Namngivning av tjänsteman

oktober 13 2009


Exp nr 89/2009 Aftonbladet



Tidningen skrev om socialförvaltningens hantering av ett fall där en sjuk kvinna hållits inspärrad i en stuga i nio år. En socialsekreterare nämndes vid namn. Uppgifter om denna var felaktiga och det var i sammanhanget irrelevant att namnge henne. Även om tidningen skyndsamt införde en rättelse tillfogades anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.


Publiceringen

Den 7 september 2008 uppmärksammade Aftonbladet i likhet med många andra medier händelserna i B (en kommun angavs), där man upptäckt att en 58-årig man hade hållit en sjuk kvinna inspärrad i en campingstuga i anslutning till ett vandrarhem i nio år. Själv hade han sedan länge försvunnit ur alla folkbokföringsregister och ”existerade” officiellt inte.

Under rubriken Fånge – alla visste det redogjorde tidningen över ett helt uppslag, sidorna tio och elva, för det märkliga fallet. Enligt tidningen var det många som kände till det ”udda paret” i stugan och som hade reagerat på att de två personerna betedde sig egendomligt, men ingen hade ingripit.

Aftonbladet hade lagt upp presentationen som en samling kortartiklar redigerade i separata rutor i vilka det som förevarit belystes från olika håll. Privatpersoner berätt¬ade om konstigheter de hade iakttagit. Vandrarhemmets ägare för¬klarade varför paret hade fått bo kvar trots att det hade upphört att betala hyran. Polisen, sjukhuset, social¬tjänsten och församlingen fick kommentera och förklara hur det kom sig att de inte hade befattat sig med de boende i stugan trots att mycket talade för att de borde ha gjort det.

I den ruta där socialförvaltningen kom till tals under rubriken Socialens svar: Utredning pågår, sades att kommunen, när saken blev känd, hade gått ut med ett press-meddelande i vilket man klargjorde att ”paret ej tidigare (varit) känt för social¬tjänsten”. Socialchefens uttalande citerades: ”Vi har inte betalat en krona till dem – vi har inte känt till dem”.

I följande utgång tillade tidningen att detta kunde uppfattas som märkligt i en liten kommun där paret stack ut. Tidningen fortsatte: ”Enligt uppgift till Aftonbladet har de senaste åren varit mycket turbulenta för socialtjänsten i B. Bland annat så förflyttades socialsekreteraren A (personnamnet angavs) hösten 2007 från B till en annan kommun.”

Följande dag införde Aftonbladet en rättelse på sidan sju. I den sades att A år 2006 hade sökt och fått en ny tjänst. De uppgifter om henne som hade funnits i tidningen dagen innan var felaktiga. Aftonbladet bad om ursäkt och beklagade.

Anmälan

Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av A. Anmälaren framhöll att hon inte överhuvudtaget hade något att göra med det ärende Aftonbladets artikel handlade om och hon ställde sig helt oförstående inför att hennes namn hade förekommit i sammanhanget.

Anmälaren påpekade att hon hade arbetat på socialtjänstens enhet för barn och ung-domar i kommunen i sjutton år. Ifall det hade varit turbulent på hennes enhet hade detta inte märkts i någon nämnvärd omfattning på vuxenenheten, där ärenden som det Aftonbladet aktualiserade, handläggs.

Formuleringen om turbulensen fann anmälaren mycket svepande som förklaring till att det som hände kring paret i stugan kunde inträffa och uppgiften om att anmälaren förflyttats insinuerade både att hon var orsaken till eller åtminstone inblandad i turbulensen och hade fått sparken.

Anmälaren klargjorde att hon hade fått en ursäkt av tidningen dagen därpå men fann att den inte uppvägde publicitetsskadan. Hon hade mått dåligt av det inträffade, upplevde att någon hade velat skada henne och lyckats göra det offentligt. Hon kände sig utlämnad och otrygg.

Anmälaren uppgav att hon hade sökt tjänsten 2006 och fått den i konkurrens med andra.

Tidningens yttrande

Aftonbladet tillstod att den uppgift tidningen hade publicerat om anmälaren var felaktig. Tidningen hade fått reda på felet samma dag som den anmälda artikeln publicerades. Dels hade den ena av två socialchefer i kommunen kontaktat tidningens reporter och meddelat detta, dels hade anmälaren själv kontaktat redaktionen i Stockholm.

