Pojke föll från balkong. Föräldrarna utpekade som klandervärda

januari 17 2006


Exp nr 10/2007 Nya Wermlands-Tidningen



Enligt tidningen var pojken ensam hemma medan föräldrarna var på jobbet. Uppgifterna var fel och innebar en oförsvarlig publicitetsskada för familjen som borde getts tillfälle till samtidigt bemötande. Skadan uppvägdes inte av en uppföljande artikel dagen efter.



Publiceringen

Den 12 maj 2006 publicerade Nya Wermlands-Tidningen (NWT) en artikel om att en fyraårig pojke, som lämnats ensam hemma, hade fallit från en balkong på tredje våningen. (Orten och namnet på gatan angavs). Fallet hade dämpats genom att markiserna på balkongerna under var utfällda och pojken kom undan med skrubbsår på armar och rygg. Bostadsrättsföreningens ordförande trodde att pojken hade tagit sig upp på någonting och ramlat över räcket. Det var rena turen att markisen var utfälld. Annars hade han dött, fortsatte ordföranden.

Fyraåringen var familjens enda barn. Föräldrarna hade varit på jobbet och pojken lämnad att klara sig själv. Enligt polisens utredare kunde det bli rättsliga följder för att föräldrarna brustit i ansvar och på så vis varit vållande till olyckan.

Artikeln illustrerades av en bild på huset med balkongerna. I bildtexten stod Två utfällda markiser räddade fyraåringen när han föll från balkongen på tredje våningen. Han var ensam hemma. Föräldrarna var på jobbet.

Anmälan

Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av pojkens föräldrar. De anförde att artikeln var osann och medförde lidande för familjen. Tidningen hade påstått att de var dåliga föräldrar.

Tidningens yttrande

NWT anförde i sitt yttrande att artikeln handlade om en fyraåring som ramlat ner från en balkong och klarat sig i det närmaste oskadd. Händelseförloppet beskrevs utifrån vittnesuppgifter och faktiska omständigheter. I sammanhanget rapporterade tidningen att händelsen, enligt polisens utredare, kunde medföra rättsliga följder för föräldrarna för att ha varit vållande till olyckan. Tidningen hade inte påstått att anmälarna var dåliga föräldrar.

Nästa dag publicerades också en uppföljande artikel där det utförligt redogjordes för hur olyckan gått till och att pojken hade lämnats ensam av en barnvakt. Några misstankar om brott förelåg inte längre.

NWT anförde vidare att det inte i någon av artiklarna fanns uppgifter som kunde leda till att familjen identifierades i en större krets.

Uppföljande publicering

Den uppföljande publiceringen, den 13 maj, hade rubriken Barnvakten i tvättstugan när fyraåringen ramlade. I ingressen stod att allt tydde på att det var en serie olyckliga omständigheter som låg bakom händelsen då pojken föll från balkongen. Av artikeltexten framgick att pojken vid tillfället inte hade befunnit sig i hemmet utan i en lägenhet hos en vuxen barnvakt. Enligt uppgifter skulle pojken ha suttit och pysslat med en dator. Därför passade barnvakten på att göra ett rutinbesök i tvättstugan. Under den korta tid då barnvakten var borta hade pojken lyckats ta sig ut på balkongen. Det fanns inte några misstankar om brott. NWT hade varit i kontakt med pojkens pappa som berättade att pojken mådde bra.

PO:s bedömning

I beslut den 6 september 2006 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:

Det fanns ett allmänintresse av att rapportera om händelsen. Utpekandet av familjen måste också betraktas som begränsat.

Dock framstod det felaktigt som att föräldrarna hade lämnat den 4-årige pojken utan tillsyn i hemmet när de var på arbetet. Enligt uppgift från polisens utredare i artikeln kunde händelsen medföra rättsliga följder för föräldrarna för att ha brustit i ansvar och på så vis varit vållande till olyckan. Det sistnämnda måste enligt min mening uppfattas som att en misstanke om brott riktades mot föräldrarna.

Det var bra att tidningen snabbt publicerade en klargörande uppföljning. Den allvarliga kritik som riktades mot föräldrarna i den första publiceringen var emellertid av den arten att den pressetiskt ställde ett oeftergivligt krav påtillfälle till samtidigt bemötande.

Mot den bakgrunden är min bedömning att NWT bör få pressetiskt klander.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd.

Tidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd

Tidningen gjorde upprepade försök att få tag i föräldrarna under kvällen, utan att lyckas. Av det skälet hade man endast polisutredarens uppgifter att gå på, uppgifter som naturligtvis bedömdes som tillförlitliga. När sedan de nya uppgifterna framkom påföljande dag, gav tidningen dessa stort utrymme. Sammantaget uppfyller publiceringen därför de pressetiska kraven.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden, som anser att utpekandet av familjen inte kan betraktas som begränsat, gör i övrigt samma bedömning som PO och finner att Nya Wermlands-Tidningen skall klandras för att den genom den anmälda publiceringen brutit mot god publicistisk sed.