Publicering av bild möjliggjorde identifiering

september 16 2008


Exp nr 57/2008 Expressen



En publicerad bild tillsammans med uppgifter i texten framställde en ung person i dålig dager. Uppgifterna var sådana att publiceringen ansågs utpeka personen för en inte obetydlig krets. Tidningen klandrades.


Publiceringen

Den 6 oktober 2007 misshandlades en 16-åring till döds av ett gäng jämnåriga pojkar i samband med en födelsedagsfest på Kungsholmen i Stockholm som urartade svårt. Händelsen uppmärksammades stort i medierna.

Den 10 oktober publicerade Expressen en stort uppslagen bild på två ynglingar som påstods vara två av de misstänkta gärningsmännen. På bilden sitter pojkarna i baksätet på en limousine. På bordet framför dem kan man se grogg- och champagneglas. Pojkarnas kroppsspråk gör ett yvigt intryck. Pojkarnas ansikten är pixlade men deras respektive fysiska gestalt framgår tydligt.

Nedanför bilden återfanns en rubrik som också hänförde sig till texten inunder. Rubri-ken var “Spritfesten före döden”. I bildtexten kunde man läsa: Två av de misstänkta för dödsmisshandeln festar med champagne i baksätet på en limousine. “Han är jätterik. Han hyr limo till varje fest”, säger en av vännerna om den misstänkte.

I artikeln berättades det om alkoholen som flödade på födelsedagsfesten som fick ett så tragiskt slut. Det sades att detta var vanligt förekommande på dessa tillställningar trots att alkoholförbud rådde och deltagarna var för unga för att själva få köpa ut. I texten upprepades också kort att en av pojkarna som misstänktes för att ha deltagit i dödsmisshandeln var jätterik och att han också exponerade denna sin rikedom på olika sätt.

Anmälan

Expressens publicering anmäldes den 20 december 2007 till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av modern till den pojke som utpekats för sin rikedom.

Anmälaren framhöll att namn och bild på ungdomarna som misstänktes för den dödliga misshandeln hade förekommit i olika sammanhang på internet. Även kvällspressen hade publicerat bilder på de misstänkta. När sedan Expressen publicerade en bild på två pojkar som sitter i en limousine, och gav artikeln en vinkel som gjorde gällande att en av dessa pojkar, som åker omkring på helgerna och slåss, är från en känd miljonärsfamilj, var det ingen svårighet för läsaren att dra slutsatsen att den ene av pojkarna var hennes son. Anmälaren tillade att också nyhetsprogrammet Aktuellt hade lämnat ut hennes sons identitet. Denne var nu frisläppt men trycket från allmänheten mot familjen hade vuxit sig enormt och hotbilder förekom. Expressens grovt osanna och missvisande publicering av både text och bild hade inneburit ett förtal av pojken som aldrig skulle gå att reparera. Genom vinklingen i den anmälda artikeln hade hotbilden mot familjen förstärkts.

Tidningens yttrande

Tidningen anförde, att den efter publiceringen av den anmälda bilden hade blivit uppmärksammad på att det rörde sig om en bild från ett privat sammanhang. Man hade därför omedelbart tagit bort den från nätet och bestämt att bilden av upphovsrättsliga skäl inte fick användas fler gånger i papperstidningen.

Expressen beklagade att tidningen hade tagit emot och publicerat en bild på grundval av information som hade tett sig vederhäftig men visat sig vara felaktig. Tidningen hade emellertid hanterat felet snabbt och korrekt. Strikt pressetiskt kunde kritik inte riktas mot Expressen. På den anmälda bilden var de unga männens ansikten pixlade så att de var omöjliga att identifiera. I texten hade de anonymiserats.

Expressen kunde inte ställas till svars för TV-programmet Aktuellts hantering av identiteten rörande anmälarens son, inte heller för vad som stått om vilka gärningsmännen var på olika bloggar. För övrigt hade Expressens bild publicerats innan Aktuellt gav ut det aktuella namnet.

Ytterligare skriftväxling

I en kommentar till tidningens yttrande påpekade anmälaren att alla som kände hennes son direkt hade sett vem bilden i Expressen föreställde. Att ansiktet var pixlat hjälpte föga. Bilden hade också funnits kvar på nätet ända tills anmälarens dotter hade uppmanat tidningen att ta bort den. Genom sitt val av nyhetsvinkel inklusive illustrerande bild hade Expressen bidragit till den senaste tidens extrema häxjakt på anmälarens son och övriga familj. Hon noterade att tidningen själv medgivit att det var fel att publicera den anmälda bilden.

