Exp 98/2009 Jönköpings-Posten
Tidningen skrev att flera läkare varnats av HSAN sedan en patient begått självmord. I samband med rapporteringen avslöjade tidningen också ingående uppgifter om patienten. Genom artikeln kränktes både den dödes och hans anhörigas personliga integritet. PON fann att tidningen brutit mot god publicistisk sed.
Publiceringen
Den 30 juni 2008 skrev Jönköpings-Posten om att flera läkare hade varnats av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) i anledning av en ung mans självmord.
En hänvisningstext på tidningens första sida sammanfattade HSAN:s beslut under rubriken Läkare varnas efter självmord. Där sades att en ung man (från en angiven ort) hade tagit sitt liv i januari 2007. Han hade blivit utskriven från psykiatriska kliniken sex dagar tidigare. Flera läkare varnades nu av HSAN: patientens ansvariga läkare för att inte ha skrivit in mannens medicinering och sjukdomsutveckling i hans journal, en annan läkare för att hon inte hade gjort någon självmordsriskbedömning på patienten innan han skrevs ut medan verksamhetschefen vid den psykiatriska kliniken fick en erinran för att hon inte hade övervakat journalföringen bättre.
Inne i tidningen, på lokalsidan slogs saken upp över sex spalter: Läkare klandras för självmord löd rubriken med underrubrikerna: (Angiven ort)-man skrevs ut från psykiatrisk klinik ¤ Sex dagar senare tog han livet av sig. I ingressen upprepades informationen från första sidan med preciseringen att det rörde sig om psykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset i en angiven stad.
I brödtexten skildrades dendöde mannens sjukdomshistoria utförligt.
Familjen anmälde flera av läkarna till HSAN. HSAN hade tagit kontakt med de anmälda läkarna varav den som var mannens personliga läkare underlät att svara på nämndens frågor och avstod från att överhuvudtaget höra av sig. Verksamhetschefen hade klargjort för HSAN att denna läkare under lång tid slarvat med journalföringen. När den omskrivne mannen skulle vända sig till en psykolog för att få hjälp saknades hans sjukdomsberättelse då psykologen ville ta del av den.
Verksamhetschefen hade försökt rätta till situationen men den ansvariga läkaren hade varit utarbetad och hade sedermera blivit långtidssjukskriven. HSAN gav verksamhetschefen en erinran för att hon inte hade ingripit då bristerna i journalföringen upptäcktes.
Slutligen upprepades uppgiften om varningen till avdelningsläkaren på psykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset i anledning av att hon skrev ut mannen utan att ha företagit en självmordsriskbedömning.
Anmälan
Publiceringen anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av en bror till den avlidne.
Anmälaren ansåg att tidningen inte hade kontrollerat fakta på tillbörligt sätt, att tidningen kränkte privatlivets helgd genom den utförliga beskrivningen av broderns sjukdom, att tidningen brustit i hänsyn mot anhöriga genom sitt sätt att skriva om självmord samt att tidningen lämnat ut uppgifter som gjorde hans bror möjlig att identifiera. Tidningen hade brutit mot publicitetsreglerna 2; 7-8 samt 16.
Anmälan kompletterades med kopia på ett brev som anmälaren hade skrivit till Jönköpings-Postens chefredaktör i vilket han närmare utvecklade grunderna för sin anmälan. Anmälaren ansåg att hans döde bror hade blivit uthängd i pressen utan möjlighet att försvara sig då tidningen ytterst detaljerat redogjort för hans sjukdomsbild, personliga angelägenheter som inte hörde hemma i offentligheten. Anmälaren uppgav att artikeln var smärtsam läsning för honom själv. Han hade, under det dryga år som hade gått sedan hans älskade broder dog, hjälpligt lyckats bygga upp en fungerande vardag men artikeln raserade än en gång grunden för denna. Anmälaren förstod att det var HSAN:s beslut som föranledde Jönköpings-Postens publicering men ansåg att andra tidningar hade uppmärksammat detta på ett mer korrekt sätt, utan att lämna ut detaljer om brodern, som saknade varje allmänintresse.
Anmälaren påtalade ett antal sakfel i den närgångna redogörelsen för broderns sjukdom. Till sist framhöll han att en mycket stor majoritet av alla de som läste Jönköpings-Posten på orten där brodern bodde, utan svårighet identifierade honom i den text tidningen publicerade.
Tidningens yttrande
Jönköpings-Posten yttrade sig, genom sin ansvarige utgivare, och uppgav att man i brev till anmälaren hade klargjort att man hade full förståelse för anmälarens reaktion på artikeln med tanke på det nära släktskapet mellan honom och den omkomne. I brevet hade tidningen emellertid förklarat för anmälaren att den eventuella integritetskränkning denne utsattes för, enligt tidningens mening, överflyglades av det allmänintresse som det skildrade misslyckandet inom vården väckte.
