Nya Tider klandras för artikel med missaktande bildtext om tidigare romsk företrädare

Nya Tider publicerade den 26 mars 2021 i den tryckta och digitala upplagan en ledarartikel med rubriken Kriminell romsk företrädare kräver att Nya Tider raderar artikel.

Den 20 december 2019 publicerade tidningen en artikel med rubriken “Romernas riksförbud: Ordförandens barn dömda för människorov och misshandel”. Artikeln anmäldes till MO mer än tre månader efter publicering och kommer därför inte att prövas.

VAD MEDIET PUBLICERADE

Ingressen

NN, 35, var bland annat dömd för människorov, misshandel, grovt häleri och grovt narkotikabrott. Han var också ordförande för Romernas riksförbund. Men via sin advokat lät han meddela Nya Tider att han ansåg sig förtalad genom tidningens artikel om honom.

Artikels huvudsakliga innehåll

NN ville att Nya Tider skulle radera en artikel som publicerades på hemsidan den 20 december 2019. Han nämndes i artikeln och ansåg att den utgjorde grovt förtal, alternativt förtal av normalgraden, då den pekade ut honom som “brottslig och klandervärd i sitt levnadssätt”. Han argumenterade bland annat för att han inte var en offentlig person.

Vid publicering skulle allmänhetens intresse av uppgifterna vägas mot den enskildes integritet och rätt till privatliv. Vid bedömningen skulle man bland annat ta hänsyn till brottets allvar och om personen var en offentlig person eller inte.

Den aktuella artikeln handlade främst om NN:s far, YY, som var ordförande för Romernas riksförbund och även rådgivare i Delegationen för romska frågor inom Regeringskansliet.

Romernas riksförbund var en av de organisationer som hade till uppgift att värna romers intressen i Sverige, en verksamhet som finansierades av skattebetalarna med cirka 700 miljoner kronor per år. En viktig del i denna verksamhet var att motarbeta fördomar, bland annat om romers kriminalitet.

Man förväntade sig då förstås att åtminstone ordföranden för Romernas riksförbund och hans familj skulle anstränga sig för att motbevisa dessa fördomar. Tidningens granskning visade dock att NN:s far dömts i november 2012 för häleri och narkotikabrott.

Ändå hade han året därpå fått beklaga sig i media över polisens “romregister”: “Vi romer är inte terrorister. Vi placerar inte ut bomber. Polisen ska inte behöva registrera oss som de gör. Det ska inte vara som under Nazityskland. Det är svårt att tänka att vi lever i ett demokratiskt land när vi blir förföljda och registrerade. Jag blir rädd, skrämd och kränkt”, hade han sagt till Expressen 2013.

Alla som var med i “romregistret” hade fått 35 000 kronor i skadestånd av staten. Många politiker och opinionsbildare hade ansett det vara avskyvärt att polisen hade kartlagt hela familjer och klaner.

Tidningen ville titta närmare på familjen NN.

Det brott som tidningen beskrivit mer i detalj i artikeln från 2019 hade rört två av YY:s utvandrade barn, NN och X. Syskonen hade återkommit till Sverige, närmare bestämt Lund, där de slitit in NN:s före detta sambo Z i en bil och utsatt henne för en tortyrliknande misshandel. Bland annat klippte de av hennes hår, något man enligt romsk tradition måste göra när en kvinna varit otrogen. Hon lyckades efter en tid slita sig ur deras grepp och kravla ur bilen, och när andra bilister började undra vad som stod på åkte syskonen i väg.

YY hade i efterhand försökt förmå Z att ta tillbaka anmälan och i stället “komma överens på romska sättet”. Bland annat skulle han ha sagt, enligt domstolshandlingarna: “Det går rykten överallt och folk pratar om det som hänt. Att det inte var så farligt. Man klippte bara lite.” I förhör berättade YY vidare om den romska seden: “Och om en kvinna är otrogen så är det bland romer så att man får håret klippt. Det är inget man väljer själv utan det är en regel.”

Syskonen N dömdes för misshandel och människorov, mindre grovt brott. NN dömdes även för olaga hot, ringa narkotikabrott, skadegörelse och häleriförseelse. Fängelsestraffet stannade vid 1 år och 2 månader för X respektive 1 år och 4 månader för NN.

NN hade dessutom dömts till ett längre fängelsestraff i Norge, för grov narkotikasmuggling och grovt häleri. Brotten var i sig så pass allvarliga att det motiverade en publicering.

Tidningen frågade sig sedan hur det var med NN som offentlig person.

