Smålandsposten frias för artikelserie om en kommuns upphandling av ett digitalt skolsystem

Smålandsposten, dnr. 22480, exp. nr. 19/2023

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Smålandsposten.

Genom beslut den 9 december 2022 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Smålandsposten.

MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.

Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Smålandsposten för följande artiklar, publicerade på smp.se.

• Kommunens missar ledde till stress och försämrad arbetsmiljö i skolan, publicerad den 27 augusti 2022 (artikel 1).

• Nämndens ordförande vill inte svara på frågor om revisorernas kritik, publicerad den 27 augusti 2022 (artikel 2).

• Revisionsrapporten ger oppositionen argument för viteskrav på X AB (företagsnamn angivet), publicerad den 27 augusti 2022 (artikel 3).
  
• IT-huvudskyddsombudet: ”Det innebär att politikerna har fullt ansvar för hela haveriet”, publicerad den 29 augusti 2022 (artikel 4).

• Kommunrevisionen ställer sig bakom kritiken av skolans digitalisering, publicerad den 9 september 2022 (artikel 5).
  
• Smp svarar: ”Det är inte ovanligt bland företagare att själva vilja styra informationsflödet”, publicerad den 15 september 2022 (ledartext).
  
  
• Efter hård kritik från lärarna – nu är Z kommun (ortsnamn angivet) på jakt efter nytt digitalt system till skolorna, publicerad den 20 oktober 2022 (artikel 6).

Artiklarna var en del i en granskning som tidningen gjort under vinjetten ”Smp granskar digitaliseringen i skolan”.

Vad tidningen publicerade (i urval)

Artikel 1: Kommunens missar ledde till stress och försämrad arbetsmiljö i skolan

Ingressen

Z kommun hade dröjt för länge med åtgärder mot bristerna i skolans digitala system. Nu behövde utbildningsnämnden kräva svar från X AB om företaget klarade att leva upp till avtalskraven. I en färsk revisionsrapport kritiserades kommunens hantering av frågan som påverkat skolornas arbete de senaste åren.

Artikeltexten

Efter utbredd kritik mot Z kommuns digitala skolsystem från företaget X AB, hade Smålandsposten publicerat en rad granskande artiklar.

De hade bland annat visat att det vid upphandlingen av lärplattform funnits konkurrenter som haft högre betyg på kvalitet, men att X AB vunnit tack vare lägre pris. Vid upphandlingen av administrativt system hade Z kommun till sist bara ett alternativ, X AB.

”Vi anser att det faktum att så få anbudsgivare ansökte om att få komma med anbud indikerar att nämnden inte i tillräcklig utsträckning gjort en marknadsanalys och bedömning att det fanns leverantörer med kapacitet att leverera utifrån de krav som skolan fastställt.”

Det skrev KPMG i en granskning som kommunens revisorer beställt efter den debatt som följt på Smålandspostens artiklar.

I rapporten sades att utbildningsförvaltningen gjort ett omfattande arbete för att kartlägga behoven inför upphandlingen, men att lärarna fått för liten plats med tanke på att de var den största användargruppen.

KPMG:s kommunala revisorer ansåg inte heller att utbildningsförvaltningen gjort tillräckligt för att hantera risker som upptäckts inför införandet av det administrativa systemet i fjol.

”Trots justerad tidsplan hade inte funktioner testats i tillräckligt hög grad innan systemet togs i drift. Detta har fått negativa effekter för samtliga arbetsgrupper i form av ökad arbetsbelastning, risker i hantering av information, stress och försämrad arbetsmiljö”, skrev de.

KPMG ansåg att utbildningsnämnden tidigare borde ha gjort en bedömning av om X AB klarat att uppfylla avtalet för att sedan kunnat vidta åtgärder, till exempel sanktioner.

”Utifrån vår granskning kan vi konstatera att det i nuläget finns ett glapp mellan kommunens förväntningar på nytt administrativt stödsystem och nuvarande leverantörs kapacitet att leverera ett system som möter dessa.”

I KPMG:s rapport sades att det administrativa systemet blivit bättre, men att problemen fortfarande var så omfattande att det inte bedömdes vara helt infört. Därför var en av rekommendationerna till utbildningsnämnden att kräva svar från X AB på om bolaget klarade avtalskraven.

