Mediernas Etiknämnd klandrar Samnytt för att ha publicerat namn och personuppgifter om en 15-årig pojke som var misstänkt för mord. Genom publiceringen har Samnytt brutit mot god publicistisk sed.
Samnytt, dnr. 22483, exp. nr. 8/2023
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Samnytt för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Genom beslut den 25 januari 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Samnytt.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Du har, genom ombud, anmält artikeln AA, AB, NN (förnamn angivna) häktas för mord i X-ort (ort angiven)till Allmänhetens Medieombudsman (MO).Artikeln publicerades på samnytt.seden 11 november 2022.
Vad mediet publicerade
Artikeln var bildsatt med två av de tre häktade personerna. Den som inte förekom på bild var anmälaren.
Artikeln löd i sin helhet:
”Tre minderåriga migranter har häktats på sannolika skäl misstänkta för mord efter att en man sköts ihjäl med uppemot tio skott i helgen.
Det var vid klockan 20.30 på lördagskvällen som polisen fick larm om en skottlossning i den problemtyngda stadsdelen Y i X-ort.
I studentområdet ’Campus Y’ påträffade polisen en skottskadad man i 25-årsåldern. Vid midnatt bekräftades det att mannen hade avlidit av skadorna. Redan samma kväll kunde polisen gripa två misstänkta. Dagen därpå greps en tredje person.
På onsdagen hölls häktningsförhandlingarna i X-ort tingsrätt. En av de misstänkta gärningsmännens advokat, Rebecca Vinsa Mueller, bestred häktningen trots misstanke om mord.
– Häktning är inte proportionerligt, sa advokaten om den mordmisstänkte klienten, enligt X Dagblad.
Men rätten beslutade att häkta samtliga misstänkta.
– Han är på sannolika skäl misstänkt för mord. Det finns risk för att han på fri fot undanröjer bevis, försvårar utredningen eller fortsätter brottslig verksamhet, sa rättens ordförande till tidningen.
Lokaltidningen X Dagblad uppmärksammar även att två av de misstänkta – en 16- och en 17-åring, har starka kopplingar till gängkriminalitet i staden. Samnytt har tagit del av handlingarna och kan berätta att det ska handla om syriern AA och eritreanen AB.
AA, 17, född i Syrien, folkbokförd i Sverige 2013 och erhöll svenskt medborgarskap 2015.
Förra året stod AA åtalad i X-ort tingsrätt misstänkt för stöld men friades i brist på bevis.
AB, 16, född i Eritrea, folkbokförd i Sverige 2008 och erhöll svenskt medborgarskap 2014.
X-ort tingsrätt dömde AB i augusti för försök till utpressning och narkotikabrott. Rätten ansåg att ungdomstjänst i 50 timmar var en lämplig påföljd. Men AB var inte nöjd och överklagade domen till Hovrätten för nedre Norrland som sedan frikände honom från utpressningen.
AB är sedan tidigare även dömd för misshandel och ofredande.
NN, 15, född i Syrien, folkbokförd i Sverige 2015 och erhöll svenskt medborgarskap 2017. NN förekommer inte i belastningsregistret.”
Anmälan
Samnytt hade publicerat namn och personuppgifter om NN trots att det inte förelåg ett allmänintresse av hans personliga uppgifter. Publiceringen innehöll därtill uppgifter om när han blev medborgare.
Mediets svar
Den anmälda artikeln utgjorde sedvanlig kriminaljournalistik där namn och bild på flera förövare till grova brott publicerades. Bild på anmälaren hade dock inte publicerats, däremot på dennes två kumpaner. Sådan publicering bröt varken mot etablerad praxis för krimjournalistik eller mot några pressetiska regler.
Kravet på allmänintresse var enligt praxis och regler uppfyllt genom brottens allvarlighetsgrad.
Beträffande uppgiften om när anmälaren blev svensk medborgare så var det en värdeneutral sakuppgift som lydde under offentlighetsprincipen och inte kunde anses vara integritetskänslig eller till men för den omskrivna personen.