År 2011 hade han blivit inbjuden till Regeringskansliet som representant för International Romani Union Norden. Namnet hade registrerats som varumärke av samma organisation år 2015, med NN som ombud. Detta samtidigt som han satt i fängelse i Norge.

Fadern YY hade varit med och grundat Romernas riksförbund år 1972, då under namnet Nordiska zigenarrådet, när staten börjat ge bidrag till sådana föreningar. När han dömdes för häleri och narkotikabrott år 2013 blev riksförbundet vilande – tills sonen NN blev fri den 9 september 2018, efter att ha tillbringat fem år på anstalt.

Två veckor senare hade han blåst liv i Romernas riksförbund. Han blev själv ordförande, hans mamma fick sitta med i styrelsen och en av systrarna fick bli kassör – bara två dagar innan hon dömdes till sex månaders fängelse för en serie butiksstölder. Det hela hade gått vägen. Länsstyrelsen i Stockholm hade beviljat Romernas riksförbund 87 500 kronor i statsbidrag för 2019.

I det brev som NN tillsänt tidningen via sin advokat, menade han att han lidit skada av publiceringen och kunde ha rätt till skadestånd.

Tidningen ansåg att det var viktigt att gränserna klargjordes mellan å ena sida allmänhetens intresse av att få veta vilka personer det var som sponsrades med skattepengar och å andra sidan privatlivets helgd. Den välkomnade därför en rättsprocess och skulle i så fall rapportera utförligt från den, med klargörande av sina argument.

I artikeln fanns en bild med bildtexten: “YY, 71, ordförande i Romernas riksförbund och regeringsrådgivare i romska frågor 2007-2011, är statligt avlönad för att bekämpa fördomarna mot romer. Han är själv dömd för häleri, narkotikabrott, stöld, snatteri, vållande till kroppsskada samt trafikbrott. Av hans fem barn i Sverige är alla utom en av döttrarna dömda för vad som i folkmun kallas ‘typiska zigenarbrott’, senast sonen NN och dottern X som i slutet av november dömdes för människorov och misshandel, samt i NN:s fall olaga hot, ringa narkotikabrott, skadegörelse och häleriförseelse.”

ANMÄLAN

Artiklarna anmäldes av NN, via ombudet Martin Andersson.

Även om det var mer än tre månader sedan den första publiceringen var det fråga om en pågående publicering på nätet. Därför kunde anmälan prövas avseende båda publiceringarna. Eftersom delar av den första artikeln återpublicerats tillsammans med den andra artikeln skulle båda artiklarna anses publicerade den 26 mars 2021. I vart fall förelåg det särskilda skäl för att pröva även den första artikeln med hänsyn till återpubliceringen. Nya Tider hade inför denna anmälan samtyckt till en prövning hos MO, varför det även därför fanns särskilda skäl att pröva den.

Anmälaren hade benämnts som “kriminell romsk företrädare”. Utpekandet av honom som kriminell var osakligt. Det gav intryck av att han skulle ha gjort sig skyldig till brottlighet i närtid, eller av att han försörjde sig genom kriminalitet. De brott som nämndes i artikeln avsåg dock händelser i Norge under 2012 och i Sverige under sommaren 2019, alltså för snart nio respektive två år sedan. Det var därför inte sakligt att benämna honom som kriminell.

Anmälaren var vidare inte ordförande för Romernas riksförbund. Han hade valts till ordförande i slutet av 2018 och hade avgått under 2019. Han ställde inte upp för omval sedan han dömts till fängelse.

Tidningen hade, såvitt anmälaren kände till, inte ens försökt kontrollera om han varit ordförande för Romernas riksförbud vid publiceringen 2021. Detta hade bland annat framgått av ett svar som tidningen skickat till hans ombud. Genom att ha publicerat hans namn i anslutning till uppgifter, på grundval av felaktig information, hade tidningen utsatt honom för en allvarlig publicitetsskada

Den del av artikeln från år 2019 som återpublicerats hade en bildtext där det stod att anmälaren dömts för “typiska zigenarbrott”. Detta var missaktande och osakligt, samt innebar en allvarlig publicitetsskada.

Av allt att döma hade artikeln publicerats enbart för att anmälaren hade tillskrivit tidningen om att han ansåg sig ha drabbats av skada genom den första artikeln. Enligt anmälarens uppfattning stred den andra publiceringen mot den hederskodex som gällde för tidningar anslutna till det pressetiska systemet om att en tidning inte ska ge offentlighet åt förfarandet då en artikel anmälts eller kan komma att anmälas.

Anmälaren bifogade domstolshandlingar och kopia på brev till tidningen.

