Publicerade känsliga uppgifter om hälsa

oktober 6 2015


Ölandsbladet, exp. nr: 122/2015, dnr: 33/2015

Ölandsbladet klandras för en artikel där tidningen pekar ut en åtalad man med adressuppgifter samt bild på fastigheten där mannen bodde. PO skriver att problemet är att tidningen återger uppgifter om anmälarens hälsa och samtidigt tilldelar honom förklenande epitet. Artikeln var närgången och utlämnande. Även om anmälaren gjort sig skyldig till vissa av de beskrivna gärningarna, har det inte funnits tillräckligt stort allmänintresse som motiverar att han har pekats ut för en vidare krets.

Sammanträdesdatum 2015-10-06

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Ölandsbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

__________

Genom beslut den 28 april 2015 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan till Pressens Opinionsnämnd.

Beslutet har följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 23 december 2014 publicerade Ölandsbladet på sin andrasida en puff med rubriken Nattvandalen i rätten efter hyresterror och underrubriken “Någon vill sätta dit mig”. I ingressen stod att det skett en omfattande skadegörelse i fastigheten han tidigare var bosatt i, flera hot mot fastighetsägaren och hyresvärden, en utslängd innerdörr som träffade en cyklist på gatan. Under gårdagen hade den så kallade “Nattvandalen” i Borgholm stått inför rätta. “Jag är inte oskyldig till allt det här, men det mesta”, förklarade 41-åringen i rätten. Kammaråklagaren yrkade att 41-åringen skulle genomgå en stor sinnesundersökning.

Insidesartikeln hade rubriken “Jag är inte oskyldig till allt” med underrubriken Soffmannen i rätten. I ingressen stod “Nattvandalen”, “Soffmannen”, “Dörrkastaren” – i rätten nekade 41-åringen från Borgholm via sin advokat till flera fall av skadegörelse, olaga hot och misshandel. Den kvinnliga cyklist som träffades av 41-åringens utkastade innerdörr berättade att det hade varit en kraftig smäll, hon hade inte kunnat sova på den sidan på tre, fyra nätter.

I artikeltexten stod att en skinnsoffa, ett soffbord och en innerdörr hade åkt ut genom balkongdörren och på gatan nedanför. Dörren hade träffat en cyklist på ena armen och hon kunde inte se någon annan förklaring än att den kom från den åtalades balkong. Hon hade fått ett blåmärke, en bula och värk förklarade hon.

Den åtalade 41-åringen hade eskorterats in i rättssalen av fyra vakter från kriminalvården och gav ett både förvirrat och obstinat intryck under de första rättegångstimmarna. Flera gånger hyschades han av sin advokat och vid något tillfälle gav han de målsägande långfingret för att samtidigt antyda att dessa inte var vid sina sinnens fulla bruk.

Via sin advokat nekade han till åtalspunkterna som gällde skadegörelse, grov misshandel, olaga hot och misshandel.

I en längre entonig utläggning om en annan person som ” `vill sätta dit honom och som jävlas med honom´ råkade han samtidigt försäga (?) sig.”

41-åringen förklarade att han inte var oskyldig till allt det här men till det mesta, och hade ingen aning om hur delar av möblemanget hamnat på gatan. Den teori han lanserade var att han inte hade låst dörren och att någon annan måste ha varit i lägenheten.

Hans advokat pekade på sin klients psykiska hälsa. Advokaten sade att hans klient hade olika diagnoser. Folk reagerade på honom och han blev beskylld för mycket. Var det en okänd gärningsman så var det han som blev beskylld för det. Det hade också varit problem i hyresförhållandet, det hade funnits en vilja att bli av med honom och nu var han också uppsagd, fortsatte advokaten.

Kammaråklagaren förklarade att han skulle yrka på en stor sinnesundersökning.

Merparten av händelserna i [fastigheten i hörnet av två gator som namngavs] hade ägt rum mellan den 17 och 24 november. 41-åringen hade suttit häktad sedan den 28 november.

