Exp nr 4/2009 Veckans Affärer
En mäklare hade sålt värdepapper med hög risk. Mäklaren hade inte någon framskjuten ställning i bolaget och tidningen bedömdes inte ha haft tillräcklig grund för att namnge honom i det negativa sammanhang som artikeln innebar.
Publiceringen
Den 28 februari 2008 publicerade Veckans Affärer en artikel i tidningen och på hemsidan som hade rubriken Så blev sparare lurade av svenska aktiemäklare – BLÅSNINGEN I MALMÖ.
Ett 50-tal svenskar hade blivit lurade i aktieaffärer med ett skånskt värdepappersbolag. I ett klassiskt fall av boiler room-blåsning plockades folk på minst 15 miljoner kronor av fondkommissionären X (företagsnamnet angavs) i Malmö.
Tidningen hade i en rad artiklar berättat om den internationella verksamhet där aktiemäklare, ofta falska sådana, lurade svenskar att investera i värdelösa aktier. Nu avslöjades ett nytt fall där sådan verksamhet bedrevs i Sverige. Affärerna hade ägt rum hos fondkommissionären X i Malmö mellan åren 2002 och 2006. Därefter hade bolaget försatts i konkurs, precis som ägarbolagen i England och USA.
En av dem som köpt aktier genom mäklare av X-företaget var en 71-årig man. Han hade enligt klassiskt manér erbjudits att köpa amerikanska OTC-aktier – lätta att förväxla med den tidigare OTC-listan i Sverige. Mannen investerade 300 000 kronor. Han fick inget aktiecertifikat utan bara avräkningsnotor på tämligen värdelösa OTC-aktier.
Efter samtal med den 71-årige mannen kontaktade tidningen bolagets f.d. VD. Han mindes dock inte vad som hänt.
Den “andre figuren” på X-företaget, mäklaren A (namngavs), var den som förmedlat köpet av aktierna till den 71-årige mannen. Efter en tid hade mäklaren på nytt kontaktat mannen och berättat att aktierna gått upp i värde. Han föreslog en ny affär. Då 71-åringen avböjde, kontaktades han av en annan mäklare som förklarade hur förmånligt det var. Det gick heller inte att använda pengar från den tidigare placeringen. Och beloppet fick inte vara mindre än 300 000 kronor.
När X gick i konkurs hade aktierna inte gått att sälja, mannen förlorade nästan 600 000 kronor. På en fråga från mannen hade aktiemäklaren svarat att han hade blivit tillsagd att göra affären oavsett vad kunden ville.
X-företaget köptes år 2002 upp av ett namngivet företag, Y. Mäklaren A arbetade idag på ett annat företag. När A kontaktades av tidningen pekade han genast ut två nyckelpersoner i företaget. De båda hade värvat honom till X-företaget och var inblandade i Y-företagets start.
Vidare redogjordes i texten även för bolagens fortsatta utveckling.
Anmälan
Publiceringen anmäldes av den omskrivne aktiemäklaren, A, till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Av klagomålen framkom följande. A kände sig utpekad och kränkt av artikeln. Finansbranschen var en förtroendebransch och A menade att hans namn skadats genom publiceringen – det var svårt att fortsätta arbetet inom området.
A hade varit en helt vanlig anställd på X-företaget. Han hade inte haft någon ledande befattning. Två år tidigare hade han blivit uppsagd då X gick i konkurs. A ansåg att artikeln gav intrycket att han som mäklare i branschen “fortsatte” att lura investerare.
A kände inte till om det som stod i artikeln verkligen stämde, det enda han visste var det som tidningen sagt när den kontaktade honom. Mäklaren ansåg att hans uttalanden förvrängts. Han förstod inte hur han skulle kunna ta ställning till vad som skrivits, han visste inte vad som pågått i bolagets ledning.
Tidningens yttrande
Veckans Affärer hade under flera år granskat den så kallade falskmäklarverksamheten i Sverige. Människor hade via aggressiv telefonförsäljning blivit lurade att köpa värdelösa utländska aktier. Ämnet som sådant hade stort allmänintresse.
Vidare anförde tidningen att den aldrig påstått att A var ansvarig för verksamheten eller dess konkurs. Att han däremot haft kännedom om att den produkt han sålt var mer eller mindre värdelös, var ställt utom allt tvivel. Eftersom han haft en mängd kunder som förlorat pengar var det av allmänintresse att nämna hans namn.
A fick också möjlighet att samtidigt bemöta uppgifterna.
Anmälarens kommentar
A vidhöll vad han tidigare anfört om att artikeln var till skada för honom och utvecklade sin talan. X-företaget var en svensk licensierad kapitalförvaltare. Bolaget stod under Finansinspektionens tillsyn.
Arbetsuppgifterna var att förmedla företagets finansiella tjänster och produkter på tre olika områden; företagets svenska aktiemäkleri, kapitalförvaltning och utländska småbolag. Tidningen rapporterade endast om handeln i utländska småbolag. Småbolagsplaceringarna var högriskplaceringar. Investerare hade, i enlighet med rådande bestämmelser vid köp av högriskaktier, fått information om placeringens höga risk.
A ansåg att hans namn inte var förknippat med ett sådant allmänintresse som motiverade publiceringen. Han hade varit en av femton aktiemäklare som arbetade med exakt samma sak.
PO:s bedömning
I beslut den 3 oktober 2008 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:
Det finns ett stort allmänintresse av att rapportera om fenomenet med “falskmäklarverksamhet”, där människor genom aggressiv marknadsföring förmås köpa värdepapper med hög risk.
Anmälaren har vänt sig mot att han namngivits i samband med rapporteringen. Han har hävdat att han inte har haft någon framstående position i bolaget och att det inte fanns någotintresse av att utpeka honom med namn i publiceringen. Han var endast anställd som en av femton mäklare i företaget. Tidningen har å sin sida hävdat att anmälaren mycket väl förstod att de värdepapper han sålde var mer eller mindre värdelösa.
Vad PO har att pröva är om enskilda tillfogas oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i tidningen. Av vad som framkommit i ärendet har anmälaren inte haft någon framskjuten ställning i bolaget. Vad som anförts om att anmälaren sålt värdepapper med hög risk ger enligt min mening inte tillräcklig grund för att peka ut anmälaren personligen med namn i det negativa sammanhang som artikeln innebar.
Mot denna bakgrund anser jag att Veckans Affärer inte kan undgå pressetiskt klander.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden finner av de skäl PO har anfört att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.