Realtid frias för granskning av finansföretag

X AB har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Realtid som den 12 oktober 2021 publicerade en krönika med rubriken Finansinspektionen kan i praktiken inte sätta stopp för finansföretag som missköter sig på webbplatsen, realtid.se.

VAD REALTID PUBLICERADE

Den anmälda publiceringen är en krönika, som efter påpekade från X AB uppdaterats vid två tillfällen. Nedan återges krönikan samt uppdateringarna som skett, i de delar som är relevanta för den medieetiska bedömningen i ärendet. De rättelser som inneburit att Realtid tillmötesgått X AB:s krav om rättelse behandlas inte nedan.

Version 1 (den 12 oktober)

Denna version av krönikan inleddes på följande sätt:

Även om Finansinspektionen (FI) drog in tillståndet kunde verksamheten fortsätta obehindrat – tack vare systemet med anknutna ombud. Realtids Annelie Östlund ifrågasatte varför det ens var möjligt.

Finansföretaget X AB:s resa det senaste decenniet fungerade som ett utmärkt exempel på ovanstående påstående.

Realtid hade i flera artiklar granskat X AB som via olika företag erbjöd finansiella tjänster. Det ena benet handlade om att arrangera brygg- och obligationslån till företag. Det andra benet handlade om investeringsrådgivning “med tyngdpunkt på nordiska ränteplaceringar”. Här sålde de alltså in de obligationer som gruppen arrangerade.

Redan 2012 hade X AB hamnat under FI:s lupp. Hösten 2013, efter en lång och utdragen granskning, hade myndigheten varit redo att fatta ett sanktionsbeslut.

Av tillsynsakten som kunde begäras ut från FI framgick att X AB fick svidande kritik: X AB “uppvisar allvarliga brister i verksamheten och har brutit mot gällande regelverk på en rad punkter.”

FI skrev om kunder som önskat en placering med medelrisk eller lägre risk, men som hamnat med en högriskprodukt i knäet. Myndigheten konstaterade också att “bolaget systematiskt agerat för att maximera den kortsiktiga provisionen och att kundernas intressen satts åt sidan”.

Men innan domen hunnit falla och sanktionsbeslut bli levererat, hade X AB återkallat det egna tillståndet. På den tiden betydde en återkallelse att FI tvingades avbryta en pågående granskning av ett bolag. Det innebar också att något sanktionsbeslut aldrig kunde tas, samt att utredningen begravdes i stället för att publiceras i väsentliga delar.

FI:s kritik hade aldrig presenterats för X AB:s existerande och potentiella kunder.

Nedan följer de uppgifter i krönikan som X AB haft synpunkter på:

“Men det faktum att X AB saknade svenskt tillstånd, betydde inte att finansföretaget tvingades lägga ned sin verksamhet i Sverige. X AB skaffade sig tillstånd av norska Finansinspektionen – Finanstilsynet – i stället, och det fungerade utmärkt i Sverige också.” [1]

“I flera fall har X AB distribuerat och/eller arrangerat obligationer till bolag vars företrädare sedermera polisanmälts, åtalats och i två fall dömts till fängelse för ekobrott. Det gäller exempelvis [Bolag 1], [Bolag 2], [Bolag 3] och [Bolag 4] som samtliga utgjort förlustaffärer för investerarna.” [2]

“Samtidigt har obligationer fallit som furor i storm och när dessutom emittentbolagens företrädare fastnar i Ekobrottsmyndigheteten förundersökningar ser det milt sagt inte bra ut.” [3]

“Enligt verksamhetsberättelsen erbjuder XZ AB investeringsrådgivning avseende fler tillgångsslag med tyngdpunkt på nordiska ränteplaceringar. Men trots att bolaget är ett helägt dotterbolag i sfären som ska ägna sig åt finansiella tjänster sitter varken NN eller medgrundaren NA i styrelsen.

Sannolikt vill man på det sättet försöka distansera det nya bolaget från tidigare trista händelser i Sverige och Norge. Vilket säkert kan underlätta om SIP Nordic skulle tvingas motivera varför X AB – som precis förlorat tillståndet i Norge – kan anses vara lämpligt att rådge kunder i finansiella spörsmål.

