Exp nr 74/2013, Skånska Dagbladet, 2013-12-03
Tidningen skrev om en pågående tvist mellan en privatperson och skatteverket. De uppgifter tidningen lämnat gör sammantaget att det är rimligt att anta att hon är identifierad av en stor del av de människor hon bor i närheten av. Därmed har tidningen misslyckats med sin ambition att skydda anmälarens personliga integritet.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Skånska Dagbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.
___________
Genom beslut den 17 september hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan från A till Pressens Opinionsnämnd.
Vad tidningen skrev
Den 16 april 2013 publicerade Skånska Dagbladet och skanskan.se en artikel med rubriken Uppgav 2,2 miljoner för lite i inkomst.
Artikeln var ortsdaterad V (orten angavs) och ingressen berättade att en
29-årig kvinna från V-trakten hade fått sin inkomst från 2011 uppskriven med 2,2 miljoner kronor, plus ett 40-procentigt skattetillägg. De uppgifter hon lämnat i deklarationen om anställning och inkomst hade inte gått att kontrollera.
Av artikeln framgick att hon angett 129 000 kronor i förvärvsinkomst, men företaget hon påstod sig ha tjänat dessa pengar hos hade gått i konkurs. Skatteverkets utredare hade inte kunnat verifiera att hon arbetat där eller hur mycket hon i så fall skulle ha fått i lön.
Kontrollanterna hade tittat närmare på kvinnans två lönekonton. På dessa hade det skett större insättningar och uttag än vad hennes deklarerade inkomst medgav. Uttagen omfattade 1,1 miljoner kronor och insättningarna bara cirka 50 000 kronor mindre.
Utredarna hade funnit att hon fått ersättningar från fyra andra företag, som inte tagits upp i deklarationen. Totalt rörde det sig om 450
000 kronor. Sammanställningen av hennes kända inkomster visade att kvinnan måste ha tjänat 2,2 miljoner kronor mer än vad som angivits. Hon upptaxerades med den summan och fick ovanpå det ett 40-procentigt skattetillägg.
Skatteverket tyckte också att det var märkligt att kvinnan hade kunnat köpa hälften av en gård som kostat 3,5 miljoner kronor, samt ett småhus för 350
000 kronor. Därtill hade hon ägt en Citroen och leasat en BMW.
En 34-årig man som bor på den ena av de fastigheter kvinnan köpt uppgavs ha lika svårtydda anställningsförhållanden som hon, men han hade fått sin beskattningsbara inkomst för 2011 nedskriven med cirka 40
000 kronor och skatten sänkt med 15
000 kronor.
Anmälan
Publiceringarna anmäldes av A. Artikeln handlade om henne och hon ansåg att uppgifterna var kränkande och missvisande.
Hon ifrågasatte även allmänintresset i att redovisa en pågående tvist mellan en privatperson och skatteverket. Verket hade gjort ett stort misstag genom att inte ta hänsyn till att Länsförsäkringar ägde pantbreven i fastigheten och att A:s far hade fått ta ett banklån för att köpa gården. Ansökan om omprövning och anstånd med skattebetalning var inlämnade.
I en uppföljande skrivelse framförde anmälaren att enligt offentlighets- och sekretesslagen gällde sekretess när det handlade om de undersökningar Skatteverket gjorde av enskilda personers ekonomiska förhållanden. Det innebar att tidningen publicerat uppgifter som torde vara sekretessbelagda.
Anmälaren framförde även att visserligen hade tidningen inte uppgivit hennes namn, men den hade gett tillräckligt mycket information om henne för att hon skulle identifieras av allmänheten.
Tidningens svar
Tidningen svarade genom sin utgivare att offentlighetsprincipen gjorde det möjligt för såväl enskilda medborgare som journalister att ta del av myndigheters beslut och korrespondens.
Skatteverkets beslut i det anmälda ärendet var offentligt och hade kommit tidningen till del via ordinarie kanaler. Påståendet att tidningen skulle ha publicerat sekretessbelagda uppgifter var således felaktigt.
Skatteverket hade beslutat att höja anmälarens inkomst från 124 000 kronor till 2,3 miljoner. Ett beslut som grundade sig på en noggrannutredning. En så stor upptaxering var naturligtvis nyhetsmässigt intressant.
Av hänsyn till anmälarens personliga integritet hade artikeln endast angivit ålder och kön. Den geografiska beskrivningen var medvetet vag. Inte heller nämndes de företag som figurerat i utredningen vid namn eller den berörda banken. De två bilmärken som nämndes var ordinära och bidrog inte till ett utpekande.
PO:s bedömning
Frågeställningar runt skatteuppbörd kan ha ett allmänintresse. I det här fallet rör det sig om en omfattande upptaxering. Det finns därför inget att invända mot att tidningen redogör för att denna upptaxering har skett.
Det finns emellertid skäl för tidningen att vara försiktig med identifierande uppgifter. Påståendet att en av anmälarna uppgivit 2,2 miljoner för lite i inkomst kan tolkas som att anmälaren uppträtt bedrägligt eller brottsligt – något som tidningen inte leder i bevis.
Det är därför bra att utgivaren av integritetsskäl avstått från namnen på de berörda.
Den pressetiskt avgörande frågan är om de uppgifter som lämnas i artikeln sammantaget ändå innebär att en större krets än de redan insatta förstår vem det handlar om.
Dessa uppgifter lämnar tidningen:
- Det rör sig om en kvinna.
- Hennes ålder.
- Hon bor i V-trakten.
- Hon har köpt två fastigheter det senaste året.
- På en av fastigheterna bor en 34-årig man.
- Hon har ägt en Citroën och leasat en BMW.
V är en mindre ort, med knappt (antalet angavs) invånare (2010) i (viss angiven) kommun. De uppgifter tidningen lämnat gör att det är rimligt att anta att hon är identifierad av en stor del av de människor hon bor i närheten av. Därmed har tidningen misslyckats med sin ambition att skydda anmälarens personliga integritet.
Skånska Dagbladet har visserligen Malmö som utgivningsort, men tidningen har en regional spridning. Till det kommer att uppgifterna publicerats på tidningens hemsida.
Tidningen bör klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.