Göteborgs-Tidningen Exp 86/2003
GT klandras för att ha röjt identiteten på tre syskon med svåra hemförhållanden som omhändertagits av socialnämnden.
Publiceringarna
Ien serie artiklar under november 2002 skrev GT om ett ärende rörande ett tvångsomhändertagande enligt lagen om vård av unga (LVU) i en viss namngiven kommun. Tre syskon hade omhändertagits av socialnämnden då de ansågs kunna ta skada av att stå under sina föräldrars ansvar.
Den 27 mars 2003 skrev tidningen att de två föräldrarna, vars för- och efternamn angavs i artikeln, förlorat kampen om barnen. Länsrätten hade tidigare upphävt kommunens beslut om fortsatt omhändertagande. Men kommunen hade överklagat till kammarrätten. Den högre domstolen hade nu beslutat att de tre barnen även fortsättningsvis skulle vara omhändertagna enligt LVU. Av artikeln framgick bl a att föräldrarna hade kämpat för att få tillbaka sina barn sedan hösten 2001, då kommunen först omhändertagit den 13- åriga dottern och senare även hennes två småsyskon. I artikeln fanns uppgifter om barnens ålder och deras riktiga förnamn.
Anmälan
Socialnämnden i den aktuella kommunen anmälde artiklarna i GT i november 2002 samt publiceringen den 27 mars 2003 till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Socialnämnden skrev bl a att tidningen i sina artiklar inte tagit hänsyn till barnens behov av skydd.
Tidningens yttrande mm
I sitt yttrande till PO tecknade GT en utförlig bakgrund till LVU-fallet. Tidningen underströk att ärendet var välkänt på den lilla orten. GT påpekade också att den äldsta dottern uppskattade tidningens bevakning av kommunens agerande och av kammarrättens dom. Till yttrandet fogades ett brev från dottern där hennes uppskattning av tidningen och kritik mot socialtjänsten kom till uttryck. GT medgav att publiceringen av namn på familjemedlemmar i artikeln den 27 mars hade kunnat avvaras. Dock framhöll pappan i familjen i ett bifogat brev att han inte hade något att erinra mot namnpubliceringen eller annat som tidningen skrivit om familjen. Tidningen sade sig vara medveten om att den publicerat integritetskänsliga uppgifter om den äldsta dottern. Det hade man gjort för att visa att socialtjänsten hade fel i sina påståenden om vad flickan utsatts för.
Kommunen anförde i sitt svar att allmänintresset inte krävde vare sig att de berörda personerna utpekades eller att integritetskänsliga uppgifter lämnades ut. Detta gällde i synnerhet om syftet var det som tidningen angett; att granska myndigheters agerande.
Ytterligare korrespondens ägde rum.
PO:s beslut
I beslut den 15 juli 2003 avskrev PO ärendet såvitt gäller artiklarna i november 2002 och redovisade sin bedömning av artikeln den 27 mars 2003. PO överlämnade ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde bl a följande:
PO-anmälan har gjorts när socialnämnden i kommunen haft ansvar enligt LVU för vården av de tre barn som är berörda av publiceringarna. Det är alltså socialnämnden som företräder barnens intressen. Nämnden är behörigt ombud för dem i detta PO-ärende.
—
Att kritiskt granska myndigheters agerande generellt och i enskilda fall ligger inte bara inom ramen för pressens uppdrag i en demokrati. Det är en bärande del av uppdraget. GT:s bevakning av det LVU-ärende, som den anmälda artikeln handlar om, har myndighetskritiskt fokus. Allmänintresset är uppenbart.
—
Det finns inte anledning att rikta pressetisk kritik mot Göteborgs-Tidningen för ensidig bevakning av det aktuella LVU-fallet.
—
I publiceringen den 27 mars frångick GT sin relativa återhållsamhet ifråga om identifiering av de berörda. Utpekandet blev nu fullständigt genom att föräldrarnas fullständiga namn angavs liksom de riktiga förnamnen på de tre barnen. Det skedde samtidigt som läsarna erbjöds en djup inblick i en enskild familjs komplicerade, ja tragiska, förhållanden. Allmänintresset uppväger inte det totala utpekandet.
—
Min åsikt är att Göteborgs-Tidningen i den behandlade artikeln kränkt de tre utsatta barnen. För det bör tidningen klandras.
Yttrandena till Pressens Opinionsnämnd mm
GT yttrade sig till Pressens Opinionsnämnd och anförde bl a: Vid tidpunkten för kommunens anmälan var äldsta dottern 15 år gammal, straffmyndig och sedan tre år med rätt att få sin röst beaktad i socialrättsliga sammanhang om vårdnad och umgänge. GT:s ståndpunkt är att dotterns uppfattning, i ljuset av bland annat ålder och personlighet, bör kunna ingå som en bland flera omständligheter inför det publiceringsbeslut som tidningen ensam fattar och ensam tar ansvar för. Dottern bär heller inte samma efternamn som sina föräldrar och hennes efternamn har inte publicerats i GT.
Kommunen yttrade sig och anförde bl a att socialnämnden företrädde de LVU-omhändertagna barnen.
GT svarade:
Alldeles oavsett kommunens formella ställning som dotterns företrädare i socialrättsligt hänseende, förefaller det rimligt och eftersträvansvärt att hon inför nämnden får göra sin röst hörd och att hennes tidigare redovisade inställning till den anmälda publiceringen – i likhet med vad som gäller för henne i länsrätt och kammarrätt – beaktas av Pressens Opinionsnämnd.
Slutligen har GT till nämnden givit in länsrättens dom den 29 oktober 2003 där rätten beslutat att tvångsomhändertagandet av barnen omedelbart skulle upphöra. GT har åberopat domen och anfört att den stöder tidningens uppfattning att socialnämndens utredning av fallet varit bristfällig och att det fanns skäl att avsluta tvångsomhändertagandet redan när det blev känt att den äldsta dotterns ursprungliga uppgifter om övergrepp var felaktiga. Flickan var mogen och trovärdig. Tidningen har visat en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften.
Det antecknas att domen inte överklagats.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd finner sig oförhindrad att pröva socialnämndens anmälan. Nämnden behandlar ärendet såvitt avser publiceringen den 27 mars 2003. Anmälningen har gjorts av en socialnämnd, som vid tidpunkten för publiceringen och anmälan haft ansvar för den faktiska vårdnaden av den äldsta dottern och hennes syskon eftersom dessa var omhändertagna enligt LVU. Vid sin prövning beaktar Pressens Opinionsnämnd dock också det brev som tidningen förmedlat och där den äldsta dottern uttrycker sin positiva uppfattning av tidningens publiceringar.
Nämnden delar PO:s bedömning att GT:s publicering har uppenbart allmänintresse. Den utveckling ärendet senare haft understryker detta betydande allmänintresse ytterligare.
Nämnden finner dock att GT genom att i detta mycket integritetskänsliga ärende publicera uppgifter som identifierade de tre barnen får anses ha vållat dessa en publicitetsskada. Nämnden kan inte finna att tidningen haft godtagbara skäl för detta. GT har genom sin publicering på denna punkt åsidosatt god publicistisk sed.