”Om inte tillräcklig funktionalitet kan nås inom godtagbar tid bör nämnden kräva kompensation eller vidta annan åtgärd som står i relation till den otillräckliga leveransen.”

(…)

Artikel 2: Nämndens ordförande vill inte svara på frågor om revisorernas kritik

Ingressen

Utbildningsnämndens ordförande AA (M) ställde inte upp på någon intervju om revisionsrapporten.

Artikeltexten

När Smålandsposten nådde utbildningsnämndens ordförande AA (M) angående revisionsrapporten om skolans digitala miljö, bad hon att få återkomma. En dryg timme senare ringde hon upp och hänvisade till ett skriftligt uttalande.

(…)

AA skrev i sin kommentar att rapporten ännu inte skickats från kommunrevisionen till utbildningsnämnden. Flera politiker och tjänstemän hade dock tagit del av rapporten och för säkerhets skull skickade Smålandsposten den till AA.

”För mig som utbildningsnämndens ordförande är det allra viktigaste att se till att våra medarbetare har bra system för att kunna utföra sitt viktiga arbete. Vi har pågående förhandlingar med X AB och jag vill inte kommentera utgången på dom.”

”Gällande sakfrågan har jag tidigare varit tydlig i min kritik och kan konstatera att det viktigaste är att vi har system som är bra och alltid fungerar. Därför är det glädjande att när höstterminen nu startade hade vi ett nytt system för närvaroregistrering på plats och responsen från vår personal är mycket god.”

Artikel 3: Revisionsrapporten ger oppositionen argument för viteskrav på X AB

Ingressen

Revisionsrapporten stärkte oppositionens uppfattning att Z kommun borde kräva vite av X AB.

– Det är det minsta vi kan göra. Jag tycker att man kan läsa det ur granskningen, sa AB (S), andre vice ordförande i utbildningsnämnden.

Artikeltexten

På nämndens möte i maj hade frågan om viteskrav varit uppe, men den styrande majoriteten hade röstat nej.

Nu hade KPMG skrivit i sin revisionsrapport att utbildningsnämnden borde kräva svar från X AB för att klargöra om företaget skulle kunna uppfylla avtalskraven för det administrativa systemet. Annars borde nämnden kräva kompensation eller vidta andra åtgärder.

– Majoriteten har varit för saktfärdig. Man måste sätta hårt mot hårt. Det finns en kravlista med 120 punkter där 8 är uppfyllda. Det talar sitt tydliga språk. Det kommer inte att lösa sig, sa AC (V), ledamot i nämnden.

Han tyckte att revisionsrapporten stärkte hans generella bild av att Z kommun var dålig på att lyssna på personalen.

– Lärarna har inte varit tillräckligt inblandade varken i att ta fram underlag för systemet eller att utvärdera det. Det är absolut självklart i en sådan verksamhet som skolan att man måste involvera personalen. Det är de som fått bära hundhuvudet och försökt lösa problemen på plats i sina arbetslag, sa AC.

När nya upphandlingar av både administrativt system och lärplattform förbereddes ansåg AB att kommunen behövde lära sig att lyssna på personalen som skulle använda systemen.

Hon tyckte att det stora problemet var att Z kommun köpt in ett system som inte varit färdigt när det togs i drift.

(…)

Artikel 4: IT-huvudskyddsombudet: ”Det innebär att politikerna har fullt ansvar för hela haveriet”

Ingressen

Lärarfacken instämde i KPMG:s kritik av skolans digitalisering.

– Man kan inte bara rikta fokus på X AB. Det var uppenbart att en stor del av ansvaret låg inom kommunens organisation och hos politikerna, sa Isak Ekroth på Lärarnas Riksförbund, LR.

Han såg stora brister i hela den digitala arbetsmiljön som behövde åtgärdas.

Artikeltexten

Rapporten som Z kommuns revisorer beställt av KPMG hade blivit klar förra veckan. Där stod det att de förtroendevalda sa att återrapporteringen från förvaltningen om problemen med införandet av X AB:s administrativa system hade varit god. De uppfattade att de hade varit välinformerade.

