Även om det finns ett allmänintresse i att skildra grov brottslighet så innehar brottsoffret en särskilt skyddsvärd ställning och bör i regel anonymiseras. Detta har inte skett vilket har orsakat anmälaren en oförsvarlig skada.
Samnytt, exp. nr. 118/2022, dnr. 22286
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Samnytt för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 7 oktober 2022 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Samnytt.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Samnytt för en artikel med rubriken Machete-migrant högg ned kvinna i Ica-butik – slipper utvisning som publicerades på samnytt.se den 13 juli 2022.
Vad mediet publicerade (i urval)
Ingress
I slutet på mars hade en kvinna överfallits och huggits svårt med en machete i en Ica-butik i Oskarshamn. En annan kvinna hade gripits för dådet och nu dömts för bland annat försök till mord. Påföljden hade blivit fängelse i 10 år (6,5 år efter rabatt). Trots utländskt medborgarskap fick kvinnan stanna i Sverige.
Artikeltext
På eftermiddagen den 30 mars hade polisen i Oskarshamn larmats om att en kvinna skadats allvarligt i samband med ett brott i en lokal Ica-butik. Kvinnan hade stuckits och huggits ned framför ögonen på andra chockade kunder och förts svårt skadad med ambulans till sjukhus.
Gärningspersonen, en annan kvinna i butiken, hade strax efter brottet kunnat gripas av polisen misstänkt för mord.
Nu hade dom fallit i målet i Kalmar tingsrätt och Samnytt kunde berätta att den dömda var en kvinna vid namn [namn angivet, MO:s anmärkning] som var hemmahörande i Jordanien där hon hade medborgarskap.
(…)
När kvinnan kom in i butiken hade hon omedelbart tagit fram macheten och började hugga vilt. En svensk kvinna hade under tillropet ”din fucking bitch” fått ta emot ett stort antal hugg och försökt fly undan lägre in i butiken. Kvinnan hade dock kommit efter och när offret fallit omkull på golvet hade hon utsatts för ytterligare hugg och även stick med macheten.
(…)
Av domen hade framgått att kvinnan riktat in sig på att klyva sitt offers huvud genom att fatta macheten med båda händerna, höja den högt över huvudet och sedan hugga nedåt med ursinnig kraft. Offret hade dock lyckats backa undan något och få upp armarna för att värja sig. Hon hade nästan fått sin hand avhuggen i stället.
Offret hade delvis räddats av att hon arbetade som sjuksköterska inom psykiatrin och där fått lära sig hur man undkom våldsamma patienter. Hon hade ändå tillfogats mycket djupa sårskador i en rad kroppsdelar.
(…)
Bilder
I den ursprungliga artikeln fanns en bild från en övervakningskamera föreställande tillfället då målsäganden (anmälaren, MO:s anmärkning) i butiken blev angripen av kvinnan. Kvinnan hade ett tillhygge höjt över huvudet. Målsägandens ansikte och kropp syntes förhållandevis tydligt.
Tidningen valde senare att blurra målsägandens ansikte.
I artikeln fanns även en bild på en av de skador som målsäganden fick vid tillfället (en sårskada som sytts med stygn) och det tillhygge som använts vid brottet.
Övrigt
I artikeln hade länkats till den aktuella domen.
Anmälan
Artikeln anmäldes av Maria Holmberg, som i huvudsak anförde följande.
Hon hade blivit utsatt för ett mordförsök genom att en kvinna attackerat och huggit henne mellan 10 och 15 gånger med en machete. Händelsen hade fångats av en övervakningskamera. Hon hade fått reda på att stillbilder från händelsen där förövaren nästintill högg av hennes hand hade publicerats. Det hon hade reagerat på var att hennes ansikte inte var blurrat utan att det tydligt gick att se att det var hon.
I artikeln hade dessutom länkats till domen, där hennes namn och adress framgick. Genom detta visste förövarens förre make, som bodde 150 meter från henne själv, var hon bodde. Han visste dessutom genom de publicerade bilderna hur hon såg ut.
Hon ville inte bli förknippad med tidningen eller dess budskap.
Mediets svar
Samnytt svarade genom Mats Dagerlind, ansvarig utgivare.
Samnytt kanske borde ha blurrat anmälarens ansikte men samtidigt hade det utgjort en så liten och relativt suddig detalj i bilden att Samnytt inte omedelbart sett anledning att gå längre än vad domstolen gjort vid sin sekretessprövning av förundersökningsprotokollet, varifrån bilden var hämtad. Det var knappast så att någon som inte redan visste vem anmälaren var skulle kunna identifiera henne på stan efter att ha sett bilden som tidningen publicerat.
Rent allmänt var det inte ovanligt att media publicerade bild på brottsoffer. Det kunde ofta vara fråga om regelrätta porträttbilder på brottsoffrets ansikte i stort format. Här hade ansiktet alltså varit en detalj i en bild där fokus för uppmärksamheten legat på förövaren och dennes höjda machete.
