Det finns inte skäl för klander av tidningens granskning av hur skönhetskliniker bröt mot lagen genom att göra riskfyllda injektionsbehandlingar med fillers och botox.
Norrköpings Tidningar, dnr. 22525, exp. nr. 15/2023
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Norrköpings Tidningar.
Genom beslut den 10 februari 2023 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Norrköpings Tidningar.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Norrköpings Tidningar (NT) för en artikel med rubriken Olagliga skönhetsinjektioner utförs i X-ort (ortsnamn angivet), publicerad i tidningen den 2 december 2022.
Vad NT publicerade (i urval)
Förstasidan
På tidningens förstasida fanns rubriken ”Flera skönhetskliniker i stan bryter mot lagen”. I ingressen angavs:
”X-ORT: Kliniker gör riskfyllda skönhetsinjektioner med fillers och botox. Flera bryter mot lagen. NT granskar skönhetsbranschen och konfronterar de kliniker som fuskar.”
Ingressen
Flera skönhetskliniker i X-ort bröt mot lagen och gjorde riskfyllda injektionsbehandlingar med fillers och botox. Det visade NT:s granskning.
Artikeltexten
(…)
Fylliga läppar hade blivit trendigt. Skönhetsklinikerna blev fler och fler. En fillersinjektion, där ett ämne sprutades in för att fylla ut och sträcka huden, var numera nästan lika lättillgänglig som ett besök hos frisören.
Klinikernas marknadsföring skedde till stor del i sociala medier, där före- och efterbilder ofta visades upp och fraser som att ”unna sig” och ”lyx” var vanliga.
Från att ha varit en helt öppen verksamhet där vem som helst, utan krav på utbildning, hade fått utföra injektioner av olika slag hade nu kraven skärpts. Risken som injektionerna medförde bedömdes vara för stor för att branschen skulle vara oreglerad.
I medierna rapporterades om kvinnor som riskerat att bli blinda, som förlorat känseln i delar av ansiktet och om svullnader som kunnat bli så allvarliga att de hade lett till patientens död.
Ulf Samuelson var plastikkirurg och en av grundarna till Estetiska injektionsrådet, en ideell organisation vars mål var att skydda den enskilde patienten som genomgick injektionsbehandlingar. Han sa att de flesta fillersbehandlingarna gick bra, men att det fanns risker.
– Injicerar du av misstag i ett kärl kan du stoppa blodförsörjningen till det området, vilket kan ge skador i huden. Det finns även fall av blindhet.
Den 1 juli 2021 hade en ny lag, som fått namnet “lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar” kommit. Med den nya lagen fick bara den som var legitimerad sjuksköterska, tandläkare eller läkare utföra skönhetsinjektioner. Att bryta mot det kunde ge böter eller fängelse i högst sex månader.
Verksamheten behövde också anmälas till vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för att Ivo skulle veta vilka som utförde behandlingar och kunna kontrollera dem.
Kliniken skulle dessutom ge patienten betänketid genom att göra en konsultation 48 timmar innan ingreppet utfördes, där information om riskerna gavs. Först efter två dygn kunde patienten ge sitt medgivande till injektionen.
(…)
Efter att ha kontaktat alla de 25 kliniker som fanns i X-ort och kontrollerat dem med Socialstyrelsen och Ivo kunde tidningen slå fast att tre av dem bröt mot lagen om estetiska injektionsbehandlingar, bland annat för att personal utan legitimation utförde injektioner.
Tidningen kunde också konstatera att det fanns kliniker som följde lagen, men som ogärna svarade på frågor från kunder. En klinik valde att svara på frågorna om personalens namn först efter att reportrarna presenterat sig som journalister.
En av de tre klinikerna som inte verkade följa lagen var A-kliniken (företagsnamn angivet). Den drevs av en läkare på Y-sjukhuset. Kliniken hade därmed rätt personal, men utförde samtidigt behandlingar utan att vara registrerad som aktiv i vårdgivarregistret. A-kliniken hade uppgett för Ivo att verksamheten lagts ned i mars i år.
När reportern i oktober utgav sig för att vara en kund som ville boka tid kunde läkaren dessutom tänka sig att strunta i betänketiden mellan konsultation och injektion. Via mejl skrev han: ”Konsultation och behandling kan göras samtidigt”.
I början av november ringde reportern upp och presenterade sig som journalist.
Varför finns du inte med som aktiv i vårdgivarregistret?
– Jag har haft så lite att göra under covidpandemin, för folk har inte unnat sig sådana här behandlingar, så jag har dragit ner på verksamheten, sa läkaren.
Men jag kunde boka in en tid i oktober?
– Ja, jag har enstaka kunder. Jag har hållit på i många år och varit en seriös behandlare i 20 år. Med ålderns rätt vill jag trappa ner.
Läkaren sa att han inte hade tid att prata mer och skickade senare ett mejl. Där förklarade han att han brukade göra konsultationer med sina kunder. Han skrev att han kunde ta en initial kontakt med en kund via mejl och att han efter det bokade in en konsultation.
”Därefter tas beslut om fortsatt behandling och när och vad som skall göras”, skrev läkaren.
Samma dag, i början av november, som reportern ringde läkaren gjordes en ändring i Ivos vårdgivarregister. A-kliniken ansökte om att ändra sin status från nedlagd till aktiv. Ändringen gick igenom och nu fick kliniken utföra injektioner igen.
Göran Olsson, enhetschef på Ivo, sa att många av skönhetsklinikerna som utförde injektioner inte visste vad som krävdes för att vara vårdgivare – trots att lagen om estetiska injektionsbehandlingar hade funnits i mer än ett år.