– Det innebär att politikerna har fullt ansvar för hela haveriet. Politikerna har inte agerat, i stället har vissa av dem skuldbelagt lärare för att sakna utbildning och för brister som de själva har burit ansvar för, sa Isak Ekroth, IT-huvudskyddsombud på LR.

Han syftade på en intervju som tidningen gjort med de tre senaste ordinarie ordförandena i utbildningsnämnden (alla M) som sagt att det både fanns lärare som varit positiva och negativa till X AB:s digitala system. När lärare väl fått lite mer utbildning hade de ofta svängt över till den positiva sidan, hade till exempel AD påpekat.

– Det tar tid att implementera nya saker. För vissa tar det ännu längre tid och de behöver ännu mer handledning.

Efter sin granskning konstaterade KPMG att det fortfarande fanns ett glapp mellan kommunens förväntningar på det nya administrativa stödsystemet och X AB:s förmåga att klara kraven.

– Det är jättemärkligt att man inte har kommit längre. I verksamheten är det ingen nyhet, men det är skönt att få det svart på vitt att det finns ett glapp fortfarande ett år efter att man har sjösatt detta, sa Isak Ekroth.

KPMG:s revisorer rekommenderade utbildningsnämnden att begära svar från X AB om företaget klarade att leva upp till avtalskraven. Annars borde nämnden vidta åtgärder, till exempel kräva kompensation.

Klas Svensson, styrelseledamot i Lärarförbundet, kände också igen sig i revisionsrapportens kritik från sina samtal med kollegor och svar i enkäter.

– Lärarna upplevde inte att Y AB (X AB Administration) var en färdig produkt från början. Det har successivt blivit bättre, men det har varit en utvecklingsprocess under tiden man har haft verktyget.

Enligt både Klas Svensson och Isak Ekroth hade lärarnas arbetssituation underlättats betydligt när de från terminsstarten nu i augusti fått ett nytt verktyg för den dagliga närvarorapporteringen från Skola24 i stället för X AB.

Nya upphandlingar av lärplattform och administrativt system skulle förberedas framöver.

Vad kunde man lära av misstagen?

– Det är viktigt att inte gå på det här att det fixar vi sen. Det är ungefär som att man köper ett hus eller en bil och så säger den som säljer att det fixar vi sedan. Man ska eftersträva att köpa en färdig produkt. Man ska självklart testa alla system som man köper så att de funkar och man ska ha lärare med i processerna, sa Klas Svensson.

De fackliga representanterna deltog i förvaltningens översyn av hela den digitala

arbetsmiljön.

– Nu har mycket handlat om två upphandlingar, leverantören bakom tjänsterna och att det har varit problematiskt. Men det är oerhört mycket mer som brister och som man behöver se över. Det handlar om utrustning, bristfällig support, tjänster som är illa anpassade till behoven och oerhört röriga kommunikationsvägar, sa Isak Ekroth.

Artikel 5: Kommunrevisionen ställer sig bakom kritiken av skolans digitalisering

Ingressen

En enig kommunrevision ställde sig bakom den kritiska revisionsrapporten om digitaliseringen av Z kommuns skolor.

– Vi håller med KPMG på alla punkter, sa ordförande AE (M).

Artikeltexten

KPMG:s revisorer ansåg bland annat att utbildningsnämnden dröjt för länge med åtgärder mot bristerna i de digitala systemen från X AB.

Revisorerna hade inte heller ansett att utbildningsförvaltningen gjort tillräckligt för att hantera riskerna som hade identifierats kring införandet av det administrativa systemet Y. Följden hade blivit stress och försämrad arbetsmiljö.

–Jag tycker att revisionsrapporten är bra och ger en rättvisande bild av läget, sa utbildningsnämndens ordförande AA, (M).

AA sa att utbildningsnämnden redan hade börjat arbeta med åtgärderna. En var att begära svar från X AB om bolaget klarade avtalskraven och i annat fall kräva kompensation eller vidta andra åtgärder. Hon var dock beredd att ge diskussionerna med X AB ytterligare lite tid.

– Sedan i våras har vi haft en dialog och förhandling med X AB:s ledning. Jag hoppas och tror att vi i början av hösten landar i en bra lösning både för oss, våra medarbetare och det framtida samarbetet med X AB.

