Exp nr 82/2009 Norrköpings Tidningar
Tidningen rapporterade att en åklagare hade beslutat inleda en förundersökning om kvinnomisshandel mot en namngiven politiker, beslutet baserades på uppgifter i media och en anonym anmälan. Nämnden uttalade att händelser kring anmälarens person, med hänsyn till hans uppsatta ställning, var av visst allmänintresse. Tidningar måste emellertid vara uppmärksamma på att ryktesspridning mot en person i anmälarens ställning kan ha som syfte att skada denne. Att tidningen namngav politikern under dessa omständigheter kunde således inte anses pressetiskt godtagbart. Tidningen klandrades för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Publiceringarna
Norrköpings Tidningar publicerade i april och maj 2008 artiklar som handlade om att en politiker misstänktes ha misshandlat sin sambo. I huvudsak likalydande artiklar publicerades även på tidningens hemsida, nt.se.
Den 17 april löd tidningens förstasidespuff X (namnet angavs) positiv till utredning om misshandelsrykten. En av insidesrubrikerna var Moderater till polisförhör efter misshandelsrykten. I ingressen stod att en chefsåklagare hade inlett en för-undersökning mot den moderata riksdagsledamoten X, som misstänktes ha miss-handlat sin sambo.
I brödtexten stod att X i ett pressmeddelande välkomnat åklagarens utredning. Åklagaren hade ännu inget namn på den politiker som var misstänkt. – Jag vill veta vem som misshandlat, vem som är målsägare och vem som är misstänkt, sade åklagaren.
Förundersökningen inleddes mot bakgrund av tidningsartiklar samt en anonym anmälan där det uppgavs att en moderat politiker misstänktes för misshandel, dock utan att något namn nämndes. – Som alltid när det gäller anonyma tips måste man ta det försiktigt, sade åklagaren. Polisen skulle emellertid inleda förhör med moderata politiker så snart som möjligt, för att få fram vilken substans som fanns i de rykten som spridits.
Norrköpings Tidningar hade försökt nå X för kommentarer, men inte lyckats.
I en intilliggande artikel stod att moderaterna i länet välkomnade förundersökningen och konstaterade att förtroendet för X var förbrukat, han skulle knappast ha en chans i nästa val.
Den 21 april löd rubriken “X är inget ämne för moderatstämman”. Misstankarna mot riksdagsmannen X om kvinnomisshandel var inget som skulle tas upp på länsförbundsstämman. Det förklarade förste vice ordföranden för moderaterna i länet. En person som valts in i styrelsen menade att det var beklagligt att fokus hamnade på person istället för på politiken.
Den 3 maj löd rubriken Utredningen mot X inledd – flera förhörda. Rubriken till motsvarande artikel på tidningens hemsida (publicerad den 2 maj) var X förhörd om kvinnomisshandel.
Åklagaren hade efter genomförda förhör kunnat slå fast att misstankarna om kvinnomisshandel riktade sig mot X. Ärendet hade därför lämnats över till Riksenheten för polismål, eftersom den enheten ledde förundersökningar i ärenden som rörde riksdagsledamöter. Riksenheten för polismål hade påbörjat utredning och genomfört förhör. Den åklagare som nu handlade ärendet ville inte namnge den misstänkte. – Det är en principsak. Det råder sekretess för dessa uppgifter. Växer det till åtal blir de offentliga. Annars fortsätter sekretessen, sade han. Ännu var ingen person delgiven misstanke om brott.
Anmälan
X anmälde Norrköpings Tidningar till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Han anförde att publiceringarna var djupt kränkande och att allmänhetens förtroende för honom tagit allvarlig skada. Även anmälarens anhöriga hade lidit skada av publiceringarna.
I artiklarna pekades X ut som misstänkt för brott och det stod att han var föremål för förundersökning samt förhörd om misshandel. Han hade dock varken polisanmälts, delgivits misstanke om brott och än mindre åtalats. När åklagaren inledde en förundersökning om misshandel var det oklart mot vem misstankarna riktades. Åklagarens beslut att inleda en förundersökning baserades på rykten samt ett anonymt brev, där det inte uppgavs vem som skulle vara skyldig till den påstådda misshandeln. Förundersökningen hade sedermera lagts ned, utan att X överhuvudtaget kontaktats.
