Tidningen publicerade hösten 2018 en artikel där man pekade ut SD:s gruppledare som nazist. Utgångspunkten för avslöjandena var ett 25 år gammalt foto från en demonstration med nazistflaggan. Nämnden har i sin bedömning bland annat beaktat anmälarens ringa ålder vid tidpunkten för fotot, den långa tid som förflutit sedan bilden togs och att han nekar till att bilden föreställer honom. Att han gavs tillfälle att dementera uppgifterna förtar inte publicitetsskadan.
Ljusnan/helahälsingland.se, exp. nr. 11/2019, dnr. 18385
Pressens Opinionsnämnds beslut
_______________
Genom beslut den 14
november 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en
anmälan mot Ljusnan/helahälsingland.se till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut hade följande lydelse.
Vad tidningen
publicerade
Den 11 september 2018 publicerade Ljusnan en artikel med rubriken SD-ledaren pekas ut på hakkorsbild.
I ingressen stod om en bild från
1993, där flera ungdomar poserade med en hakkorsflagga och den nynazistiska
förkortningen VAM, Vitt Ariskt Motstånd, på Prixhuset i Bollnäs. Flera
oberoende källor hade pekat ut SD-ledaren Fredrik Hansson som en av
aktivisterna.
” – Det kan jag dementera, det är inte jag”, sade Fredrik Hansson.
På den publicerade bilden syntes
ett antal personer och hakkorsflaggan. Ansiktena var pixlade, förutom på en
person. Bilden på denne hade också förstorats upp.
Bildtexten uppgav att fotot
påstods föreställa Fredrik Hansson, då 14 år gammal. Tio personer hade
oberoende av varandra pekat ut honom som personen på bilden. Själv dementerade
han uppgifterna.
Vidare publicerades Fredrik
Hanssons skolfoto från samma år. Det fanns även en bild på honom tagen vid
intervjun inför artikeln.
Artikeltexten utvecklade uppgifterna
om att SD:s partiordförande och förstanamn på listan till kommunalvalet,
Fredrik Hansson, enligt flera oberoende källor hade historiska kopplingar till
nynazism och rört sig i vitmakt-kretsar på 1990-talet.
Som ett konkret bevis lyftes
bilden från demonstrationen med hakkorsflaggan fram.
Personer som bott i Bollnäs vid
den tiden hade pekat ut honom på fotot. En av dem uttalade sig anonymt:
” – Det där är Fredrik, utan tvekan. Det ser jag direkt. Jag minns att
han umgicks i de där kretsarna, hade bomberjacka, Dr. Martens-kängor, rakat
huvud och lyssnade på Ultima Thule. Han och de han kände kanske inte gick
omkring och slogs, men var ändå sådana som man var lite rädd för”.
Det som utspelat sig 1993 var att
en antirasistisk demonstration ordnad av elevråden på högstadierna och
gymnasieskolan i Bollnäs, på grund av den våg av rasism som då sköljde över
kommunen. Under demonstrationen hade ett gäng ungdomar gått upp på Prixhusets
tak med hakkorsflaggor och genomfört en motdemonstration. Det hela hade pågått
så länge att polisen fått gå upp på taket och avlägsna ungdomarna.
Sverigedemokraternas ledare Jimmie
Åkesson och partiet hade sedan tidigare en uttalad nolltolerans mot rasism inom
partiet. Bara under de senaste veckorna hade över 25 personer som ställt upp
för partiet tvingats bort efter avslöjanden av tidningen Expressen.
När tidningen presenterade
uppgifterna för Fredrik Hansson blev han förvånad och ansåg att de var tagna ur
luften.
Tidningen frågade: Vi har varit i kontakt med flera källor som
placerar dig i rasistiska och nynazistiska kretsar på 1990-talet, vad säger du
om det?
” – Jag var väldigt ung då. Jag har umgåtts, liksom, med personer i den
miljön, haft dem i min bekantskapskrets, men jag har aldrig varit aktiv själv.”
Vi hittade den här bilden i vårt arkiv, från 1993, känner du igen den?
” – Nej… 1993? Nej.”
Vi har tio personer som pekar ut och säger att det är du på den här
bilden.
” – Nja, det är det nog inte. Jag känner varken igen tröjan eller
jackan. Och var jag bara 14 år så…”
På fråga om han varit med vid
tillfället, dementerade han det och sade att han inte kände igen någon på
bilden. Han sade också att han inte haft personer med sådana här åsikter i sin
bekantskapskrets när han bara var 13-14 år och fortfarande bodde hemma.
Han visste inte varför personer
pekat ut honom och menade att det hela var taget lite ur luften. Han tillstod
att han någon gång stått på ett tak vid en demonstration, men inte i det där
sällskapet, absolut inte. Och inte 1993. Han såg inte likheterna mellan pojken
på skolfotot och pojken på den andra bilden, han hade på den tiden varit mycket
tillbakadragen.