Samnytt länkade regelmässigt till domar i mål som rörde grova brott. Det var en service till läsarna. Om inga synnerliga skäl fanns för något annat gjordes ingen annan sekretessprövning än den domstolen gjort i fråga om vilka personuppgifter som anonymiserades i handlingarna.
I motsats till bilden såg Samnytt i detta avseende inget omedelbart skäl till självkritik. Det torde ligga väl inom gränserna för gällande medieetiska regler att länka till offentliga och sekretessprövade handlingar. Sajter som Dagens Juridik gjorde det regelmässigt.
Samnytt hade dock nu ändrat i artikeln så att det i stället länkades till en version av domen där anmälaren var anonymiserad.
Förövarens exmake var inte densamma som förövaren och det framgick inte av anmälarens yttrande på vilket sätt exmaken skulle utgöra någon hotbild för anmälaren. Tidningen kunde ha blurrat övervakningsbilden från förundersökningsprotokollet men att gärningspersonens exmake skulle känna igen anmälaren på stan med ledning av bilden framstod, som också redan påtalats, som väldigt liten.
Anmälaren hade dessutom ägnat sig åt ett hypotetiskt resonemang. Det fanns inget stöd för att någon identifiering skulle ha skett eller att gärningspersonens exmake ens skulle ha tagit del av Samnytts artikel. Om exmaken skulle vara intresserad av rättsprocessen låg det betydligt närmare till hands att anta att han skulle tillägna sig bild på anmälaren och dennes namn och adress genom de offentliga handlingarna från domstolen.
Att Samnytt generellt skulle upphöra med att publicera länkar till domar som var sekretessprövade och offentliga för att inte röja brottsoffers identitet var en alltför långtgående inskränkning i pressfriheten som inte hade stöd i de medieetiska reglerna och inte heller i hur aktuell myndighet såg på uppgifterna.
Anmälaren anförde att hon inte ville inte bli förknippad med tidningen eller dess budskap. Huruvida anmälaren delade Samnytts politiska åskådning var inte relevant för MO:s bedömning. Det fanns anledning att tro att anmälaren inte skulle ha anmält ett medium som hon såg mer försonligt på.
Anmälaren hade inte på något sätt låtit Samnytts redaktion förstå att hon haft invändningar mot publiceringen och i stället för att först kontakta Samnytt för en dialog vänt sig direkt till MO. Hade anmälaren tagit en sådan kontakt hade Samnytt tillgodosett anmälarens önskemål om att få ansiktet blurrat på bilden och namn och adress i domen anonymiserade. Nu hade Samnytt aldrig fått den möjligheten.
MO borde därför låta sig nöjas med att Samnytt på eget initiativ blurrat bilden och anonymiserat namn och adress i domen så snart det uppmärksammats att detta var anmälarens önskemål.
Sammanfattningsvis hade Samnytt gjort vad som kunde krävas i medieetiskt hänseende för att tillmötesgå anmälaren så snart anmälarens önskemål blivit kända. Anmälaren hade inte kunnat påvisa någon verklig publicitetsskada utan endast spekulerat i en hypotetisk sådan som dessutom hänförde sig till en enda person och inte någon bredare grupp, vilket innebar att kravet på utpekande inte kunde anses uppfyllt. Anmälan föreföll främst vara motiverad av att anmälaren utifrån sin politiska åskådning ogillade Samnytt som publikation. Detta kunde inte vara ett relevant argument vid en opartisk MO-bedömning.
Medieombudsmannens bedömning
MO prövar om uppgifterna i artikeln har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Vid bedömningen vägs allmänintresset av rapporteringen mot det intrång som den inneburit i anmälarens privatliv.
I artikeln beskrivs hur anmälaren blivit utsatt för ett mordförsök. Bland annat framgår detaljer om händelseförloppet, anmälarens skador och hennes yrkesbakgrund. I artikeln finns även bild på när anmälaren attackeras av gärningspersonen och på en av hennes skador. Genom bilden, som visar hennes ansikte och kropp, blir hon identifierad.
De publicerade uppgifterna är av klart integritetskänslig natur och orsakar anmälaren en publicitetsskada. Det finns ett allmänintresse i att skildra grova våldsbrott. Vid sådan rapportering innehar dock brottsoffret en särskilt skyddsvärd ställning och bör i regel anonymiseras.
Så har inte skett i detta fall, vilket orsakat anmälaren en stor och oförsvarlig skada. För detta ska mediet klandras. Det är bra att Samnytt valt att anonymisera anmälaren när mediet blev uppmärksammat på hennes synpunkter. Men med hänsyn till bildens integritetskänsliga karaktär är det inte tillräckligt för att mediet ska undgå klander.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Varken anmälaren eller Samnytt har anfört något ytterligare i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Samnytt för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit ordförandena Stefan Johansson, Christine Lager och Johan Danelius samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Göran Ellung, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Filippa Bergin, Magnus Ramberg, Laura Hartman, Robert Hårdh, Johan Trouvé, och Göran Collste, representerande allmänheten.