Samnytt hade ett uppdrag att bevaka invandringspolitikens negativa konsekvenser. Att redovisa brottslingars bakgrund och de som många ansåg lättvindiga och kravlösa grunder på vilka svenska medborgarskap delas ut, ingick som en del i den bevakningen.
Sammanfattningsvis saknades varje saklig grund att klandra publiceringen.
För ordningens skull önskade Samnytt också ta del av den fullmakt som anmälarens juridiska ombud uppgav sig ha att föra anmälarens talan. Enligt anmälan skulle ett sådant dokument finnas hos MO.
Samnytts utgivare påminde också om att mediet i en separat fråga till MO önskat ett klargörande om varför mediet besvärades med anmälningar av det här slaget som enligt varje rimlig tolkning av de pressetiska reglerna och gällande publicistisk praxis borde ha avvisats direkt.
Frågan föranleddes av att denna och ytterligare två anmälningar av samma typ av krimjournalistiska artiklar i närtid hade tillsänts mediet för yttrande.
Anmälarens kommentar
Anmälaren avstod vidare yttranden i ärendet.
Medieombudsmannens bedömning
En giltig fullmakt, undertecknad av anmälaren och ombudet, har inkommit till Medieombudsmannen. Vad gäller allmänna frågor om praxis i ärendehanteringen, som riktas till MO och som tas upp av Samnytt i yttrandet, har dessa besvarats av Medieombudsmannen i mejl till utgivaren.
MO utreder om en enskild person utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra det vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i vissa frågor, mot värnandet av den personliga integriteten.
Grov organiserad brottslighet och skjutningar har ett stort allmänintresse. Det är mediers skyldighet att bevaka och publicera gällande sådan samhällsförstörande verksamhet. MO har således inget att invända mot att Samnytt har rapporterat om saken.
I det här fallet handlar den medieetiska frågeställningen om det har varit rätt att identifiera anmälaren med namn i publiceringen.
Samnytts ansvariga utgivare argumenterar för att det skulle vara en allmänt vedertagen praxis att det är fritt fram att namnge brottslingar i publiceringar. Det stämmer inte – det medieetiska utgångspunkterna vilar främst på begreppet allmänintresse när det gäller sådan namngivning, vilket innebär att det ska vara av särskild samhällsvikt att medborgarna får vetskap om en brottslings identitet.
Vid bedömningen vägs även personens ställning in. Till exempel kan en seriebrottsling, en ledande person inom den organiserade brottsligheten, en person som har dömts för ett mycket grovt brott, eller en som har någon typ av offentlig eller ansvarsfull position och begår brott, få tåla namngivning. Den skada som namnpubliceringen medför kan alltså i sådana fall försvaras av särskilda omständigheter som till exempel brottets art och/eller personens position.
I detta fall är handlar det om en person som är misstänkt för brott, och i skrivande stund är han varken åtalad eller dömd. Han är ett barn, 15 år, och enligt vad som framgår av publiceringen är han tidigare ostraffad.
Det finns inget i någon praxis eller i tidigare beslut från MO/MEN som ger stöd för namnpublicering så tidigt i en rättsprocess gällande en så ung person. Tvärtom går det klart emot den pressetiska traditionen samt intentionerna i Publicitetsreglerna.
Sammanfattningsvis: Allmänintresset i att få ta del av information och journalistik kring det aktuella brottet är stor. Allmänhetens rätt att via en publicering få kännedom om denne 15-årings identitet är däremot inte det. Den namnpublicering som mediet gjort har orsakat anmälaren en stor skada som inte är försvarlig. För detta ska Samnytt klandras.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Varken anmälaren eller Samnytt har anfört något i sak i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Samnytt för att ha brutit mot god publicistisk sed.
I beslutet har deltagit Stefan Johansson, ordförande, Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Robert Hårdh, Johan Trouvé och Laura Hartman, representerande allmänheten.