Vi har flera personer som är helt säkra att det är du på bilden.
” – Jag har inget minne av det. Men jag kan varken säga bu eller bä.
Och om jag stått med skulle jag inte tycka att det var okej.”
När vi visat bilderna bredvid varandra har alla varit överens om att
det är samma person.
” – Ja, det kan man ju… lite svårt att säga tycker jag förstås. Jag kan
varken säga bu eller bä. Men jag har absolut inte sympatiserat med de
åsikterna.”
Känner du igen några på den här bilden?
” – Ja, kanske. Men inte vid namn.”
Men du har inget minne av att ha varit med?
” – Nej, det här tycker jag bara är osmakligt. Om jag var med så hängde
jag bara på någon bekant. Det var inget jag stod bakom. Det värsta jag vet är
rasism och nazism.”
” – Jag skulle aldrig stå här eller ha blivit ordförande för SD om jag
haft de här åsikterna. För då skulle jag ha förstått att det skulle komma
fram.”
På tidningens webbplats,
helahalsingland.se, skedde publiceringen den 7 september med rubriken SD-ledaren
pekas ut på hakkors-bild – nekar till anklagelser: “Osmaklig bild”.
På nätet publicerades även en film
där Fredrik Hansson intervjuades. Innehållet i filmen speglades av artikeln.
Anmälan
Fredrik Hansson anmälde
publiceringarna till Allmänhetens Pressombudsman, PO.
Han anförde att tidningen
felaktigt hade gjort gällande att det var han som fanns med på bilden bredvid
en nazistisk flagga. När detta dokumenterades skulle anmälaren också bara ha
varit 13 år, ett barn med dålig eller ingen insikt i vad det hela egentligen
stod för.
Det första misstaget tidningen
gjort var alltså att publicera en bild som inte föreställde honom, det andra var
att dra upp åsikter som en 13-årig kille skulle kunna ha haft och koppla ihop
dem med honom i dag när han var 39 år gammal. Han hade inte och hade aldrig
haft nazistiska åsikter.
Det var motiverat att tidningen
granskade företrädare för olika partier inför valet, men granskningen skulle
gälla vuxna människor, inte barn, och dessutom var det som sagt inte han på
bilden.
Att bli utpekad som nazist på helt
falska grunder var ett slag under bältet.
Trots att det inte var han på
bilden och trots att han fått dementera uppgifterna i artikeln, blev han i
läsarnas ögon dömd och uthängd som om så vore fallet.
Det hela hade tagit hårt inte bara
på honom utan på hela familjen, han hade flera minderåriga barn, och alla hade
mått mycket dåligt på grund av detta.
Tidningens yttrande
Tidningen svarade genom sin
utgivare, Anders Ingvarsson.
Utgivaren
framhöll att anmälaren var gruppledare för Sverigedemokraterna i Bollnäs och
satt i kommunstyrelsen. Anmälaren var också partiets förstanamn till
kommunalvalet 2018. Anmälaren var således en offentlig person som vädjade
till allmänhetens förtroende. Därmed fick han också tåla en hård granskning,
inte minst när det gällde hur han levde upp till den politik som partiet
förespråkade.
Inför valet 2018 hade tidningen
granskat samtliga lokala partier. I samband med det hade man fått fram
uppgifter om att flera SD-politiker hade varit engagerade i eller rört sig
kring 90-talets VAM-grupperingar.
Den skildrade motdemonstrationen
hade särskilt pekats ut. Den hade hållits på ett tak vid torget, väl synlig för
större delen av centrala Bollnäs. Eftersom tidningen dokumenterat händelsen
fanns bilderna i arkivet.
Tidningen hade låtit ett dussintal
personer, som funnits i anmälarens närhet vid den aktuella tiden, titta på
bilden. Samtliga hade oberoende av varandra pekat ut personen på bilden som den
då 14-årige Fredrik Hansson. Många hade också vittnat om att anmälaren ingick i
VAM-kretsen vid den tiden.
Tidningen hade sökt upp anmälaren
och frågat honom om hans eventuella nazistiska eller rasistiska åsikter, om
hans tid med gänget kring VAM i Bollnäs och hur det påverkade honom i dag som
politiker för ett parti med nolltolerans mot dylika strömningar. Han hade fått
ett väl tilltaget utrymme för att bemöta uppgifterna.
Förvånande nog hade anmälaren
nekat till att det var han på bilden. I tv-intervjun på sajten hade han
visserligen svävat lite på målet, men kontentan var att han sade att det inte
var han på bilden – något han upprepat i sin anmälan till PO.