Revisorerna hade också föreslagit att det skulle inrättas en funktion för felanmälan och synpunkter för att få en samlad bild av bristerna och vad som behövde åtgärdas.

– Jag vet att det finns ett system för felanmälan, men som revisorerna säger har det varit brister i systemet. Om det fungerat optimalt hade nämnden fått kännedom om problemen i ett tidigare skede och kunnat mota Olle i grind på ett annat sätt, sa AA.

(…)

Artikel 6: Efter hård kritik från lärarna – nu är Z kommun på jakt efter nytt digitalt system till skolorna

Ingressen

Efter den hårda kritiken mot skolornas digitala system hade Zs

utbildningsnämnd beslutat om ny upphandling av system för administration och

lärande.

– Vi har lärt oss en hel del för att försöka vara lite mer spetsiga i hur underlagen och marknaden ser ut, sa förvaltningschef BA.

Artikeltexten

Förra gången hade Z-företaget X AB vunnit upphandlingarna av både administrativt system och lärplattform. Men konkurrenterna hade i slutändan varit få och kritiken mot X AB:s system varit utbredd bland lärare och rektorer. Bristerna hade lett till stress och försämrad arbetsmiljö.

Redan den här terminen hade verktyget för frånvarorapportering bytts ut eftersom problemen bedömts vara så stora. Att det skulle bli en ny upphandling hade aviserats i våras.

Den här gången skulle en marknadsanalys göras inför upphandlingen. Det aktuella beslutet rörde ”bara” Zs grund- och gymnasieskolor, inte all verksamhet från förskola och uppåt som tidigare.

(…)

– Nu gör vi om det från början, men vi kanske kan vinna lite tid genom att vi har gjort enkäterna kring den digitala arbetsmiljön så vi vet relativt väl vad som används och vad som efterfrågas, sa BA.

Samtidigt fortsatte diskussionerna med X AB för att lösa problem som fortfarande fanns med nuvarande system. Utbildningsnämnden bedömde dock att det inte gick tillräckligt snabbt.

– De har ett pågående arbete med att leverera det som vi fortfarande inte anser vara fullständigt. Det arbetet pågår parallellt, sa BA.

Trots missnöjet med X AB:s nuvarande system fanns det inget hinder för Z-företaget att delta i och kanske vinna framtida upphandlingar.

– Alla är välkomna att anmäla sitt intresse för det är konkurrens. Det är lagen om offentlig upphandling som kickar in.

Debattartikeln (ej anmäld): Att vara företagare i Z – till vilket pris som helst? (publicerad den 15 september 2022 på smp.se)

Ingressen

Företagare i Z kommun hade varit bortskämda med framsynta politiker med ambitioner att utveckla staden, sitt näringsliv och att vara ett nav för regionens tillväxt. De hade alltid haft en mycket bra dialog med kommunens tjänstemän och med de lokala politikerna.

Texten

(…). Att det som nu antyddes i tidningens granskning om ”Z:s digitalisering i skolan” skulle handla om vänskapskorruption, i den mening att X AB tillskansat sig fördelar gentemot andra leverantörer genom bättre och närmare relation till kommunens företrädare upplevdes företaget som spekulativt. Det var beklagligt att denna typ av spekulativ journalistik kunde få förekomma i en tidigare ansedd tidning och dessutom fick stå oemotsagd.

Det kunde konstateras att det fanns ett behov av att väcka en debatt även lokalt om mediers ansvar i samhället. En fråga som på intet sätt var ny då den varit uppe på riksplanet under flera år. Som lagarna var utformade i Sverige hade företag inga möjligheter att få sin sak prövad i domstol, då publiceringar var skyddade under Tryckfrihetsförordningen. Det innebar att medieföretag, utan risk för påföljd, kunde publicera både innehåll och mängd som kunde skada företag.

Skribenten och hans företag ville därför låta en oberoende utredare titta närmare på vilken skada journalister kunde orsaka för företag, när skribenter inte hade tillräcklig kunskap om det ämne de skrev om. Varför inte kvalitetssäkra precis som gjordes i näringslivet?

Skribenten hade levt med X AB de senaste 40 åren och en drivkraft hos honom hade alltid varit att bidra med nytta till samhället på något sätt. Både i arbetet och utanför.