Samtidigt är det svårt att tro att NN, som hållit i rodret sedan 2010, inte ska ha med finansrörelsen i koncernen att göra.” [4]

Version 2 (den 17 oktober)

Med anledning av X AB:s begäran skedde en uppdatering av krönikan och vissa uppgifter rättades, nämligen [1] och [2]. Rättelserna innebar i huvudsak följande:

“X AB har tidigare nekat till att tillståndet drogs tillbaka för att begrava eventuell kritik. Förklaringen har i stället varit att man organiserat om i koncernstrukturen och inte längre behövde tillståndet som låg i svenska X AB.

Men det rimmar illa med det faktum att X AB först tio dagar efter att tillståndet dragits tillbaka, registrerade ett nytt bolag, XY AB, som sökte – och fick – FI:s tillstånd att utöva försäkringsförmedling”.

Norskt tillstånd funkar i Sverige

Men X AB drog tillbaka även tillståndet för XY AB och fortsatte via ett norskt tillstånd som låg i X AS – vilket fungerar utmärkt även i Sverige. Enligt X AB flyttades den tillståndspliktiga verksamheten till Norge av strikt affärsmässiga skäl.” [1]

“I flera fall har X AB distribuerat och/eller arrangerat obligationer till bolag vars företrädare sedermera polisanmälts, åtalats och i två fall dömts till fängelse för ekobrott. Det gäller exempelvis [Bolag 1], [Bolag 2], [Bolag 3] och [Bolag 4] som samtliga utgjort finansiella minor för investerarna.” [2]

“Appendix per den 17 oktober

Av en första publicering framgick att [Bolag 1], [Bolag 2], [Bolag 3], [Bolag 5], [Bolag 6], och [Bolag 4], har blivit förlustaffärer för investerarna.

Detta vänder sig X AB emot och skriver att [Bolag 5] återbetalades till fullo med en total avkastning om 12 procent till investerarna (löptid 9 månader). [Bolag 6] -obligationen återbetalades till fullo med en total avkastning om 21,6 procent till investerarna.

X AB håller inte heller med om att investerare förlorat pengar i [Bolag 2] och [Bolag 3].” [2]

Därutöver hade Realtid i den uppdaterade versionen infört nya uppgifter, som X AB menade var felaktiga (markerat med kursiv text nedan):

“För att undvika konkurs har man i flera fall – och inte bara i ovan nämnda bolag [Bolag 2] och [Bolag 7] – ‘trollat bort’ lån genom konvertering till olika typer av aktier. Och även om investerarna i det läget sitter med aktier som inte ger någon avkastning och i princip är omöjliga att sälja – så är förlusterna “inte realiserade”.

I andra fall, och det gäller inte bara [Bolag 3] -obligationerna, har obligationsinnehavarna tvingats acceptera rejält försämrade villkor – förlängda löptider på många år, lägre räntor som ibland, enligt de nya villkoren, inte betalas ut under löptiden. Och så länge obligationerna – tack vare förlängningar – rullar på är förlusterna ‘inte realiserade’.”

Version 3 (den 19 oktober)

Den uppdaterade versionen innebar inte att uppgifter som X AB hade synpunkter på rättades.

ANMÄLAN

X AB anmälde publiceringen genom advokat Joakim Lundqvist.

I september 2016 hade XYZ AB, moderbolaget i koncernen, och Realtid ingått ett avtal som innebar att X AB lånade ut 1 miljon kronor till Realtid. I augusti 2021 begärde X AB att Realtid skulle betala den kvarvarande skulden, vilket inte gjorts.

Krönikan var Realtids fjärde publicering om X AB-gruppen sedan augusti 2021. Publiceringarna hade skett i ett tidsmässigt samband med att Realtid anmodats betala skulden. Samtliga publiceringar innehöll felaktiga och missvisande uppgifter.

Den nu anmälda publiceringen hade innehållit flera felaktiga uppgifter, och därav hade X AB framställt krav om att den skulle avpubliceras. Realtid hade svarat att tidningen var villig att rätta eventuella sakfel och välkomnat X AB att inkomma med ett svaromål. X AB hade i första hand vidhållit sitt krav på avpublicering, och i andra hand framställt ett krav på rättelse enligt följande:

1. Det angavs att “det faktum att X AB saknade svenskt tillstånd, betydde inte att finansföretaget tvingades lägga ned sin verksamhet i Sverige” och att “X AB skaffade sig tillstånd av norska Finansinspektionen – Finanstilsynet – i stället, och det fungerade utmärkt i Sverige också”.