Läsarna hade ett befogat intresse
av att ta del av uppgifterna. Tidningen hade också publicerat skolfotot, för
att läsarna själva skulle kunna göra en jämförelse och bilda sig en egen
uppfattning.
Var det då rimligt att hålla en
vuxen person ansvarig för 25 år gamla händelser och att bildpublicera en då
14-årig person?
Efter noggrant övervägande hade
utgivaren kommit fram till att publiceringen var relevant och rimlig. Det kunde
i sammanhanget noteras att SD ville sänka straffmyndighetsåldern till 13 år.
Eftersom SD i dag hade
nolltolerans mot rasism var det rimligt att ställa frågor till Fredrik Hansson
om hans engagemang i VAM och hans åsikter då och i dag.
Och när han nu nekade ansåg sig
tidningen tvungen att publicera bilden, för att läsarna själva skulle kunna
göra en värdering av tidningens uppgifter.
Anmälarens kommentar
Som offentlig person fick man
acceptera granskning i media, men granskningen skulle vara saklig och korrekt.
Pojken på bilden var lik honom,
men det var inte han. Hans mor och styvfar var helt säkra på att det inte var
han. Han hade också haft kontakt med andra personer som visste att det inte
var han och hade även fått uppgifter om vem pojken på bilden kunde vara. Det
kunde vara en kille som gått på gymnasiet det året och som haft dessa kläder och
sådan frisyr. Själv hade han aldrig haft en sådan jacka som pojken på fotot
hade.
De som kände anmälaren väl från
den tiden hade sett att det inte var han när de studerat bilden noggrant. Det
stora flertalet av läsarna kände honom dock inte från den tiden. Ljusnan och
helahalsingland.se byggde hela artikelns trovärdighet på en bild som visade fel
person.
Vid intervjun hade han varit hemma
med ett sjukt barn och han hade blivit överrumplad när tidningen visat honom
bilden tillsammans med skolfotot och slagit på kameran. Han hade blivit
stressad av situationen, sett likheterna mellan pojkarna på bilderna, och
svarat på ett sätt som gjorde att han framstod på ett sätt som inte stämde.
Både han och SD hade nolltolerans
mot rasism och det felaktiga utpekandet av honom som rasist och för samröre med
VAM var falska anklagelser och förtal.
Ytterligare skriftväxling
Tidningen vidhöll att det
dussintal personer tidningen talat med alla hade pekat ut anmälaren som pojken
på bilden från motdemonstrationen.
Anmälaren vidhöll att han
hade ett flertal källor som kunde styrka att det inte var han på bilden.
PO:s bedömning
Det fanns ett allmänintresse som
motiverade att tidningen granskade politiker som var aktuella i kommunalvalet.
Anmälaren var Sverigedemokraternas
förstanamn till kommunalvalet, ledamot i kommunstyrelsen och gruppledare för
partiet i Bollnäs. Hans förtroendeställning innebar att han fick tåla även en
hård granskning av förhållanden av betydelse för hans politiska uppdrag.
Och om en politiker kan kopplas
till nynazism och vit makt-rörelsen har detta ett allmänintresse.
Tidningens huvudsakliga och
konkreta grund för uppgifterna om anmälarens påstådda koppling var dock det
aktuella fotot från demonstrationen med nazistflaggan. Fotot var själva
utgångspunkten för avslöjandena i artikeln. Publiceringen av denna bild är
förenad med flera pressetiskt problematiska frågeställningar.
Det kan härvid konstateras att
fotot är taget för 25 år sedan vid en tidpunkt då anmälaren bara var 13 eller
14 år gammal samt att han dessutom bestrider att det är han som är med på
bilden. Anmälaren har också dementerat att han någonsin hyst nazistiska
sympatier.
Från pressetisk utgångspunkt måste
det ställas höga krav för att en 25 år gammal bild på ett barn, en bild med den
här typen av skadande uppgifter, ska anses motiverad att publicera.
Det har inte heller framkommit
några påståenden om att anmälaren som vuxen eller i närtid skulle ha rört sig
inom nynazistiska kretsar.
Tidningen har hänvisat till ett
antal anonyma källor som säger att det är anmälaren som syns på bilden. Vid
bedömningen beaktas dock framför allt anmälarens ringa ålder vid tidpunkten för
fotot. Vidare den långa tid som förflutit sedan bilden togs och även att han
nekar till att det är han på bilden. Att han gavs tillfälle att dementera
uppgifterna förtog inte publicitetsskadan.
Sammantaget kan publiceringen inte
anses befogad. Anmälaren har genom denna tillfogats en oförsvarlig
publicitetsskada och för det bör tidningen klandras.
Ärendet överlämnas till Pressens
Opinionsnämnd, PON.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i
nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s
bedömning att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk
sed.