X AB var ett etablerat företag och Skandinaviens ledande inom Edtech. I företagets senaste plattform hade under en period på 12 år investeringar gjorts på över 800 miljoner SEK, X AB satsar närmare 100 miljoner SEK per år i produktutveckling.

AF och AG, (L) hade i Z kommunfullmäktige uttalat följande:

”Det är naturligtvis på det här sättet att det finns egentligen bara två stora leverantörer som klarar av att leverera till en kommun av denna storlek. Det är då Tietoevry och X AB.”

”Det här är inte den enda lärplattformen inte det enda system som har problem i landet. Vi kan göra så att vi googla Stockholm lärplattform då framstår de problem som vi har här som relativt små.”

X AB levererade systemstöd i skolan till 400 kommuner i Skandinavien och då bland annat till 4 av Sveriges 5 största kommuner samt till över 1 000 skolor i Tyskland, att förbättringspotential kunde förekomma bland de 1 000-tals krav som hanterades i dessa megastora och komplexa system var något som företaget (X AB med över 400 medarbetare) levde med dagligen.

Om spekulationer var en tidigare ansedd tidnings modell för att bedriva granskande journalistik och nyhetsrapportering gick vi en oroväckande framtid till mötes.

NN

Vd och Styrelseordförande X AB

Ledartexten: Smp svarar: ”Det är inte ovanligt bland företagare att själva vilja styra informationsflödet”

Att NN (X AB) hade synpunkter på att och hur Smålandsposten granskade Z kommuns upphandling av lärplattformar var inte speciellt upprörande. Det var inte ovanligt bland företagare att själva vilja styra informationsflödet.

Att NN ifrågasatte kunskapen hos tidningens granskande reportrar var inte heller särskilt förvånande. Det fanns en bristande kunskap i hur journalistiskt arbete bedrevs.

Att NN beklagade sig över att journalistik hade så stort värde att den skyddades av grundlagarna Tryckfrihetsförordningen och Mediefrihetsgrundlagen var däremot både uppseendeväckande och oroande. Särskilt som fria och oberoende medier var en förutsättning för en fungerande demokrati.

Det kunde vara värt att påminna om de 17 pressetiska publicitetsregler användes i Sverige och som fanns som stöd för samtliga utgivarbeslut. Dessutom fanns ett sedan länge upparbetat och välfungerande system för granskning av medier som gav så väl enskilda individer som företagare möjlighet att såväl anmäla medier som stämma för förtal.

Inför varje större publicering i tidningen kontrolläses artiklarna rad för rad och eventuella felaktigheter korrigerades. Tidningen sökte kontakt med berörda parter – däribland i förekommande fall NN och X AB – för att ställa de frågor som fanns. Det var inte alltid tidningen fick svar. X AB hade dock hittills inte kommit med någon saklig invändning mot tidningens rapportering.

Anmälan

Du har i huvudsak anfört följande.

Inledning

Kritik av ditt företag var också kritik mot dig, varför du personligen hade blivit kränkt och lidit en oförsvarlig publicitetsskada till följd av publiceringarna.

Tidningen hade inom ramen för artikelserien valt att ta med chefredaktörens svar på din debattartikel. Detta visade att tidningen sammankopplade dig med företaget. Det indikerade vidare att det inte var digitaliseringen som granskats utan i själva verket X AB och därmed du som varit föremål för ensidig granskning och kritik.

Bakgrund

Sedan den februari i år hade tidningen publicerats 23 artiklar inom ramen för artikelserien. Av dessa hade sju stycken publicerats de senaste tre månaderna. Tre av dessa hade publicerats samma dag.

Tidningen hade valt att kalla artikelserien ”Smp granskar digitaliseringen i skolan”, men det framgick av bland annat faktarutor att granskningen egentligen avsåg X AB.

Föremål för artikelserien var dels Z kommuns upphandling av digitala lär- och administrationsplattformar för grund- och förskola, dels X AB, företagets produkter och hur de implementerats på kommunens skolor. Tidningen hade pekat på och blåst upp de problem som funnits med att implementera systemen.

Det skulle i detta sammanhang noteras att ett stort antal andra digitala lär- och administrationsplattformar som tillhandahölls av andra leverantörer nationellt hade fått omfattande kritik.