Det korrekta förhållandet var att X AB samma år fått ett nytt tillstånd från Finansinspektionen som försäkringsförmedlare i Sverige, via bolaget XY AB. X AB valde först senare, av enkom affärsmässiga skäl, att flytta den tillståndspliktiga verksamheten till Norge.

2) Det angavs att ” [Bolag 1], [Bolag 2],[Bolag 3], [Bolag 5], [Bolag 6] och [Bolag 4] samtliga blivit förlustaffärer för investerarna”.

Det stämde inte i fallen med [Bolag 5], [Bolag 6], [Bolag 2] och [Bolag 3].

• 
  
  
  
  • [Bolag 5] hade återbetalats till fullo med en total avkastning om 12 procent till investerarna (löptid nio månader).
  
  
  • [Bolag 6] -obligationen hade återbetalts till fullo med en total avkastning om 21,6 procent till investeraren.
  
  
  • Avseende [Bolag 2] hade X AB varit starkt drivande och spenderat mycket tid för att omvandla skulden som funnits i [Bolag 2] till ett nytt bolag som hette [Bolag 8] Fastighets AB, som numera drev ett fastighetsbolag med bas i portföljen som funnits hos [Bolag 2]. (Bolag 8] utvecklades positivt och ingen förlust sågs för investerare i [Bolag 2].
  
  
  • Gällande [Bolag 3] hade X AB tillsammans med agenten [Bolag 9] genomfört två transaktioner där nya köpare förvärvat respektive del av strukturen. Obligationen var fortfarande pågående och det fanns absolut ingen förlust för investerarna.
  
  
  
  

3) Det angavs att “samtidigt har obligationer fallit som furor i storm och när dessutom emittentbolagens företrädare fastnar i Ekobrottsmyndighetens förundersökningar ser det milt sagt inte bra ut”.

X AB ifrågasatte starkt uttrycket “fallit som furor i storm”. Standardsnittet på kredithändelser i branschen för den typen av obligationer som X AB strukturerade var omkring 30 procent, och X AB hade ett betydligt lägre snitt. X AB hade gjort drygt 160 transaktioner, som hade återbetalt över 5,6 miljarder samt betalat ut över 1,9 miljarder i ränta.

Avseende X AB:s drygt 160 transaktioner var det tre fall som hade slutat med en konstaterad förlust för investerarna, men i två av de tre fallen återbetalades en stor del till investerarna.

I ytterligare en handfull fall hade X AB sett att det skulle bli en kreditförlust för investerarna, men storleken fortfarande var oklar. Av emitterad volym betydde det att de konstaterade kreditförlusterna, eller inom kort eventuella kreditförlusterna, var mycket små och att obligationer inte på något vid kunde anses ha “fallit som furor i storm”.

4) Det angavs att “varken NN eller medgrundaren NA” satt i styrelsen för XZ AB och “sannolikt vill man på det sättet försöka distansera det nya bolaget från tidigare trista händelser i Sverige och Norge”. Vidare angavs att det var “svårt att tro att NN, som hållit i rodret sedan 2010, inte ska ha med finansrörelsen i koncernen att göra”. Detta var både grundlöst och gravt spekulativt.

Det korrekta förhållandet var att NN och NA satt i styrelsen i de bolag som de hade en naturlig roll i, exempelvis X AB som var finansiellt moderbolag inom koncernen. XYZ AB var en företagsgrupp med cirka 400 medarbetare och omsatte cirka 1 miljard per år och hade åtta huvudinnehavarare, varav dessa i sin tur hade ett stort antal dotterbolag som sköttes av respektive VD.

Med anledning av X AB:s krav på rättelse uppdaterade Realtid publiceringen den 17 oktober. X AB hade följande kommentarer avseende rättelserna:

1) Uppgiften hade tagits bort från artikeln. Realtid hade dock i stället använt de korrekta uppgifterna till att misstänkliggöra X AB, genom att påstå att det förhållandet att XY AB samma år erhållit ett nytt tillstånd som försäkringsförmedlare från Finansinspektionen “rimmar illa” med X AB:s förklaring att det tidigare tillståndet i X AB inte längre behövts på grund av omorganisering i koncernstrukturen. Detta misstänkliggörande saknade grund.