MEDIETS SVAR

Tidningen svarade genom chefredaktören Vávra Suk.

Nya Tider ansåg att publiceringen var motiverad och i enlighet med de medieetiska reglerna.

Anmälaren var en offentlig person i egenskap av ordförande för Romernas riksförbund, vilket han varit åtminstone till den 1 oktober 2019 då förbundet lämnat in en ansökan om statsbidrag. Romernas riksförbund angav än idag anmälarens hemadress som sitt säte.

Anmälaren var eller hade varit företrädare även för International Romani Union Norden och hade agerat ombud när organisationen registrerat sitt namn år 2015. Anmälaren hade blivit inbjuden till Regeringskansliet i egenskap av företrädare för International Romani Union Norden.

Romernas riksförbund var en av de huvudsakliga organisationer som representerade romer i Sverige. YY, som varit ordförande före anmälaren, hade bland annat ingått i regeringens referensgrupp vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet flera gånger.

Romernas riksförbund var det första riksförbundet för romer i Sverige. Det hade grundats år 1972 under namnet Nordiska Zigenarrådet. Det hade alltsedan dess varit en viktig aktör.

Romernas riksförbund hade genom sin höga profil i samhällsfrågor en given plats som offentlig aktör. Det förstärktes av att föreningen agerat rådgivare till regeringen. Dess ordförande var självfallet en offentlig person. I egenskap av företrädare för denna minoritet hade anmälaren ett extra stort ansvar för att representera på ett klanderfritt sätt.

Den förre ordföranden, YY, hade insett detta och avsagt sig sitt uppdrag efter att ha blivit dömd för häleri och narkotikabrott. Anmälaren var bland annat dömd för grov narkotikasmuggling och grovt häleri, men hade ändå valt att låta sig väljas till ordförande för riksförbundet. Då behövde man också räkna med att det uppmärksammades medialt.

Förbundet hade genom åren fått miljontals kronor i statligt stöd för att bedriva sin verksamhet, som bland annat gått ut på att motarbeta fördomar om romer och kriminalitet. Det var självklart av allmänintresse vad dess ordförande hade för vandel, och om han levde som han lärde.

Det blev extra intressant för allmänheten då förbundet finansierades med skattemedel. Förbundet hade fått statsbidrag både för åren 2019 och 2020.

Anmälaren uppgav att Nya Tider inte skrev att han dömts för människorov, mindre grovt brott. Så här stod det i artikeln: “Syskonen N döms för misshandel och människorov, mindre grovt brott.”

Man kunde självklart ha olika uppfattningar om vad som var “tortyrliknande”. Nya Tider ansåg dock att anmälarens agerande mot kvinnan kunde beskrivas så.

Anmälaren anförde att han inte kunde betecknas som kriminell. En person som dömts för allvarlig brottslighet vid upprepade tillfällen var per definition kriminell. Den senaste domen meddelades den 29 november 2019, mindre än en månad innan Nya Tider skrev om det i den första artikeln. Den publiceringen gjordes knappt tre månader efter det att anmälaren ansökt om statsbidrag i egenskap av ordförande för Romernas riksförbund. Den ledarartikel som publicerades i Nya Tider den 26 mars 2021 refererade till stora delar det reportage som publicerades den 20 december 2019. Detta eftersom anmälaren gjort frågan aktuell genom att kontakta tidningen och hota att stämma för förtal.

Nya Tider skrev inte att anmälaren, eller någon annan romsk företrädare, var dömd för typiska zigenarbrott. Genom att påstå att tidningen gjorde det försökte anmälaren antyda att Nya Tider spädde på fördomarna om romer. Formuleringen hade varit att anmälaren var dömd för “vad som i folkmun kallas ‘typiska zigenarbrott'”, alltså en kritik mot det faktum att anmälaren själv spädde på fördomarna mot romer, genom att begå brott som ansågs typiska för gruppen i fråga. Huruvida sagda brott verkligen var typiska för gruppen i fråga, det vill säga om det finns en överrepresentation eller inte, var en annan fråga och inget som togs upp i nämnda artiklarna.

Tidningen bifogade handlingar angående Romernas riksförbund samt kopia på ansökan om stadsbidrag, en kommittéberättelse, minnesanteckningar från dialogmöte på Arbetsmarknadsdepartementet, beslut samt övrig handling från länsstyrelsen.

ANMÄLARENS KOMMENTAR

Anmälaren ansåg inte att han var en offentlig person. Han hade valts till ordförande för Romernas riksförbund år 2019 men han hade inte deltagit aktivt i den allmänna samhällsdebatten på sådant sätt att han var allmänt känd hos en bredare allmänhet eller ens för personer som var intresserade av de frågor som Romernas riksförbud var aktiva i. Det var talande att om man sökte på hans namn på internet så hittade man i princip bara de uppgifter som Nya Tider publicerat och inget annat.