Psykiatriska vårdens förmåga eller oförmåga att hjälpa djupt deprimerade patienter, inte minst unga sådana, hade varit föremål för olika nyhetsorgans uppmärksamhet den senaste tiden, framhöll Jönköpings-Posten. Så sent som innevarande vecka (den vecka då yttrandet skrevs; PO:s anm.) hade Borås Tidning på sin första sida berättat om en ung människa, som trots vård på sluten avdelning, tog sitt liv. (Publiceringen bifogades).
Den anmälda artikeln hade handlat om hur två läkare hade varnats och en verksam-hets¬chef fått en erinran från HSAN i anledning av misstag i vården av anmälarens bror. Det var stort allmänintresse att berätta om fällningarna och att i det samman-hanget, för att illustrera behandlingsmisstagen, också redogöra för broderns sjuk-doms¬förlopp.
Jönköpings-Posten ansåg att de uppgifter som hade publicerats inte röjde anmälarens brors identitet. Man hade kallat honom för (angiven ort)-mannen men i själva verket var det en felaktig benämning. Brodern bodde inte i där utan på annan ort och själv¬mordet hade inte heller skett och utförts i den angivna orten, varför det inte fanns någon kännedom om detta på orten”.
Det var, enligt Jönköpings-Posten, också relevant att tala om den avlidne som “(angiven ålder)” eftersom detta framhävde hans ungdom och det var just ungdomars självmord medierna hade uppmärksammat.
Anmälarens yttrande
Anmälaren vidhöll bestämt att alla i mannens hemort som läste Jönköpings-Posten visste att artikeln den 30 juni 2008 handlade om hans bror. Tvärtemot vad Jönköpings-Posten påstod var det i denna ort som anmälarens bror tog livet av sig.
Anmälarens bror var väl känd på sin hemort där han hade vuxit upp. I och med att anmälarens bror identifierades i artikeln lämnades även hans sjukdomsbild, symptom för symptom, ut till offentligheten.
PO:s bedömning
I beslut den 15 juli 2009 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering.
Precis som anmälaren påpekar bör tidningarna, enligt pressetikens regler och praxis, visa stor försiktighet vid publiceringar som rör självmord – detta både av hänsyn till den avlidnes integritet och till anhörigas känslor.
I sak är det uppseendeväckande att HSAN varnar två läkare vid ett stort universitetssjukhus psykklinik i anledning av en ung patients självmord och lägger man därtill att en verksamhetschef vid institutionen fick en erinran, får allmänintresset kring beslutet sägas ha varit stort. Det finns ingenting att anmärka mot att Jönköpings-Posten skrev om saken och inte heller mot dess ambition att sätta in det inträffade i ett större vårdsammanhang.
Inför publiceringen, vilket syfte den än hade, kvarstår dock pressetikens krav på hänsyn gentemot dem tragedin berör. Psykisk sjukdom är i högsta grad den drabbades – och hans eller hennes anhörigas – privata angelägenhet. Uppgifter om symptom och sjukdomsberättelse hos en enskild person bör i medierna beskrivas med stor återhållsamhet så länge vederbörande själv inte träder fram och berättar om sina upplevelser offentligt.
Av vad som framkommit i ärendet är det, enligt min uppfattning, uppenbart att anmälarens bror var lätt att identifiera för Jönköpings-Postens läsare i (hem-orten). Åldersangivelsen och beteckningen (orts-mannen) var fullt tillräckligt för att de flesta av ortens invånare skulle förstå vem det rörde sig om. Självmordet, som inte låg särskilt långt tillbaka i tiden, hade tilldragit sig stor allmän uppmärksamhet när det skedde.
Mot bakgrund av att den döde gick att identifiera kränktes dennes personliga integritet allvarligt av att Jönköpings-Posten återgav mannens sjukdomsbild i detalj. Detta i sin tur innebar ett intrång i privatlivets helgd för hans anhöriga, bland dem anmälaren. Intrånget var med hänsyn till händelsernas art och upp-gifternas känslighet ägnade att vålla bl.a. anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada och därtill stor smärta.
Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd (PON).
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Tidningen har anfört bl.a. följande. Artikeln är en uppföljning som skett genom den anmälan till HSAN som gjorts. Till skillnad mot en nyhetsartikel finns det då andra skäl att beskriva vari den bristande behandlingen bestått. – Man kan nog säga att mannen var identifierad långt före det att vi skrev om den fällande HSAN-anmälan. -När anhöriga anmäler den bristande vården till HSAN utgår vi från att ett av syftena med anmälan är att förebyggande och korrigerandeåtgärder ska vidtagas för att förhindra felbehandlingar i framtiden. Att i media redogöra för fallen är ett led i den processen.
Anmälaren har bemött vad tidningen anfört.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att Jönköpings-Posten ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.