2) Uppgiften ii) hade begreppsmässigt ändrats, genom att “förlustaffärer” hade bytts ut till “finansiella minor”. Begreppet “finansiella minor” var dock snarlikt, om inte värre än det tidigare begreppet “förlustaffärer”.

Därtill återkom samma uppgift om förlustaffärer i stället i ett nytt så kallat “Appendix” som genom uppdateringen införts i publiceringen. I detta appendix angavs förvisso att X AB invände mot uppgiften om att det skulle ha varit fråga om “förlustaffärer”. Det ska dock konstateras att det inte var en åsikt från X AB, utan ett konstaterbart faktum. Realtid hade alltså, trots det framställda kravet, inte rättat uppgiften.

3) Realtid rättade inte uppgiften.

4) Realtid rättade inte uppgiften.

Därutöver hade Realtid i den uppdaterade publiceringen infört nya felaktiga uppgifter, som att X AB skulle ha “trollat bort” lån och “tvingat” obligationsinnehavare att acceptera försämrade villkor.

Med anledning av att Realtid inte tillmötesgått X AB:s krav på rättelse i alla delar, vidhöll X AB sitt krav på avpublicering. Realtid publicerade därefter ännu en uppdaterad version av krönikan den 19 oktober, dock utan att ha rättat de aktuella uppgifterna och utan att återkomma till X AB. Den 30 oktober återkom Realtid med besked till X AB att tidningen inte avsåg att rätta det som X AB begärt.

Sammanfattningsvis

De felaktiga uppgifter som Realtid hade vägrat rätta förmedlade det felaktiga budskapet att X AB var en oseriös, klandervärd och misslyckad aktör på marknaden. Det var mycket skadligt för X AB. Rättelse hade varit påkallat och Realtids vägran att rätta uppgifterna var oförsvarligt. Den oförsvarliga publicitetsskada som X AB utsatts för kunde inte avhjälpas med genmäle eftersom det inte var fråga om olika synpunkter på innebörden av olika faktauppgifter, utan om faktauppgifternas riktighet som sådana.

Krönikan och Realtids ovilja att rätta den skulle också ses i ljuset av att krönikan, och Realtids övriga publiceringar om X AB, publicerats i samband med att X AB krävt att Realtid skulle reglera sin fordran.

Realtid hade därtill upprepade gånger brustit i sin faktakontroll. Det var anmärkningsvärt att Realtid tillfört publiceringen ytterligare felaktiga uppgifter och misstänkliggöranden av X AB.

MEDIEOMBUDSMANNENS BEDÖMNING

När enskilda personer anmäler en publicering till MO prövas om han eller hon genom publiceringen utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada.

Klagomål från juridiska personer, såsom X AB, prövar MO endast med avseende på frågor om uppföljande publiceringar – det vill säga om den juridiska personen fått komma till tals. Det kan således ske i efterhand genom ett genmäle (ett bemötande) av allvarlig kritik, eller en rättelse av uppenbara sakfel.

MO:s uppgift är inte att ta ställning till eller bedöma eventuella intentioner bakom en publicering. Att det föreligger ekonomiska krav på Realtid från X AB:s sida ligger således utanför Medieombudsmannens bedömning.

Det är av medieetisk betydelse att texten är en krönika. Utgångspunkten är att skribenten i en sådan text fritt ska få uttrycka sina åsikter, och ett tillspetsat språk accepteras i större utsträckning än i till exempel nyhetsartiklar.

Vad gäller synpunkterna som X AB haft avseende uppgifterna som ovan benämnts som 1 och 2, anser MO att Realtid tillmötesgått X AB:s krav genom att rätta och förtydliga sakuppgifterna bland annat genom att införa ett “Appendix”.

X AB:s kvarvarande synpunkter på uppgifterna 1 och 2, samt synpunkter på övriga uppgifter, gäller uttryck såsom “fallit som furor i storm”, “finansiella minor” och “rimmar illa”. Detta är tidningens tolkning av affärshändelserna, vilket är medieetiskt acceptabelt inom ramen för krönikan.

Realtid har vidare erbjudit X AB att komma till tals i ett genmäle.

Av ovan anförda skäl kan anmälan inte föranleda ytterligare åtgärder från MO:s sida.

Ärendet skrivs därför av.