X AB:s plattform X AB Administration (Y) hade visserligen fått kritik i Z kommun men använts och fungerade bra i många andra kommuner runt om i landet. Att detta inte redovisades för att nyansera den bild som målats upp i tidningen indikerade att det inte var digitaliseringen som granskats utan att det snarare var ditt företag, och därmed du, som på ett ensidigt sätt och med en på förhand given agenda granskats.

Inom ramen för artikelserien hade en mängd artiklar publicerats av samma journalister som intervjuat samma personer flera gånger. X AB hade visserligen givits viss möjlighet att bemöta kritiken och till en början hade företaget valt att göra det. Efter att ha insett att kommentarerna tagits ur sitt sammanhang och satts in i artiklar där agendan varit förutbestämd hade dock företaget slutat kommentera publiceringarna.

Agendan var, och hade från början varit, att kritisera X AB och Z kommun genom att bland annat insinuera att X AB vunnit kommunens upphandling på ett tveksamt sätt. Vid ett tillfälle hade företaget frågat om sammanhanget där citaten skulle publiceras och endast fått till svar vag information om att det avsåg anmälningar om incidenter kopplade till företagets system som kommunen gjort och att också citat från IMY, facket och kommunen skulle publiceras i samma artikel.

Föremål för anmälan

Du anmälde dels att en överdriven mängd publiceringar hade utgjort ett drev med innehåll som varken balanserats eller nyanserats. Agendan hade varit på förhand satt och därmed omöjlig att bemöta på ett sätt som gav en rättvisande och nyanserande bild. Dessutom hade chefredaktörens replik på din insändare placerats som en del i artikelserien trots att bristen på saklighet var tydlig.

Grunder för anmälan

Artikelserien utgjorde ett drev

Du ansåg att artikelserie utgjort ett drev, dels med hänsyn till den oproportionerliga mängden artiklar som publicerats, dels med hänsyn till artiklarnas onyanserade och vinklade innehåll.

Med anledning av att många av artiklarna, däribland tre av de anmälda, behandlade samma sak hade artikelserien utan större problem kunnat utgöras av betydligt färre artiklar.

Det var inte vara motiverat att i tre separata artiklar publicerade på samma dag beskriva samma sak. Detta hade tidningen gjort enbart i syfte att toppa informationsflödet och skicka pushnotiser till läsarna, och därigenom driva en kampanj mot dig och ditt företag. Detta hade inte heller balanserats upp med artiklar som nyanserade bilden eller breddade perspektivet.

Som exempel på tidningens snedvridning av fakta kunde nämnas artikeln med rubriken Kommunens missar ledde till stress och försämrad arbetsmiljö i skolan, där tidningen genom att hänvisa till att det vid upphandlingen funnits konkurrenter som fått högre betyg insinuerade att det skulle funnits tveksamheter kring upphandlingsförfarandet. Vad tidningen inte nämnde var att det inför tilldelningsbeslutet endast kvarstått två anbudsgivare i upphandlingen.

Tidningen hade även varit onyanserad, till exempel när den i januari använde de recensioner som företagets app fått i Appstore som källa. Att en av företagets konkurrenter fått samma låga betyg hade tidningen inte nämnt vid sin granskning. Detta visade att en onyanserad bild hade producerats och reproducerats och även om detta låg längre tillbaka i tiden än vad som kunde anmälas så utgjorde det en del av det pågående drevet.

Tidningen hade velat hitta en komplott eller skandal som inte fanns men ändå försökt signalera till läsarna att det förekommit oegentligheter genom att medelst nya publiceringar om samma sak toppa nyhetsflödet och skicka ut pushnotiser till läsarna.

Journalistiken hade övergått i trakasserier.

Placering av och innehåll i chefredaktörens replik

Samma dag som du fått en debattartikel publicerad i tidningen hade chefredaktören svarat. Repliken hade publicerats i den tryckta tidningen på samma sida som din text. Tidningen hade valt att inte publicera ditt svar på repliken. Enkom detta borde kunna problematiseras, var det en rimlig maktbalans att som chefredaktör kunna se till att få sista ordet?

