Publicering av lösa påståenden medförde klander

september 29 2009


Exp nr 85/2009 Barometern



En person vars hus brunnit ner framställdes som tvivelaktig. Påståendena var ogrundade och det fanns inget allmänintresse i att ge dem spridning. Anmälaren fick inte heller möjlighet till samtidig kommentar något som skadade honom på ett sätt som inte hade kunnat avhjälpas genom en uppföljande publicering. Tidningen klandrades för att ha brutit mot god publicistisk sed.


Publiceringen

Den 27 augusti 2008 publicerade Barometern två artiklar som handlade om en brand på en namngiven ort. Invid artiklarna publicerades ett foto på ruinerna av ett nedbrunnet hus. Artiklarna publicerades även på tidningens hemsida, barometern.se.

Under rubriken Brand i X /ortsnamn/ kan ha varit anlagd stod att polisen inlett en förundersökning om mordbrand. Det var andra gången på ett år som det brann på samma fastighet, en villa norr om X. I juli 2007 hade en byggnad på samma tomt brunnit ned. Då hade en undersökning för att utreda om det rörde sig om brott startats, men lagts ned i brist på bevis. Precis som vid branden 2007 hade fastighetsägaren inte varit hemma när branden startade. Polisen hade heller inte lyckats få tag på ägaren. – Det finns misstankar att det kan röra sig om mordbrand, sade polisens tekniker.

En intilliggande artikel bar rubriken Flera anmälningar om fastigheten. Miljö- och byggnadsnämnden hade mottagit flera anmälningar om fastigheten som nu brunnit två gånger inom loppet av ett år. – Folk tycker att det ser underligt ut här och undrar om vi tillåter vad som helst. Det gör vi inte. Här har det handlat om svartbyggen, sade en politiker från miljö- och byggnadsnämnden. – Det har varit svårt att få kontakt med mannen som äger huset. Han har också hotat sådana som kommer för att prata med honom. Jag har själv hört honom säga “jag gör som jag vill, för jag har varit livvakt åt Saddam Hussein”, fortsatte politikern.

Vidare berättade politikern, som själv bodde i närheten, att det gick många rykten i byn om varför det hade börjat brinna. – Någon granne hade sett en svart Volvo med fyra personer stå här utanför härom natten. Det var riktigt obehagligt. Det var bara tur att ingen var hemma nu, sade politikern.

Anmälan

Fastighetsägaren, A, anmälde Barometern till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Han riktade kritik mot artikeln med rubriken Flera anmälningar om fastigheten.

A ansåg att artikeln utgjorde grovt förtal av honom. Det som stod i artikeln var felaktigt. Hans fastigheter hade uppförts i enlighet med erhållet bygglov och med kommunens vetskap. A hade inte mottagit klagomål från vare sig kommunen eller någon granne.

Tidningens yttrande

Barometern anförde att tidningen utgått från att politikern, som satt i miljö- och byggnadsnämnden, lämnat korrekt information. Tidningen hade inte haft anledning att misstro politikerns uppgifter då inga invändningar hade hörts förrän nu, närmare två månader efter publiceringen. Barometern publicerade alltid skyndsamt en rättelse om den hade publicerat någon felaktighet. Om anmälaren hört av sig till tidningen hade ett eventuellt fel kunnat korrigeras direkt i nätupplagan och i papperstidningen nästa utgivningsdag. Om anmälaren ville skulle Barometern gärna införa en rättelse.

Anmälarens kommentar

A svarade att en ursäkt av tidningen inte kunde reparera den skada som han och hans familj orsakats av publiceringen. A ville i stället få ekonomisk ersättning.

Efter att ett hus på A:s tomt brunnit ned 2007 hade husets återställts i enlighet med tidigare beviljat bygglov. Den 26 augusti 2008 hade hela huvudbyggnaden på tomten brunnit ned. Grannar och andra som brukade passera A:s fastighet kunde förstå att tidningens artikel handlade om honom och fick således läsa de felaktiga uppgifterna om att han gjort sig skyldig till svartbygge samt att han varit livvakt åt Saddam Hussein.

Barometerns rapportering hade drabbat A och hans familj mycket hårt, både ekonomiskt och socialt. Kunder som brukade komma till A:s butik hade uppträtt annorlunda efter publiceringen. A:s barn hade fått kommentarer om att han skulle ha varit Saddam Husseins livvakt, vilket således inte stämde. Saken hade även lett till att anonyma personer lämnat in anmälningar mot A till olika myndigheter.

PO:s bedömning
I beslut den 24 juni 2009 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:

Inledningsvis vill jag påpeka att frågor om skadestånd inte handläggs av PO, utan är en sak för domstolarna.

PO prövar om enskilda tillfogats oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i pressen. En första fråga att ta ställning till är om anmälaren är utpekad genom publiceringen.

I publiceringen stod att en villa i X brunnit ned till grunden och att det även under föregående år hade brunnit på tomten. Läsare som var bekanta med orten kunde således räkna ut vilken fastighet det rörde sig om. Därigenom blev även fastighetsägaren A utpekad för en viss krets.

A är kritisk till att Barometern skrev att det funnits svartbyggen på tomten. Han har dock inte vänt sig till tidningen med någon begäran om uppföljning. Tidningen har i efterhand erbjudit A att publicera en rättelse, vilket han inte varit intresserad av. Uppgifterna om att det enligt en person från miljö- och byggnadsnämnden fanns svartbyggen på tomten var emellertid enligt min mening av den arten att de, om de var felaktiga, hade kunnat rättas till i en uppföljande publicering.

I artikeln framställdes emellertid A som en tvivelaktig person som hotade folk och ägde en bakgrund som Saddam Husseins livvakt. Detta var lösa påståenden ägnade att misskreditera A. Jag kan inte se att det fanns något allmänintresse av att ge dem spridning. Uppgifterna fick stå oemotsagda, vilket skadade A på ett sätt som inte hade kunnat avhjälpas genom en uppföljning i efterhand.

Mot denna bakgrund anser jag att Barometern bör klandras.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.