– Kunskapen hos de här verksamheterna och även hos utövarna är oroväckande låg.
Han sa att det på flera kliniker runt om i landet fanns brister kring vilken medicinsk kompetens som krävdes eller hur rutinerna för hygienen borde se ut. Klinikerna hade, menar Göran Olsson, sällan ordning på journalföring eller visste hur de skulle rapportera och dokumentera händelser där något gått fel.
– Det som gör mig lite förvånad är att det finns sjukvårdspersonal som jobbar i de här verksamheterna som inte heller har förstått att man behöver föra journal eller följa lagstiftningen, som man gör på andra jobb inom hälso- och sjukvården, sa han.
(…)
Anmälan
Du har i huvudsak anfört följande.
Du arbetade heltid som kirurg och överläkare på sjukhus. På fritiden hade du sedan drygt 20 år hållit på med fillers och botoxbehandlingar i både estetiskt och medicinskt syfte. Sedan år 2010 drev du A-kliniken och var den som utförde behandlingar.
Reportern hade kontaktat dig och på ett aggressivt och ifrågasättande sätt påstått att du skulle ha erbjudit henne en fillersbehandling via mejl och att du inte skulle vara med i Ivos vårdregister. Reportern ringde vid ett olämpligt tillfälle och du skickade sedan ett mejl till henne som belyste bakgrunden.
Det var felaktigt av tidningen att hänga ut dig och ditt företag i artikeln. Det skadade såväl ditt som företagets namn och rykte. Du riskerade att förlora dina nuvarande och framtida kunder.
Publiceringen var dessutom baserad på ett telefonsamtal där du meddelat att du inte hade möjlighet att prata. Du hade varken personligen träffat reportern på en konsultation eller behandlat henne. Hon hade i ett mejl till dig utgett sig för att vara intresserad av en behandling och du hade svarat henne i generella termer.
Du hade inte i förväg fått möjlighet att ta del av artikeln innan den publicerades. Efter publiceringen hade du ett flertal tillfällen kontaktat ansvarig utgivare för att påtala det som var felaktigt i artikeln och att den var felvinklad då du i själva verket försökt stävja det som var fel i branschen och att det var fel av tidningen att hänga ut dig i det aktuella sammanhanget.
Alla kunde göra fel och det du önskade med din anmälan var att tidningen tog sitt ansvar och bad om ursäkt samt publicerade att de gjort fel och att varken du eller ditt företag stod för några oegentligheter. Ni var kopplade till Inject Academy, Rådet för Estetiska Behandlingar i Sverige och Socialstyrelsen via Ivo.
Till anmälan bifogade du en kopia på den text som du skickat till reportern före publiceringen.
Medieombudsmannens bedömning
MO prövar om enskilda tillfogats oförsvarliga publicitetsskador genom det som publicerats om dem och deras personliga angelägenheter.
När det gäller anmälningar från företag prövas dock endast frågan om uppföljningar i efterhand: rättelse (av allvarliga sakfel) eller genmäle (gällande allvarlig kritik där den kritiserade parten inte givits tillräcklig möjlighet att svara). Som huvudregel förutsätts företaget att i första hand självt vända sig till tidningen för att begära en sådan uppföljning. Om det har skett och företaget inte är nöjt med resultatet kan MO pröva om tidningen hanterat den frågan på ett tillfredsställande sätt.
Inledningsvis kan konstateras att estetiska injektionsbehandlingar blir allt vanligare. För den som gör en behandling innebär det såväl en kostnad som ett risktagande. Mot denna bakgrund och då det införts ny lagstiftning på området finns därför ett allmänintresse i att granska de aktörer som verkar inom branschen.
I artikeln har angetts att din klinik inte verkade följa lagen eftersom den inte var registrerad som aktiv i vårdgivarregistret och att du erbjudit reportern att göra en behandling utan betänketid.
Du har inte nämnts med namn i artikeln utan beskrivits som ”en läkare på Y-sjukhuset”. Även för din del gäller den medieetiska frågeställningen främst om du har fått komma till tals och bemöta allvarlig kritik och getts relevant möjlighet att kommentera väsentliga sakuppgifter av negativ karaktär.
Du har anfört att du hade svarat på reporterns förfrågan i mer generella termer och att du och kliniken felaktigt hängts ut i det aktuella sammanhanget.
MO har inte till uppgift att bedöma vad som är sant eller falskt i en publicering. Prövningen handlar i stället om tidningen haft tillräckligt underlag (belägg) för att publicera uppgifterna. Tidningen har baserat de publicerade uppgifterna på den kontakt som reportern haft med dig via mejl och telefon samt offentliga uppgifter från Ivo. Detta utgör rent medieetiskt tillräckliga belägg för publiceringen.
I artikeln har du fått bemöta den kritik som riktats mot dig och din klinik. MO anser därför inte att tidningen kan klandras för att ha nekat dig och kliniken en uppföljande publicering. Inte heller i övrigt finns anledning att rikta medieetiskt klander mot tidningen.
Ärendet skrivs av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Endast anmälaren har yttrat sig i sak och anfört följande.
Jag har angetts vid namn som NN som utför behandlingar som inte kan jämställas med ett företag. Jag har inte varit informerad av Norrköpings tidningar om att dessa planerar göra en artikel där jag omnämns till namn och aldrig av Norrköpings tidningar fått i förväg ta del av vad tidningen ämnade publicera, vilket inte är riktigt och strider mot publicistisk sed och ordning! Anser detta vara förtal och misskreditering av mig som person.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Norrköpings Tidningar.
I beslutet har deltagit Stefan Johansson ordförande, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Löfkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Magnus Ramberg och Arash Sanari representerande allmänheten.