Exp nr 73/2008 Vetlanda-Posten
Tidningens rapportering om en vårdnadstvist framstod som en partsinlaga och innehöll känsligt material. Publiceringen var inte motiverad av allmänintresset, utan tvärtom ägnad att skada anmälaren på ett oförsvarligt sätt.
Publiceringen
Den 12 juli 2007 var Vetlanda-Postens förstasidesrubrik Socialförvaltningen kritiseras av mamma. Insidesartikelns rubrik löd Mamma vänder sig till länsstyrelsen – Vill utreda dotterns ovilja att umgås med sin far. Bakgrunden till publiceringen var att en kvinna från en angiven kommun vänt sig till länsstyrelsen eftersom hon ansåg att socialförvaltningen inte verkat för hennes dotters bästa i samband med en tvist om umgänget till barnet.
Mamman hade vänt sig till socialtjänsten för att få utrett varför flickan inte ville umgås med sin far. Det framgick att det fanns ett beslut från tingsrätten som tillät pappan umgänge varannan vecka. Mamman beskrev i artikeln hur det gått till i sam-band med att flickan skulle lämnas över till pappan för umgänge.
Enligt mamman var den främsta orsaken till problemen pappans psykiska tillstånd. I skrivelsen till länsstyrelsen anförde hon bl.a. att det fanns “mycket fakta och informa¬tion” om att hennes dotter for illa i umgänget med sin far och att socialtjänsten redan från början valt att flickan måste ha ett umgänge med sin pappa trots flickans ovilja. Problemen gällde framför allt umgänge nattetid. Även mammans sambo fick tillfälle att uttala sin oro över förhållandena och hur det skulle gå vid nästa umgängestillfälle.
Den tillförordnade socialchefen i kommunen kommenterade att ärenden om umgängesrätt i regel var mycket komplicerade. Socialförvaltningen välkomnade en granskning.
I publiceringen fanns också ett faksimil av en artikel från 2005, där mamman kritiserade socialförvaltningen i kommunen.
Den 24 juli 2007 var rubriken på tidningens förstasida Inget att anmärka om umgängestvist och inne i tidningen, på sidan fyra, Socialen har inte brustit i ansvar.
Publiceringen var en uppföljning av artikeln den 12 juli. Länsstyrelsen hade inte gått vidare med mammans anmälan eftersom det fanns en dom gällande umgänget från tingsrätten som innebar att pappan hade rätt till umgänge med dottern. Enligt domen fanns inte något stöd för moderns påståenden att dottern på något sätt for illa hos sin far. I artikeln återgavs tingsrättens bedömning av möjlig orsak till flickans inställning. Vidare refererades uppgifter från tingsrättens protokoll om pappans psykiska hälsa och om hur han behandlats för vissa besvär. Det angavs vilket år parterna hade separerat.
Anmälan
Publiceringen den 12 juli 2007 anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av pappan. Han anförde att han kände sig djupt kränkt och förtalad av artikeln. Det var fullt möjligt att i kommunen med omnejd identifiera honom som pappan. Dotterns mamma hade valt att inte överklaga domen utan hade i stället vänt sig till Vetlanda-Posten.
Vidare menade anmälaren att det fanns många subjektiva omdömen om honom i artikeln, vilka mamman nämnde och som tidningen valde att citera. Artikeln saknade objektivitet och saklighet och var utan uppenbart allmänintresse. Anmälaren sade också att han inte hade för avsikt att haka på och driva någon smutskastningskampanj mot sin dotters mor i medierna.
Den 2 augusti 2007 inkom en komplettering av klagomålen i vilken publiceringen den 24 juli anmäldes. Anmälaren riktade kritik mot att tidningen offentliggjort uppgifter gällande hans psykiska hälsa. Han ifrågasatte starkt vad denna information hade för allmänintresse.
Tidningens yttrande
Vetlanda-Posten anförde att de inblandade parterna i umgängestvisten var anonymiserade. Tidningen hade inte ens skrivit ut åldern på de inblandade och det fanns ingenting i artikeln som kunde identifiera dem. Därmed var det omöjligt för utom-stående som inte redan före publiceringen var insatta i ärendet att veta vilka personer ärendet berörde. Den 24 juli följdes artikeln från den 12 juli upp. Uppföljningen fick lika stort utrymme som den första artikeln.
PO:s bedömning
I beslut den 30 maj 2008 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:
Vårdnadstvister är till sin natur sådana att det finns all anledning för tidningen att inta en försiktig hållning till uppgifter från parterna. Vid publiceringar om sådana tvister bör tidningen också noggrant överväga vilka publicitetsskador som kan tillfogas enskilda berörda. I detta fall framstår rapporteringen som en uttalad partsinlaga till förmån för mamman. Den skedde vid en tidpunkt då pappans umgängesrätt hade slagits fast i en dom.
Vetlanda-Posten har anfört att den strävat efter att anonymisera föräldrarna och barnet, men min bedömning är att artikeln innehöll vissa identifierande upplysningar: Ipubliceringen framgick tidpunkten för parets separation, att tvisten pågått under en längre tid och att den gällde en flicka. Även om informationen om de inblandade var knapphändig är det en relativt liten kommun och det kan inte uteslutas att upplysningarna om den utdragna tvisten var tillräckliga för åtminstone ett begränsat utpekande.
Hade man någon inblick i separationen kunde man genom publiceringarna få reda på ytterligare uppgifter som var av känslig natur för de inblandade personerna. På grund av dessa uppgifter, om bl.a. anmälarens psykiska tillstånd, räcker det enligt min mening med ett mycket begränsat utpekande av anmälaren för att publiceringen skall ha orsakat honom en oförsvarlig publicitetsskada.
Sammanfattningsvis: Publiceringen av denna partsinlaga med bl.a. det känsliga materialet om pappans tillstånd var inte motiverad av allmänintresset, utan tvärtom ägnad att skada honom, och i förlängningen även barnet, på ett oförsvarligt sätt.
Min bedömning blir därför att Vetlanda-Posten skall klandras för de anmälda publiceringarna.
Yttranden till Pressens Opinionsnämnd
Anmälaren och tidningen har i yttranden till nämnden bl.a. gjort beräkningar av hur många personer som kan stämma in på artikelns beskrivning av de inblandade.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden gör samma bedömning som PO och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.