Romernas riksförbund hade inte heller hållit någon hög profil i samhällsfrågor sedan anmälaren valdes till ordförande år 2018. Anmälaren var inte företrädare för International Romani Union Norden. Det stämde att han deltagit i ett möte år 2011, men det gjorde honom inte till en offentlig person.

Även om anmälaren skulle anses vara en offentlig person var knappast de höga krav som ställdes för att en namnpublicering skulle vara förenlig med god publicistisk sed uppfyllda. Att hans far varit aktiv i samhällsdebatten gjorde inte honom till en offentlig person.

Det var vidare osakligt att beskriva honom som “kriminell romsk företrädare” i en publicering år 2021, eftersom han inte dömts för brott sedan år 2019 samt redan avtjänat sitt straff. Beteckningen “kriminell” var objektivt sett osaklig om en person som varken avtjänade straff eller begått brott i närtid.

Att skriva att anmälaren var “dömd för vad som i folkmun kallas typiska zigenarbrott” var både osakligt och innebar ett framhävande av hans ursprung som inte var förenligt med de pressetiska reglerna.

I artikeln beskrevs också, helt grundlöst, det förhållandet att Romernas riksförbund beviljats statsbidrag som behäftat med någon form av oriktighet. Utan faktakontroll skrev tidningen att anmälaren “blåst liv i Romernas riksförbund” och att “det hela gick vägen”. De pressetiska reglerna krävde både saklighet och kontroll av sakuppgifter.

MEDIEOMBUDSMANNENS BEDÖMNING

Artikeln från december 2019 har anmälts för sent. Regeln att anmälan måste ske inom tre månader från publicering gäller även nätpubliceringar som är tillgängliga för läsning under lång tid. Anmälaren har anfört flera skäl för att MO ändå borde pröva artikeln, men de är inte tillräckligt starka. Artikeln kommer inte att prövas.

Anmälaren har vidare åberopat den medieetiska hedersregeln. Den regeln gäller dock hur ett medium ska agera efter det att en publicering blivit anmäld till MO och tillämpas därför inte i det här fallet.

Medieombudsmannen prövar om artikeln från mars 2021 har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det vägs ämnets allmänintresse, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot publicitetsskadan för den enskilde.

Det finns ett allmänintresse av att granska verksamheter som mottar statsbidrag. Allmänintresset för enskilda företrädares eventuella brottslighet är däremot lägre, om inte brottsligheten har koppling till verksamheten eller personen har en offentlig ställning. Den som har en sådan, mer betydande roll i samhället, får finna sig i att även sådant som normalt sett hör till privatlivets sfär, till exempel brott som han eller hon dömts för, kan granskas.

Artikeln innehåller uppgifter som är negativa för anmälaren. Tidningen har namngivit honom och rapporterat om brott han begått. I anslutning till en bild har den även skrivit det varit fråga om “vad som i folkmun brukar kallas ‘typiska zigenarbrott'”. Den har också rapporterat om hans begäran om att tidningen skulle ta bort artikeln från 2019 och skrivit att begäran kommer från en “kriminell romsk företrädare”. Enligt tidningen har detta varit motiverat med hänsyn till att anmälaren, genom sitt engagemang i olika romska organisationer, blivit en offentlig person.

Anmälaren har inte varit ordförande i Romernas riksförbund sedan år 2019. Därefter har han såvitt känt inte sökt offentlighet som debattör eller motsvarande. Brotten han har dömts för har, såvitt framkommit, inte haft koppling till någon organisation han företrätt. Bara det att anmälaren vid något tillfälle, för åtskilliga år sedan, varit en av flera personer som representerat gruppen romer vid ett sammanträde med ett regeringsdepartement innebär inte att han har ett sådant samhällsinflytande som gör att han är att betrakta som en offentlig person.

Något allmänintresse för vilka brott anmälaren begått, samt för den detaljerade beskrivningen av en av gärningarna, har därmed inte funnits.

Tidningen har inte gett anmälaren möjlighet att kommentera uppgifterna.

Att tidningen på ledarplats velat diskutera hur den hanterar önskemål om avpublicering av artiklar är acceptabelt. Men genom att den samtidigt pekat ut och redogjort för en enskild, icke offentlig persons brottslighet, samt publicerat det i sammanhanget missaktande uttrycket “typiska zigenarbrott”, har tidningen orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör tidningen klandras.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.