Pressens Opinionsnämnd klandrar Svenska Dagbladet

oktober 18 2018


Svenska Dagbladet bröt mot god publicistisk sed när tidningen förra hösten berättade att en busschaufför visat porrfilm i en skolbuss. Något som orsakat en oförsvarlig publicitetsskada för busschauffören.

Svenska Dagbladet, exp. nr. 114/2018, dnr. 17461

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Svenska Dagbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 7 mars 2018 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Svenska Dagbladet till Pressens Opinionsnämnd (PON).

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 26 oktober 2017 publicerade tidningen ett TT-telegram på sin webbplats med rubriken Chaufför visade porrfilm på skolbuss.

TT-telegrammet löd i sin helhet:

“På skolbussens skärmar visades plötsligt en porrfilm. Barnen, det yngsta tio år, var ‘förskräckta’ och ‘mådde jättedåligt’ när de kom hem till Y-orten [ortsnamn angivet] i Västerbotten, rapporterar Norran. En vuxen passagerare bad busschauffören stänga av filmen, vilket han då gjorde. Chauffören, anställd vid Bussbolaget X [namn angivet], har tagits ur tjänst med omedelbar verkan.

– Filmen hittades på bussen. Den går i linjetrafik så någon kan ha glömt filmen där, men det ursäktar inte att chauffören visade den. Det ska inte ens visas film över huvud taget i linjetrafik, säger bussbolagets vd AA [namn angivet] till tidningen.

X-skolan [namn angivet], som barnen reste från, kommer att polisanmäla händelsen.”

Anmälan

Publiceringarna anmäldes av busschauffören genom ombud.

Det var enkelt att identifiera vem den utpekade busschauffören var. Det fanns bara en anställd vid det angivna bolaget som hade till uppgift att köra skolbarnen mellan X-orten [ortsnamn angivet] och Y-orten.

Tidningen hade inte tagit reda på vilken film det rörde sig om eller hur länge filmen hade visats. Det gick att tolka artikeln som att filmen visades under hela färden.

Polisanmälan var under utredning och ingen var dömd för något brott. Tidningen hade utifrån hur texten formulerats gjort påståendena till sanning.

Tidningen hade orsakat ett enormt psykiskt lidande för busschauffören och hans familj genom att man hängde ut honom som en sexuell förbrytare. I kommentarerna till artikeln beskrevs han som ett potentiellt rovdjur som skulle ge sig på barn. Även arbetsgivarens uttalanden speglade denna bild.

Artikeln visade att reportern hade en bristande kompetens för sitt yrke och en slarvig och nonchalant attityd inför konsekvenser att publicera uppgifter innan sanning och fakta hade kommit fram.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom ansvariga utgivaren Fredric Karén.

Artikeln hade publicerats på tidningens webbplats den 26 oktober 2017. Den 1 november 2017 hade tidningen publicerat en uppföljning där det tydligt framgick att det inte var en porrfilm som visades utan en romantisk komedi och att det var en passagerare som hade startat filmen, och inte chauffören. Det framgick också att polisutredningen hade lagts ner och att chauffören åter var i tjänst. Den uppföljande artikeln hade getts samma utrymme som den första.

Chauffören hade därför inte lidit någon publicitetsskada och tidningen hade följt de pressetiska reglerna i så måtto att tidningen skyndsamt hade publicerat en korrigerad version som helt friade chauffören från såväl klandervärt som brottsligt agerande.

Anmälarens kommentarer

Anmälaren vidhöll vad som anförts i anmälan och framförde därutöver bland annat följande:

Tidningen hade inte belägg för att skriva att busschauffören hade visat en porrfilm eftersom det endast fanns en misstanke. Tidningen pekade genom rubriksättningen ut anmälaren som brottslig och klandervärd.

Tidningen hade inte kontrollerat sanningshalten i artikeln, vilket den borde ha gjort.

Tidningen kunde inte undgå ansvar för att artikeln var automatpublicerad av TT.

Det var inte tillräckligt att tidningen hade publicerat en uppföljande artikel eftersom skadan redan var uppkommen genom den första artikeln.

Ytterligare skriftväxling

Tidningen

Tidningen svarade att det inte fanns något i ursprungsartikeln som gav anledning för tidningen att ifrågasätta dess riktighet. TT var en seriös nyhetsförmedlare, det fanns centrala personer som kommenterade och bekräftade uppgifterna och den aktuella skolan bekräftade att en polisanmälan skulle göras.

Det var praktiskt omöjligt för tidningen att kontrollera alla detaljer eller uppgifter i de hundratals telegram som kom från TT varje dag. Tidningen litade på att uppgifterna som TT publicerade var korrekta. Det skedde dagligen att urspungsnyheten kom från lokala medier och som TT i sin tur gjorde en rewrite på. Eftersom trovärdiga källor med namn citerades fanns det inte anledning för TT eller tidningen att ifrågasätta riktigheten i uppgifter eller citat.