Klickade man på artikelserien ”Smp granskar digitaliseringen i skolan” fick man utöver artiklar också upp nämnda replik. Att repliker i allmänhet och denna i synnerhet innehöll personliga åsikter och inte fakta stod klart för många. I första hand borde en replik inte placeras inom ramen för en artikelserie, med anledning av den typ av journalistik och artiklar som en artikelserie består av. Om en replik ändå placerades i det sammanhanget borde det kunna ställas krav på saklighet också på repliker.

Tidningens chefredaktör satte, kanske ofrivilligt, fingret på ett problem när hon i repliken anklagade dig för att beklaga dig över mediernas grundlagsstadgade skydd. Chefredaktören hade uttryckt följande om balansen mellan den mediala makten och individer och företagares möjlighet till upprättelse:

”Dessutom har vi ett sedan länge upparbetat och välfungerande system för granskning av medier som ger så väl enskilda individer som företagare möjlighet att såväl anmäla medier som stämma för förtal”.

Hade detta varit sant hade balansen mellan den mediala makten att ensidigt sänka förtroendet för ett bolag samt företagares och enskildas möjlighet till upprättelse inte varit fullt lika orimlig. Chefredaktören hänvisade i citatet ovan till företagare i kontrast till enskilda individer, vilket ur en läsares ögon fick tolkas som företagares möjlighet att kunna få upprättelse för sitt företag.

Chefredaktörens yttrande till trots, så var företags och juridiska personers möjlighet att få upprättelse gentemot media ytterst begränsade. En av de grundlagar chefredaktören menade att du beklagade dig över kallade hon för Mediefrihetsgrundlagen, en lag som inte fanns. Chefredaktörens replik skedde alltså utifrån antaganden om sakers tillstånd som inte stämde överens med verkligheten.

Du kritiserade därmed placeringen av rubriken då den medförde att kritik av dig likställdes med kritik av digitaliseringen av skolan, samt att det framstod som att repliken utgjorde del av en artikelserie vilket gjorde att gränsen mellan åsikter och (ensidig) fakta blev otydlig för läsarna.

Också bristen på saklighet avseende vad chefredaktören angivit om företags möjlighet att anmäla och stämma medier för förtal, vilka grundlagar som fanns och att du utmålades som bland annat tryckfrihetsmotståndare borde föranleda att tidningen klandrades.

Företaget hade inte varit i kontakt med tidningen avseende placeringen av repliken. Anledningen till detta var att det knappast gjorde drevet mindre påtagligt att kritisera och ifrågasätta en publicering eller en tidnings syn på journalistik, tvärtom.

Medieombudsmannens bedömning

Artikelserien handlar om problem som uppstått med de IT-system som upphandlats till skolor inom Z kommun.

Allmänheten har rätt till insyn i frågor om förfarandet vid och resultatet av offentliga upphandlingar. Allmänheten har även ett berättigat intresse av frågor om arbetssätt och arbetsmiljö vid kommunala skolor. Det finns således ett allmänintresse av en granskning som den aktuella.

Du är företrädare för det företag som levererat de aktuella IT-systemen.

MO prövar om enskilda tillfogats oförsvarliga publicitetsskador genom det som publicerats om dem och deras personliga angelägenheter. Vid prövningen vägs allmänintresset mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet.

När det gäller anmälningar från företag prövas dock endast frågan om uppföljningar i efterhand: rättelse (av allvarliga sakfel) eller genmäle (gällande allvarlig kritik där kritiserad part inte givits adekvat möjlighet bemöta). Som huvudregel förutsätts företaget att i första hand självt vända sig till tidningen för att begära en sådan uppföljning. Om det har skett och företaget inte är nöjt med resultatet kan MO pröva om mediet hanterat den frågan på ett tillfredsställande sätt.

Som grundare av samt styrelseordförande och vd för företaget är du dess företrädare utåt och har en sådan ställning att du får acceptera namngivning när företaget kritiseras. När det gäller kritiken mot dig som person handlar den medieetiska frågeställningen främst om du har fått komma till tals och bemöta allvarlig kritik och getts relevant möjlighet att kommentera väsentliga sakuppgifter av negativ karaktär. Det är bra om det sker samtidigt, men i många fall är det från medieetisk utgångspunkt tillräckligt att det sker i efterhand. Av betydelse för den bedömningen är om kritiken är riktad mot dig personligen eller mot företaget.

