de två forskarna vid Stockholms universitet. Alla fyra namngavs.
I artikeln redogjordes för bakgrunden och de fuskanklagelser som riktats mot forskarna. Innehållet i anklagelserna återgavs på nytt.
Uppsala universitet och SU hade överlämnat ärendet för yttrande till nämnden. Nämnden hade i sin tur anlitat en i England verksam sakkunnig. Såväl den sakkunnige som nämnden kom fram till att det inte fanns grund för fuskanklagelserna.
Enligt tidningen var den professor som anmält forskarna missnöjd med nämndens slutsats. Han menade att den sakkunnige var jävig, bland annat genom att denne var redaktör för en tidskrift som nobbat ett kritiskt inlägg han skrivit i ärendet.
Den anmälande professorn uttalade sig:
” – Jag tycker att hela processen är mycket märklig.”
Avslutningsvis uppgav tidningen att ärendet inte var definitivt avgjort. Tidningen skrev:
“Även om Centrala etikprövningsnämndens yttranden brukar väga tungt är ärendet inte definitivt avgjort. Det är de berörda universiteten själva som avgör om de nu ska fria de anmälda forskarna från misstankarna om oredlighet eller gå vidare med en utvidgad utredning.”
Till artikeln fogades en faktaruta om reglerna kring forskningsfusk.
Anmälan
Eva Mörk och Matz Dahlberg anmälde artiklarna. Eva Mörk var ombud för Matz Dahlberg.
Till stöd för att tidningen orsakat dem en oförsvarlig publicistisk skada pekade anmälarna särskilt på följande omständigheter:
- Tidningen hade namngivit dem vid rapporteringen om att de var anklagade för forskningsfusk, men inte i artikeln om att de friats från anklagelserna.
- Tidningen hade låtit den person som riktat anklagelserna mot dem kommentera och ifrågasätta nämndens yttrande. Hans jävsinvändning hade fått stå oemotsagd.
- Tidningen gav sken av att det fanns flera skäl till jävsinvändningen.
Anklagelserna om forskningsfusk hade undergrävt anmälarnas anspråk på trovärdighet och saklighet. De hade mått dåligt av publiceringen.
Tidningens svar
Tidningen bestred genom sin utgivare att anmälarna orsakats en oförsvarlig publicistisk skada.
Artikeln den 29 september 2016 förmedlade tydligt att forskarna hade friats från anklagelserna om fusk.
Vid sidan av denna huvudnyhet skrev tidningen att saken inte var slutligt avgjord. Tidningen återgav även den anmälande professorns syn på nämndens yttrande. Allt detta var relevant i sammanhanget.
Namngivningen av Eva Mörk och Matz Dahlberg i de första artiklarna var motiverad med hänsyn till allmänintresset av nyheten. De borde ha namngivits även i artikeln den 29 september 2016.
Det var ett förbiseende att tidningen inte namngivit dem. Detta korrigerades i en uppdaterad version av nätupplagan av artikeln, där namnen publicerades.
Anmälarna gavs inte tillfälle att kommentera uppgifterna i artikeln den 29 september 2016, eftersom det saknades behov av det. Huvudnyheten om att de friats från fuskanklagelserna talade för sig själv.
Anmälarnas kommentar
Anmälarna vidhöll att de orsakats en oförsvarlig publicistisk skada.
Anmälarna underströk att de själva eller nämnden borde fått kommentera uppgifterna i artikeln den 29 september 2016. Inte minst med hänsyn till den kritik mot nämndens yttrande som framfördes i artikeln.
I stället fick den person som felaktigt anklagat dem det sista ordet. Han fick dessutom stå oemotsagd. Detta lämnade läsarna med intrycket att det fanns oklarheter i processen hos och yttrandet från nämnden.
PO:s bedömning
Det kan inledningsvis konstateras att ämnet för publiceringen – anklagelser om forskningsfusk vid ledande svenska universitet – har allmänintresse. Det finns därför inget att invända mot att tidningen rapporterar om ämnet.
När en tidning rapporterar om ett ärende, som det aktuella, är det viktigt att den slutliga utgången skildras.
När tidningen valde att publicera namnen på de personer anklagelserna avsåg, inträdde samtidigt en pressetisk skyldighet att informera läsarna för den händelse anklagelserna skulle visa sig grundlösa.
Mot denna bakgrund kan det inte anses förenligt med god publicistisk sed av tidningen att inte namnge anmälarna i artikeln den 29 september 2016.
Även om den publicistiska skadan begränsades genom att anmälarna senare namngavs i nätupplagan, finner jag att Upsala Nya Tidning brutit mot god publicistisk sed.
Det finns även anledning att kritisera tidningen för att vare sig anmälarna eller nämnden fick komma till tals i artikeln den 29 september 2016.
Mot bakgrund av den kritik som riktades mot granskningsprocessen i artikeln, borde anmälarna eller nämnden beretts tillfälle att kommentera saken.
Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Varken tidningen eller anmälarna har yttrat sig i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd gör samma bedömning som PO och finner skäl att klandra tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.