Det förekom att tidningar publicerade felaktiga uppgifter. Det var beklagligt och tidningen arbetade kontinuerligt med sina rutiner. Om det trots allt skedde var det viktigt att tidningen gjorde allt för att minimera publicitetsskadan. Tidningen ansåg att den hade gjort det i detta fall.

Tidningen var visserligen riksspridd, men sannolikheten för att någon i X-orten eller Y-orten genom tidningens publicering skulle kunna identifiera chauffören betraktade tidningen som låg. Tidningen hade i dessa orter, enligt prenumerationsregistret, tre prenumeranter. Artikeln hade nåtts av 25 unika besökare och genererat 29 sidvisningar i hela Västerbottens län.

Anmälaren

Anmälaren svarade, utöver vad som tidigare anförts, sammanfattningsvis följande.

Det var många som hade flyttat från Västerbottens län till Stockholm. De var intresserade av nyheter från sina hemtrakter och visste direkt vem som omtalades i artikeln.

Norran kunde inte anses vara en seriös eller tillförlitlig dagstidning.

PO:s bedömning

Det ingår inte i PO:s uppdrag att pröva journalisters kompetens eller hur de agerar i sin yrkesroll då detta är en fråga om yrkesetik.

Det aktuella telegrammet är skrivet av TT. Det framgår inte om telegrammet automatpublicerats eller inte. Oavsett är det utgivaren, inte telegrambyrån, som bär det fulla ansvaret för vad som publicerats, såväl juridiskt som etiskt.

Det finns inte någon skyldighet för en tidning att avvakta med en publicering till dess en fällande dom finns eller underlåta att rapportera om exempelvis anmälningar. Enligt de pressetiska reglerna ska dock tidningen bland annat ta hänsyn till att det kan finnas flera skäl till att en händelse anmäls.

Den som har i uppdrag att köra barn till och från deras skola har en förtroendeställning gentemot föräldrar, skola och kommun. Detta innebär att det varit motiverat av allmänintresset för tidningen att skriva om det inträffade.

Allmänintresset av chaufförens identitet är emellertid begränsat. Detta, tillsammans med att det rör sig om allvarliga anklagelser i artikeln, innebär att tidningen måste iaktta ett stort mått av försiktighet för att undvika att de inblandade pekas ut för en större krets.

Tidningen har i det här fallet, publicerat följande identifierande uppgifter:

  • Busschauffören är en man.

  • Det rör sig om en skolbuss som kört mellan X-skolan i X-orten och Y-orten.

  • Busschauffören är anställd av Bussbolaget X.


Uppgifterna får anses vara svagt utpekande. Anmälaren har dock påpekat att det endast är han som kör den aktuella sträckan. Det skulle kunna innebära att utpekandet förstärks, under förutsättning att den som läser artikeln också har kännedom om den omständigheten.Allmänheten tar idag i stor utsträckning del av nyheter via internet. Att artiklar publiceras på internet innebär också att de får en annan spridning än vad som tidigare var fallet när de endast publicerades i tryckt form. Personer kan i större utsträckning än tidigare ta del av lokala nyheter från andra orter än bostadsorten.

Det kan exempelvis vara nyheter som rör en tidigare bostadsort. Detta måste särskilt en rikstäckande tidning som Svenska Dagbladet beakta. Till skillnad från en lokaltidning, vars webbplats huvudsakligen besöks av personer som bor i tidningens spridningsområde, har Svenska Dagbladets webbplats läsare över hela landet.

Det finns ingen anledning att tro att tidningen haft för avsikt att peka ut anmälaren. Det rör sig emellertid om en publicering på tidningens webbplats som potentiellt får stor spridning. Uppgifterna i artikeln och omständigheten att det endast är anmälaren som kör den aktuella sträckan innebär sammantaget att det varit möjligt för en krets som är större än de som annars haft kännedom om det inträffade att förstå vem artikeln handlar om.

För pressetiskt klander krävs att det publicerats kränkande uppgifter om en utpekad person. Det ingår inte i PO:s uppdrag att pröva vad som är sant eller falskt i en publicering. Oavsett vilka belägg tidningen hade vid tiden för publiceringen, är uppgifter om att en busschaufför spelat upp en porrfilm för barn nedsättande för den omskrivne.

De utpekande uppgifterna i förening med påståendet om att busschauffören ska ha visat en porrfilm har förorsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Det är bra att tidningen publicerat uppgifter om vad som framkommit senare. Detta kan emellertid inte i rimlig utsträckning mildra den publicitetsskada busschauffören drabbats av.

Mot denna bakgrund hänskjuts ärendet till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Pressens Opinionsnämnd, som instämmer i PO:s bedömning, vill särskilt framhålla följande. Vid alla publiceringar – även sådana som automatpubliceras – är det den ansvarige utgivaren för tidningen som bär det fulla ansvaret. I detta ligger även att låta den utpekade komma till tals.