De artiklar du anmält har sin bakgrund i de uppdagade bristerna i IT-systemen. Artiklarna handlar om den revisionsrapport som kommunen låtit göra med anledning av bristerna, i vilken kritik riktas mot såväl själva upphandlingsförfarandet som systemens funktionalitet. De handlar även om ansvariga politikers och kommunens hantering av situationen. Den sista artikeln handlar om att kommunen ska göra en ny upphandling.

De negativa uppgifterna i artiklarna är riktade mot företaget och inte dig personligen. Du har beträffande dessa publiceringar inte anfört att företaget nekats rättelse eller genmäle. Förtaget har också, genom debattartikeln skriven av dig, fått utrymme att ge sin syn på tidningens granskning. MO finner mot denna bakgrund inte anledning att rikta kritik mot tidningen för de aktuella artiklarna.

Den anmälda ledartexten var ett svar på den nyss nämnda debattartikeln. I debattartikeln kommenterade du bland annat lokala mediers samhällsansvar, beskrev tidningens granskning som spekulativ och argumenterade för att en oberoende utredare borde titta närmare på vilken skada journalister utan tillräcklig kunskap kunde orsaka företag.

I ledartexten anklagades du för att vilja styra informationsflödet och för att ha en bristande kunskap i hur journalistiskt arbete bedrivs. Vidare ansåg skribenten att det var både uppseendeväckande och oroande att du ”beklagade sig över att journalistik hade så stort värde att den skyddades av grundlagarna Tryckfrihetsförordningen och Mediefrihetsgrundlagen”.

Det är fråga om hård kritik. Mot bakgrund av din ställning som företagsledare samt det faktum att du i denna egenskap givit dig ut på en offentlig arena och debatterat de aktuella frågorna anser dock MO att det är kritik som ligger inom ramen för vad du får tåla.

Du har invänt mot att tidningen valt att inte publicera ditt svar på kritiken i ledartexten som skrevs efter din debattartikel. Genom debattartikeln, som länkas till i ledartexten, har du fått generöst med utrymme att framföra dina synpunkter. Den läsare som tar del av artikeln har möjlighet att bilda sin egen uppfattning av dina respektive tidningens ståndpunkter. Att tidningen inte låtit dig svara på ledartexten är därför inget som kan föranleda klander.

Sammanfattningsvis:

Det har funnits ett allmänintresse av tidningens granskning. De anmälda artiklarna innehåller kritik riktad mot ditt företag, varför MO i den delen endast prövar frågan om rättelse och genmäle. Du har inte anfört att företaget nekats detta, varför det inte finns anledning att klandra tidningen i denna del.

I ledartexten, som är ett svar på din debattartikel, riktas kritik även mot dig som person. Det är fråga om kritik som du som företagsledare och mot bakgrund av din debattartikel får tåla. I debattartikeln har du utförligt fått redogöra för dina och företagets ståndpunkter. Med hänsyn till att du redan fått komma till tals på ett adekvat sätt har tidningen inte haft medieetisk skyldighet att införa din efterföljande replik på ledaren. Inte heller på denna grund kan tidningen klandras.

Ärendet skrivs av.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Både anmälaren och mediet har yttrat sig i nämnden. De har sammanfattningsvis anfört följande.

Anmälaren:

Han ifrågasätter att den hårda kritiken genom chefredaktörens replik är sådan som han bör tåla. Att han gett sig ut och debatterat frågorna på en offentlig arena berodde på de omfattande publiceringarna om honom och företaget. Han ska inte behöva tåla personpåhopp och att bli utmålad som tryckfrihetsmotståndare. Att han genom att få komma till tals i en insändare skulle ha fått generöst med utrymme för bemötande är en förenklad bild.

Mediet:

Tidningens granskning har både handlat om företagets leveranser och om kommunens hantering. Det stämmer inte att anmälaren utsatts för ett drev. Publiceringarna har varit sanna och relevanta. Tidningen har gjort stora ansträngningar för att ge anmälaren möjlighet att bemöta och kommentera kritiken.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Smålandsposten.

I beslutet har deltagit Johan Danelius ordförande, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Carina Löfkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Magnus Ramberg och Arash Sanari representerande allmänheten.