Skadeståndsanspråken från bland annat fastighetsägaren efter omfattande skador uppgick till närmare 100
000 kronor.

I anslutning till artikeltexten fanns en bild på den aktuella fastigheten, där det fanns en balkong på andra våningen. I bildtexten stod att den åtalade 41-åringen nekade till att ha slängt ut en soffa, ett hörnbord och en innerdörr från sin numera före detta lägenhet på andra våningen.

Inlagt med större stil i texten fanns också uttalandet från 41-åringens advokat: “Min klient har olika diagnoser”.

Vidare fanns en faktaruta med rubriken Detta har hänt. Här redogjordes för några av händelserna i och runt hyresfastigheten:

9 november – en soffa kastas ut från andra våningen

18 november – en cyklist träffas av en utkastad innerdörr

23 november – hyresvärden hotas av 41-åringen, hyresgäst i fastigheten

23 november – glasrutor i trapphuset krossas

23-24 november – kablar klipps sönder, vatten rinner ut i källaren, med mera.

Anmälan

Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av 41-åringens mor för dennes räkning.

Honanförde att sonen bodde i lägenheten på [den angivna gatan] och hade gjort vissa skador där. Rättegången var den 22 december. Dagen efter, alltså den 23 december stod detta i Ölandsbladet.

Hela familjen kände sig mycket kränkt. Dom hade vid denna tidpunkt inte fallit i målet.

Tidningens yttrande

Ölandsbladet anförde genom sin ansvariga utgivare att 41-åringen inte var utpekad på något sätt. Tidningen hade inte namngivit honom.

Det fanns en bild från brottsplatsen, där andra boende redan väl kände till 41-åringen och hans brottsliga gärningar. Bilden motiverades av att han kastat ut bohag från sin lägenhet på andra våningen och träffat en cyklist med en dörr, vilket hade beskrivits i både åtal och under tingsrättsförhandlingen. 41-åringens egna ord hade fått kommentera händelsen i tidningsartikeln.

Tidningen hade aldrig pekat ut 41-åringen eller hans familj, trots att han tidigare var dömd för liknande och omfattande brottslighet.

När artikeln publicerades den 23 december var 41-åringen vräkt från fastigheten, häktad och hade sedan inte varit i fastigheten. Han bodde numera på annan ort.

Sammanfattningsvis hade tidningen svårt att se vad utpekandet och kränkningen bestod av.

PO:s bedömning

Det fanns ett allmänintresse av att berätta om de händelser som lett fram till rättegången. Det kan dock diskuteras hur tidningen väljer att återge dessa förhållanden.

När det gäller frågan om utpekande är det självklart att händelserna kring fastigheten på [den angivna gatan] har väckt uppmärksamhet bland de kringboende. Tidningen har dock utsträckt detta utpekande för en vidare krets genom exakt adressangivelse och fotografi på fastigheten, där den omskrivne var den enda med balkong på andra våningen. Frågan är om detta utpekande var motiverat.

Pressetiskt finns det enligt min mening även anledning att reagera mot att tidningen refererar till den åtalade mannen som “nattvandalen”, “dörrkastaren” och “soffmannen”. Det återges också uppgifter om hans psykiska status, som uppgiften från hans advokat om att hans klient har olika diagnoser. Det beskrivs också hur han skulle ha uppträtt förvirrat och obstinat i rättssalen. Dessa uppgifter kan uppfattas som känsliga och kränkande.

Problemet är att tidningen återger uppgifter om anmälarens hälsa och samtidigt tilldelar honom förklenande epitet.

Sammantaget anser jag att artikeln var närgången och utlämnande. Även om anmälaren gjort sig skyldig till vissa av de beskrivna gärningarna, har det inte funnits tillräckligt stort allmänintresse som motiverar att han har pekats ut för en vidare krets. Mot den bakgrunden anser jag att Ölandsbladet bör klandras.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd (PON).

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Tidningen har yttrat sig i nämnden och åter framhållit bl.a. att varken den 41-årige mannen eller hans släkt har pekats ut genom artikeln.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.