Tidningen publicerade en rättelse dagen därpå på mer framträdande plats (sidan sju) än den där ursprungsartikeln hade varit placerad (sidan elva). Tidningen framhöll att rättelselogotypen låg på en röd färgplatta för att synas.

Anmälarens yttrande

Anmälaren framhöll att hon i sitt arbete på familjeenheten i kommunen hade haft en utsatt position då hon å tjänstens vägnar varit tvungen att medverka till beslut som stundom gått en del föräldrar emot. Hon hade fått positiv publicitet i lokalpressen för vissa saker hon gjort och folk visste vem hon var. Men det fanns också de, som av naturliga skäl, var mycket kritiska till familjeenhetens arbete under hennes ledning.

Mot den bakgrunden undrade anmälaren om det inte fanns etiska regler som sade att man inte lämnar ut namn (i sammanhang som kan vara känsliga; PO:s anm.) utan att noga överväga om det ur informationssynpunkt är nödvändigt.

Anmälaren anförde vidare att den anmälda artikeln var publicerad i Aftonbladet på en söndag då lokaltidningen inte utkommer och då folk ofta köper en kvällstidning. Då tidningen skriver om något som hänt i den egna kommunen är intresset förstås ännu större. Hur många som hade läst rättelsen i måndagens tidning hade anmälaren ingen aning om och inte heller kände hon exakt till hur många som hade läst ursprungsartikeln. Hennes egna sonderingar hade givit vid handen att väldigt många hade läst artikeln i söndagstidningen.

Slutligen underströk anmälaren att det skadade henne i hennes nuvarande nya arbete att bli utpekad som omplaceringsfall. Det missgynnade henne också i hennes arbete att folk hon där mötte gick omkring och hade negativ kunskap om henne förmedlad av Aftonbladet.

PO:s bedömning

I beslut den 10 juli 2009 ansåg PO att tidningen borde klandras och hänsköt ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering.

Ett missförstånd eller ett alltför godtroget sätt att förhålla sig till en informationskälla fick Aftonbladet att gå ut med felaktiga uppgifter om anmälaren som namngavs i samband med rapporteringen om händelsen, vilken väckte stor och uppbragt uppmärksamhet. Uppgifterna vållade anmälaren en allvarlig publicitetsskada.

Aftonbladet rättade sitt misstag så fort det någonsin var möjligt. Enligt pressetikens regler och praxis räknas detta tidningen till godo och bör i många fall vara tillräckligt för att tidningen ska undgå pressetiskt klander.

I detta fall har tidningen emellertid inte bara skrivit fel om anmälaren. I den anmälda publiceringen hade tidningen namngivit henne i ett sammanhang som var irrelevant i förhållande till ämnet för publiceringen och omotiverat också i förhållande till det som faktiskt stod i artikeln.

Namngivning av tjänstemän inom socialförvaltningen är alltid pressetiskt en grann-laga fråga då dessa hanterar känsliga ärenden och ofta själva befinner sig i en utsatt position. Anmälarens ställning inom förvaltningen var dock så pass fram¬skjuten att hon hade kunnat namnges i ett relevant sammanhang – exempelvis vid en journalistisk granskning av hennes fögderi.

Vad Aftonbladet skrev om på basen av uppgifter till tidningens reporter var emellertid inte anmälarens fögderi utan socialtjänsten i allmänhet där det påstods ha rått turbulens, vilket lett till omplaceringar. I detta sammanhang finns inget allmänintresse i att namnge enskilda tjänstemän, som självklart skadas av att hängas ut.

Vid namngivningen av anmälaren brast Aftonbladet i ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften, något som blev desto mer fatalt då uppgifterna om anmälaren var felaktiga. Den allvarliga publicitetsskada anmälaren utsattes för kunde endast delvis repareras av en rättelse. Därför kan Aftonbladet, enligt min uppfattning, inte undgå pressetiskt klander.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Tidningen anförde i huvudsak samma omständigheter som i yttrandet till PO.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att Aftonbladet ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed