Exp nr 78/2006 Aftonbladet
Tidning klandrad för påstående att namngiven far och hans dotter var skyldiga till hedersmord.
Publiceringen
Den 22 november 2005 publicerade Aftonbladet en artikel om att medlemmarna i en familj hade häktats misstänkta för ett mord där motivet var hedersrelaterat.
Invid artikeln fanns en spalt med rubriken “Släktingarna ligger bakom hedersmorden”. Fem fall togs upp. Det första gällde Fadime Sahindal, 22, som sköts av sin pappa 2002. Han dömdes till livstids fängelse. Sedan stod om Pela Atroshi, 19, som blev skjuten i Kurdistan 1999. Två farbröder avtjänade livstidstraff i Sverige. Därefter stod:
“(N.N.), (ålder), Sverige. Hittades mördad 2002. Pappan och hennes (x) -åriga lillasyster häktades för mordet.” Namnuppgiften och åldersuppgifterna här utelämnade.
Ytterligare två fall togs upp, ett från Danmark och ett från Storbritannien, där förövarna dömts för mord.
Anmälan
Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av pappan och systern till N.N. Pappan företrädde systern genom fullmakt. Han påpekade att den publicerade spalten hänvisade till tidigare fall av hedersmord. Förundersökningen mot honom och dottern hade dock lagts ned för flera år sedan, men Aftonbladet fortsatte att peka ut honom och dottern som mördare. Tidningen hade i ett tidigare ärende blivit fälld av Pressens Opinionsnämnd för en publicering om fallet (exp nr 29/2003). Det räckte tydligen inte att pappan och dottern hade blivit oskyldigt anklagade för mord; smutskastningen av dem fortsatte. De kände sig oerhört kränkta och skadade av publiceringen.
Tidningens yttrande
Aftonbladet anförde att tidningen dagen efter publiceringen hade bett om ursäkt i en notis. En kopia av notisen bifogades yttrandet. Aftonbladet ville igen be anmälarna om ursäkt. Tidningen borde aldrig ha publicerat uppgifterna om N.N. i faktarutan om hedersmord, eftersom det inte var ett hedersmord. När tidningen ändå gjorde det borde den ha poängterat att fadern och systern friats från alla misstankar. Det var inget försvar, men tidningen ville ändå framhålla att det inte hade funnits någon medveten avsikt att kasta misstankar mot anmälarna. Publiceringen var ett misstag och bottnade i bristande professionalism vid hanteringen av arkivmaterial. Med tanke på den ringa plats utpekandet fick och den omedelbara rättelsen torde utpekandet dock ha varit begränsat.
Ytterligare kommentarer
Anmälarna menade att tidningen inte förstod vidden av den publicitetsskada som tillfogats dem genom den nu anmälda och även den tidigare klandrade publiceringen. Klagomålen vidhölls.
PO:s bedömning
I beslut den 18 april 2006 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande:
Föremål för prövning i detta ärende är publiceringen från den 22 november 2005.
Det är pressetiskt fullständigt oacceptabelt att såsom i detta fall redaktionellt slarv ledde till en publicering med felaktiga och utpekande uppgifter om att anmälarna var skyldiga till mord. Att tidningen har rättat uppgiften och bett om ursäkt är bra, men inte på något sätt tillräckligt för att kompensera den publicitetsskada som uppkom genom den felaktiga mordanklagelsen.
Min slutsats är att tidningen på ett mycket allvarligt sätt har brutit mot god publicistisk sed.
Anmälarnas yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Anmälarna framhöll bl.a. att tidningen i detta fall gång på gång satte sig över den pressetiska regeln: “Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.”
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden finner på de skäl PO anfört att Aftonbladet genom den anmälda publiceringen grovt brutit mot god publicistisk sed.