Expressen medgav inga fel i den pressetiska hanteringen av text och bild kring anmälarens son. Att informationen tidningen fick i samband med att den tog emot bilden visade sig ovederhäftig innebar inte att själva publiceringen av bilden var pressetiskt tvivelaktig då anmälarens son hade gjorts omöjlig att identifiera.

PO:s bedömning

I beslut den 10 april 2008 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande.

Enligt rådande pressetisk praxis svarar varje tidning skilt för sig för de eventuellt identifierande uppgifter som publiceras om en person och som kan vara ägnade att vålla den omskrivne publicitetsskada. Det betyder i detta fall att Aktuellts och diverse bloggars namngivning och övriga identifiering av anmälarens son inte kan läggas Expressen till last ur pressetisk synvinkel. Vad Expressen hade att svara för var att tidningen själv anonymiserade de inblandade på ett tillfredsställande sätt.

Så var dock inte fallet med det reportage som Expressen publicerade kring den uppmärksammade tragedin och som anmäldes till PO. Det är visserligen sant att ingen som var obekant med anmälarens son kunde identifiera honom på bilden i limousinens baksäte. Men alla som kände honom aldrig så avlägset – från släktingar och skolkamrater till bekanta ur vida kretsar – kunde se vem det var frågan om utifrån bilden och uppgifterna i texterna om hans rikedom.

Expressens publicering i sin helhet syftade till att framställa anmälarens 16-årige son i ofördelaktigast tänkbara dager. Rubriken “Spritfesten före döden” var ägnad att ge läsaren intrycket att de två ungdomarna hade fotograferats på väg till det dåd som skulle förvandla dem till illgärningsmän. Mot bakgrund av rubriken kom bilden att illustrera fördomsfulla tankefigurer om vräkighet, arrogans och självsvåld: Här var grabbarna som bredde ut sig – över andras liv om det föll sig så. Till yttermera visso hade Expressen inte försäkrat sig om bildens ursprung, i vilket sammanhang den hade tagits.

Inget 16-årigt barn borde ges den framtoning i offentligheten som Expressen tillät sig i detta fall, inte ens om barnet har varit inblandat i ett allvarligt brott. Om minsta risk föreligger att detta barn blir igenkänt i en mindre eller vidare krets, är publiceringen absolut oförsvarlig.

Expressens publicering bör klandras. Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd (PON).

Tidningens yttrande hos Pressens Opinionsnämnd

Expressen anförde i huvudsak följande: Identifieringen av anmälarens son berodde av den kunskap som personer tidigare hade haft om förhållandena. Det fanns åtskilliga 16-åringar i Stockholm som skulle kunna beskrivas som rika. Ansiktena på bilden var pixlade. Det fanns inte något avvikande eller uppseendeväckande med personernas respektive fysiska gestalt. De såg ut som vilka unga män som helst. Tidningen ansåg sig i tillräckligt hög grad ha anonymiserat de berörda personerna. Beskrivningen av de misstänkta gärningsmännen hade sitt otvetydiga intresse. De kom från välordnade hemförhållanden i Stockholms innerstad och bröt därmed det mönster läsekretsen var van vid. Händelsen hade väckt ett enormt intresse bland allmänheten. Expressen hade bedömt sin källa som trovärdig och hade gjort kontroller och ställt motfrågor. Senare framkom att källan fört tidningen bakom ljuset. Det kunde tidningen knappast klandras för. 16-åringen var inte ett barn utan snarare en ung vuxen.

Ytterligare skriftväxling

Anmälaren erinrade om barnkonventionens bestämning av begreppet barn. Detta talade för stor försiktighet när barn är inblandade i rättsprocesser.

Expressen nämnde att den rapporterat om att anmälarens son frikänts i hovrätten. Tidningen godtog inte att tidningens publicitet skulle ha varit startskottet för någon hotbild mot anmälarens son.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Även om ansiktena på bilden var pixlade, var bilden och uppgifterna i texten av de båda ungdomarna sammantagna sådana att publiceringen får anses utpeka anmälarens son för en inte obetydlig krets som hade kännedom om ungdomarna och händelsen på Kungsholmen. Texten om ungdomarna är mycket kritisk och nedsättande. Den innehåller vidare ett påstående om en anknytning mellan bilden och denna händelse som senare visat sig felaktigt. Tidningen kan därmed inte undgå klander för den anmälda publiceringen. Expressen har genom denna brutit mot god publicistisk sed.