Övergrepp mot barn I

april 19 2010


Exp nr 29/2010 Gotlands Allehanda, beslutsdatum 100420



Ett sexuellt övergrepp mot barn beskrevs i detalj. Tidningen underlättade identifiering av flickan genom att bl a ange platsen för händelsen. Beskrivningen av gärningen ledde till en detaljkunskap om övergreppet hos personer som kunde identifiera flickan, vilket medförde ett oförskyllt lidande för barnet.


Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Gotlands Allehanda för att ha brutit mot god publicistisk sed.
__________

Genom beslut den 1 februari 2010 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan från N till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse

Vad tidningen publicerade

Den 12 september 2009 rapporterade Gotlands Allehanda (GA), i papperstidningen och på hemsidan, helagotland.se, om att en man (vars ålder angavs) åtalades för våldtäktsförsök på en flicka samt för att ha ofredat 14 barn vid skolor och barnhem i Visbyområdet. I artiklarna redovisades tidpunkten för händelsen med flickan. Händelsen hade inträffat på en lekplats vid en namngiven skola som också fanns med på bild. Flickans ålder framgick. Det beskrevs hur övergreppet skulle ha gått till.

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av flickans pappa. Han kritiserade skarpt att artikeln innehöll detaljerade upplysningar om hur övergreppet hade gått till. Detta kränkte barnets integritet på ett oförsvarligt sätt. Pappan tillade att skolans namn framgick. Det fanns även bild på skolan som låg cirka 50 meter från pappans föräldrahem där de bodde när de besökte Gotland. Publiceringarna visade på bristande empati hos tidningen. Anmälaren ville att artikeln på webben skulle tas bort.

Tidningens yttrande

Gotlands Allehanda anförde genom sin ansvarige utgivare att uppgifterna var hämtade ifrån åtalet. Brottsrubriceringen försök till våldtäkt var ett vitt begrepp som inte sade särkilt mycket om den konkreta gärningen. För att undvika spekulationer och ryktesspridning hade tidningen valt att berätta vad som hade hänt med flickan. Likartade skäl, att undvika onödig rädsla och ryktesspridning, låg bakom beslutet att ange platsen för händelsen. Den ansvarige utgivaren förstod att de anhöriga kunde ha invändningar mot ordvalet i artiklarna men ansåg inte att tidningen, genom att återge åtalet eller att precisera platsen för den misstänkta gärningen, hade brutit mot god publicistisk sed.

Anmälarens kommentar

Pappan anförde bl a att GA hade haft uppgifter om åtalet som huvudnyhet på förstasidan. Han bestred att det fanns något allmänintresse som motiverade den detaljerade beskrivningen av händelsen. Man kunde ha rapporterat om åtalet i mer allmänna formuleringar, utan att för den skull förlora relevant information. Det var oansvarigt av tidningen att hänvisa till att uppgifterna var hämtade från åtalet. GA hade ett självständigt ansvar för vad den publicerade. Personer i familjens omgivning, som kände till att flickan utsatts för ett övergrepp, hade reagerat negativt och ifrågasatt varför tidningen skrev ut alla detaljer och undrat vem som ville veta ”allt det där”. Tidningens yttrande visade en bristande insikt i eller ett ointresse för barnperspektivet och etiska frågor om personlig integritet.

Komplettering av anmälan

Flickans pappa inkom senare med en kompletterande anmälan mot en nätartikel, publicerad den 2 november 2009, som handlade om tingsrättsdomen genom vilken mannen dömdes för sexualbrott till rättspsykiatrisk vård. I den artikeln lämnades åter detaljuppgifter om hur övergreppet mot flickan hade gått till.

Ytterligare om handläggningen hos PO

GA gavs tillfälle att yttra sig över den kompletterande anmälan men avstod.

PO:s bedömning

Frågor om sexualbrott mot barn har ett allmänintresse. För brottsoffret är saken emellertid av ytterst känslig och integritetskränkande natur. Vid en publicering måste tidningen därför iaktta mycket stor försiktighet och undvika alla möjligheter till identifiering av det minderåriga brottsoffret. Därför bör till exempel exakta åldersuppgifter och geografiska bestämningar undvikas.

Oavsett om någon identifiering har skett utanför den krets som redan kände till att flickan blivit utsatt för ett övergrepp, har beskrivningen av den konkreta gärningen lett till en detaljkunskap hos samma personer och därmed ett oförskyllt lidande för den minderåriga flickan.

Genom sina publiceringar har Gotlands Allehanda på ett allvarligt sätt brutit mot god publicistisk sed.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Såväl N som tidningen har yttrat sig till nämnden. De har anfört i huvudsak samma omständigheter som hos PO.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Under nämndens handläggning har uppmärksammats att papperstidningen Gotlands Allehanda och hemsidan helagotland.se har olika ansvariga utgivare. Eftersom den senare inte beretts tillfälle att yttra sig i ärendet hos PO prövas bara anmälan mot papperstidningen av nämnden.

Som PO anför har beskrivningen av den konkreta gärningen lett till en detaljkunskap om övergreppet hos de personer som kunde identifiera flickan och därmed ett oförskyllt lidande för den minderåriga flickan. Vid bedömningen ska beaktas att tidningen utan godtagbara skäl angav platsen för händelsen och därmed underlättade en identifiering. Nämnden delar PO:s bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed