Kungsbacka-Posten, exp. nr: 87/2017, dnr: 19/2017
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Kungsbacka-Posten för att ha brutit mot god publicistisk sed.
__________
Genom beslut den 10 april 2017 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende en anmälan mot Kungsbacka-Posten.
Beslutet har följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 11 oktober 2016 publicerade tidningen en artikel med rubriken Avsatt präst predikar igen och underrubriken Hyr kapell i grannkommun – förkunnar för likasinnade.
Tidningens förstasida puffade för artikeln med rubriken Avsatt präst aktiv igen och underrubriken Flera källor uppger att A [namnet utelämnat här] predikar på nytt – församlingen oroad.
I puffen på förstasidan skrevs att den avsatte kyrkoherden återigen var aktiv som förkunnare. Enligt uppgift till tidningen hade han “samlat likasinnade för gudstjänstliknande sammankomster i ett kapell i en grannkommun”.
Tidningen skrev att A avsatts av domkapitlet efter anklagelser om sextrakasserier och kränkningar av kvinnliga församlingsmedlemmar.
Kyrkorådets ordförande kommenterade den före detta kyrkoherdens comeback med att det var “ledsamt” och att det “splittrar församlingen”.
A uttalade sig och dementerade tidningens uppgifter:
” – Jag driver ingen ny rörelse och samlar ingen ny gemenskap.”
I artikeln inne i tidningen uppgavs att “flera personer med insyn” bekräftat att A fortsatt att predika. Enligt en källa samlades avhoppade församlingsmedlemmar under A:s ledning.
Kyrkorådets ordförande uttalade sig och beklagade utvecklingen.
Tidningen redogjorde för bakgrundentill att Ahade avsatts i april 2016 och skrev:
“Det var också kulmen på en lång och uppslitande process, där två kvinnor anklagat prästen för sexuella närmanden och sexuella trakasserier. För församlingen har historien varit ett stålbad. Den erkänt karismatiske A hade hela tiden omgetts av rykten om kvinnoaffärer. Å andra sidan drog han fulla hus till högmässorna i [ortens] kyrka.”
A dementerade uppgifterna om att han åter predikade och tillbakavisade dem som rykten.
En företrädare för församlingen uttalade sig och menade att kyrkan inte kunde göra någonting, eftersom A inte längre var anställd av kyrkan.
Anmälan
I sin anmälan anförde A att det tidningen publicerat utgjorde grova påhopp av hans person.
Anmälaren vände sig särskilt mot följande två påståenden i artikeln:
- “A avkragades efter anklagelser om sextrakasserier”,och
- “Den erkänt karismatiske A hade hela tiden omgetts av rykten om kvinnoaffärer.”
Det första citatet upprepades tre gånger i artikeln, med olika variationer. Det var visserligen sant att han hade anklagats av två kvinnor för sextrakasserier. Mot sitt nekande och utan bevis för anklagelserna hade han avkragats.
Att tidningen åter skrev om detta var kränkande mot honom och hans familj. Han hade fått sitt straff.
Anklagelserna hade inte lett till att han polisanmälts eller dömts för brott. Han hade avsatts av Domkapitlet, som inte var en domstol, utan ett slags etisk nämnd inom kyrkan.
Det andra citatet utgjorde ärekränkning och förtal. Påståendet var ren lögn och spekulation från tidningens sida. Även om sådana rykten hade florerat var det oförenligt med pressetiska regler att sprida dem i en dagstidning, utan belägg.
Sammantaget orsakade citaten, var för sig och tillsammans, honom en oförsvarlig publicistisk skada.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin utgivare att anmälaren ofta och gärna framträtt i media. Som före detta kyrkoherde var han en offentlig person i [orten].
Nyheten om att anmälaren blivit avkragad var av stort allmänintresse när den publicerades.
Även nyheten om att han åter predikade hade allmänintresse. Som bakgrund till nyheten var det högst relevant att nämna varför han avsatts.
Uppgiften om ryktena om anmälarens kvinnoaffärer var relevant i sammanhanget, eftersom han avkragats just på grund av sextrakasserier.
Tidningen hade under flera års tid fått uppgifter från ett antal oberoende källor om anmälarens kvinnoaffärer. Det hade rört sig om församlingsmedlemmar som av förklarliga skäl inte velat framträda med namn. Några av dessa hade varit i beroendeställning till anmälaren.
Anmälarens kommentar
Anmälaren medgav att han som offentlig person fick tåla granskning. Han vidhöll dock att tidningen agerat i strid med god publicistisk sed.
Sexuella trakasserier var en brottsrubricering. Anklagelser om sexuella trakasserier hade riktats mot honom av endast en kvinna. Tidningen hade felaktigt påstått att det handlat om två kvinnor.
Tidningen hade utan nyanser och objektivitet ansett honom skyldig till anklagelserna.
Tidningen hade spridit rykten om hans påstådda kvinnoaffärer. Ryktena saknade helt grund och var graverande för honom. Tidningen hade inte heller presenterat några belägg för ryktena.
Han hade inte heller fått kommentera uppgiften om ryktena. När han blev uppringd av tidningen före publiceringen nämndes inte denna uppgift.
Sammanfattningsvis hade tidningen agerat på ett pressetiskt oacceptabelt sätt. Publiceringen innebar ryktesspridning och var ensidig. Anmälaren hade orsakats en oförsvarlig publicistisk skada, som även drabbat hans familj.
PO:s bedömning
Frågor som berör kyrkans inre angelägenheter har ett stort allmänintresse, inte minst mot bakgrund av att en stor del av befolkningen är medlemmar av Svenska kyrkan och att denna har en folkvald ledning i form av politiker i kyrkoråden.
Frågan är om tidningens publicering orsakat anmälaren en oförsvarlig publicistisk skada genom att skriva delsom de anklagelser som tidigare riktats mot honom, dels om att han omgetts av rykten om kvinnoaffärer.
PO har inte att bedöma sanningshalten i de anklagelser som riktades mot anmälaren. Det får dock anses rimligt av tidningen att, som en bakgrund, i den anmälda artikeln även redogöra för anklagelserna.
När en person namnges i ett nedsättande sammanhang är det viktigt att de uppgifter som lämnas är korrekta och relevanta. Därför är påståendet att anmälaren omgetts av rykten om kvinnoaffärer besvärande ur pressetisk synvinkel.
Principiellt bör en tidning vara försiktig med att sprida obekräftade rykten. Av artikeln framgår inte var ryktena kom från.
I artikeln förklaras inte heller på vilket sätt uppgiften är relevant i sammanhanget. Som redan nämnts motiverar allmänintresset förvisso att tidningen skriver om att anmälaren åter är aktiv som präst och om orsaken till att han avkragats.
Kopplingen mellan dessa befogade intressen och ryktena om kvinnoaffärer är dock oklar.
Sexuella trakasserier är ett brott. Begreppet “kvinnoaffärer” är i sammanhanget oprecist och öppnar för olika tolkningar hos läsaren. Tidningen förklarar inte heller vad som avses. Klart är dock att uppgiften är mycket kränkande för anmälaren och att den fått stå oemotsagd.
Sammantaget har det inte framkommit några pressetiskt godtagbara skäl för tidningen att publicera rykten om kvinnoaffärer. Uppgiften framstår kort sagt som irrelevant i sammanhanget.
Mot denna bakgrund finner jag att Kungsbacka-Posten brutit mot god publicistisk sed.
Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd, PON.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Opinionsnämnden gör samma bedömning som PO och klandrar tidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.