Tidningens yttrande
Norrköpings Tidningar anförde att beslutet att publicera X:s namn tagits efter att denne i ett pressmeddelande välkomnat åklagarens beslut att inleda förundersökning.
Att tidningen granskat fallet i ett flertal artiklar var naturligt med tanke på X:s ställning som riksdagsman. Det var inte heller konstigt att tidningen redogjort för synpunkter som framkommit på partiets stämma. Tidningen beklagade dock att det i vissa artiklar inte framgått tydligt att X inte misstänktes för något brott. Att X valt att inte svara på tidningens frågor, trots upprepade försök att nå honom, hade bidragit till svårigheter att utföra ett granskande arbete.
Anmälarens kommentar
X upprepade att han vände sig mot att tidningen felaktigt påstått att han var misstänkt för brott samt att han förhörts av polis. Att han valt att inte svara på tidningens frågor var ingenting som ursäktade tidningens publiceringar. X kände sig djupt kränkt av artiklarna.
PO:s bedömning
I beslut den 9 juni 2009 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:
En anonym polisanmälan samt rykten om att en ledande moderat var skyldig till misshandel ledde till att åklagaren inledde en preliminär förundersökning i syfte att reda ut vem som var föremål för misstankarna. Tidningen skrev om saken och namngav riksdagsman X sedan denne själv trätt fram i offentligheten och talat om att det var han som var föremål för ryktesspridningen. Mot bakgrund av X:s ställning som högt uppsatt förtroendevald var händelserna kring hans person av visst allmänintresse.
När Norrköpings Tidningar med namns nämnande skrev om rykteshärvan och polisanmälan, hade det givetvis varit angeläget att tidningen vinnlagt sig om en juridiskt korrekt beskrivning av vad som verkligen hade hänt.
I brödtexten i Norrköpings Tidningars artiklar den 17 april 2008 anstränger sig tidningen att reda ut begreppen, dvs. göra klart att åklagarens åtgärder var preliminära och att ingenting var fastställt om anmälarens eventuella skuld till det brott han påstods figurera i. Trots det hävdar tidningen oegentligt att en förundersökning hade inletts mot anmälaren, vilket är liktydigt med att vederbörande var misstänkt för brott. Så var inte fallet vid publiceringstillfället och sedermera inleddes heller aldrig någon förundersökning riktad mot anmälaren.
Detta hade ännu kunnat betraktas som ett ursäktligt misstag från Norrköpings Tidningars sida. Men tidningen gjorde sig i sin rapportering konsekvent skyldig till felaktiga påståenden genom att skriva att anmälaren var misstänkt för kvinnomisshandel samt att förundersökning inletts mot denne. I rubriken på tidningens hemsida den 2 maj stod dessutom att anmälaren förhörts om misshandel. Anmälaren varken var eller blev någonsin misstänkt för, eller förhörd angående det brott han påstods ha varit inblandad i. Norrköpings Tidningar gjorde gällande att anmälaren blivit föremål för rättsliga åtgärder som aldrig hade ägt rum. Detta var ägnat att vålla anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Som PO uttalat var händelser kring X:s person av visst allmänintresse med hänsyn till hans uppsatta ställning som förtroendevald. Samtidigt fanns det anledning för tidningen att beakta att ryktesspridning kring en person i X:s ställning skulle kunna ha till syfte att smutskasta honom.
Av artikeln den 17 april 2008 framgick att åklagarens beslut att inleda en förundersökning baserades på uppgifter i media och en anonym anmälan. Att tidningen under dessa omständigheter namngav X och pekade ut honom som misstänkt för kvinnomisshandel kan inte anses pressetiskt godtagbart. Genom publiceringen tillfogades X en oacceptabel publicitetsskada. Nämnden anser att tidningen bör klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.