Det funnits ett allmänintresse av rapporteringen, anmälaren har en sådan ställning att hen får tåla kritik, det har funnits belägg för kritiken som riktats mot facket och mediet har givit anmälaren möjlighet till bemötande.
Södermanlands Nyheter, dnr. 23130, exp. nr. 40/2023
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Södermanlands Nyheter.
Genom beslut den 7 juni 2023 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Södermanlands Nyheter.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har genom en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot artiklarna:
- S-politiker vill utreda tystnadskultur i hela kommunen (Artikel 1), publicerad på Södermanlands Nyheters sajt, sn.se, den 16 februari 2023 samt i papperstidningen dagen efter.
- Intern kritik mot facket Kommunal: Verklighetsfrånvända, (Artikel 2) som publicerades den 13 mars 2023 på Södermanlands Nyheters sajt, sn.se, och i den tryckta tidningen dagen efter.
Vad mediet publicerade
Artikel 1 (i sammanfattning)
Fanns det en tystnadskultur i hela X kommun (ortsnamn angivet)? Det ville S-politikerna NA och NN få utrett.
NA och NN satt på dubbla stolar. De var båda aktiva politiker i fullmäktige och nämnder samt fackliga företrädare för Kommunal.
SN:s granskning av äldreomsorgen visade en omfattande omsättning av chefer, hög sjukfrånvaro bland personalen och personal som vittnade om en utbredd tystnadskultur.
Det hade fått NA och NN att reagera. Och de var överraskade över tystnadskulturen.
– Som fackliga företrädare har vi inte fått till oss att det råder en tystnadskultur. Och när det gäller våra uppdrag som politiska ledamöter så har det inte heller där framkommit, uppgav NA.
Hon var facklig företrädare för Kommunal och aktiv socialdemokrat. Om det fanns en tystnadskultur borde den granskas av en utomstående, sa hon.
Hon och kollegan ville att hela kommunen skulle utredas.
– Om det upplevs att det finns en tystnadskultur måste det tas på största allvar. Detta behöver utredas och det externt.
Även att äldreomsorgschefen fått lämna sin tjänst var inte av godo, ansåg NA och NN. Det framkom i en intervju med P4 Radio Sörmland.
– Det är oroligt redan innan inom organisationen och det här kommer inte att lösa situationen, sa NN.
I intervjun sa hon att det var “olyckligt att man lägger det här på en person”. NA sa i samma intervju att AA (namn angivet) gjort mycket bra.
Även oppositionsrådet AB (S) agerade. Han ville ha svar av AC (M) om det fanns en tystnadskultur inom andra kommunala verksamheter.
Artikel 2 (i sammanfattning)
En undersköterska inom äldreomsorgen i X kommun, som arbetat i kommunen i över 30 år, hade aldrig tidigare upplevt vad hon nu var med om: att hennes fackliga företrädare inte alls lyssnade på vad hon och flera medlemmar tyckte.
Undersköterskan och flera med henne hade försökt få arbetsledning och fack att lyssna på oron över chefsflykten och den utbredda tystnadskulturen, utan att få något gehör, vilket Södermanlands Nyheter hade skrivit flera artiklar om.
Kommunals företrädare, S-politikerna NA och NN kände inte igen den bilden. De upplevde ingen tystnadskultur och tyckte tvärtom att det var synd att den senaste äldreomsorgschefen fick sparken.
– Vi har haft ett gott samarbete med AA, sa NA.
NN och NA ansåg att chefsflykten – minst 15 chefer hade på 1,5 års tid lämnat äldreboendet Y – berodde på vitt skilda saker, som pensionering och byte av arbetsplats. De riktade i stället kritik mot SN och sa att granskningen av äldreomsorgen hade varit vinklad och att SN skulle haft som mål att få en chef avsatt. De svarade inte på hur och varför SN skulle haft det som mål.
Undersköterskan och andra anställda var av en annan uppfattning och tyckte att de genom SN äntligen hade blivit lyssnade på. Facket smörjde hellre ledningen än oss, hade en anställd på Björntorp sagt. En annan fann facket helt verklighetsfrånvänt. Ytterligare en annan blev mörkrädd över hur facket var.
Undersköterskan hade tidigare varit skyddsombud och var engagerad i sitt arbete, men efter NA:s och NN:s utspel funderade hon på att lämna facket. Undersköterskan var jättebesviken på dem.
NA och NN försvarade sig mot kritiken.
– Vi kan inte ta ifrån personers känslor, det är olyckligt att det blivit så här, sa de och fortsatte:
– Men vi kan inte vara alla till lags.
De försvarade också sitt politiska engagemang och förklarade att det ingick i det fackliga uppdraget.
Känner ni fortfarande medlemmarnas förtroende?
– Till viss del, svarade NN.
Anmälan
En journalist vid SN hade en personlig vendetta mot dig och din fackliga kollega NA, som också blev uthängd i artikeln.
När journalisten kontaktade er sa han att han ville ha ett uttalande från Kommunal, men sedan drog han in era politiska uppdrag och ifrågasatte, vred och vände på de svar ni gett. Detta medförde att ni inte kunde uttala er, då ni aldrig fick granska det som skrevs och ni vågade inte heller uttala er, då journalisten ljög och förvrängde artikeln.
Journalisten var inte ute efter att lyssna på era svar. Han ville fabricera en historia, vilket han gjorde i artikeln och hängde ut er som fackliga företrädare. Han ljög i flera delar. Ni hade inte sagt det som skrivits.
Han gav sig på ett fackförbund när det handlade om arbetsmiljöproblem hos en arbetsgivare. Reportern ifrågasatte vad Kommunal gjort åt chefsflykten. Kommunal organiserade inga chefer. Han hade inte kontaktat Vision eller Vårdförbundet i X, trots att chefer, undersköterskor och sjuksköterskor uttalat sig i tidigare artiklar.
Det var illa när en journalist gav sig på enskilda personer och var drivande i att avsätta fackliga företrädare för att de var fritidspolitiker och hade politiskt uppdrag i Socialdemokraterna. Journalisten ifrågasatte ert politiska engagemang. När ni i egenskap av fackliga företrädare velat skicka in en insändare till SN för att förmedla er version ville inte SN publicera den för att ni ifrågasatte SN:s objektivitet och journalistik.
Artikeln hängde ut er, vilket skadade er, både som förtroendevalda och privat. X kommun var en mycket liten kommun och alla kände alla. Journalisten hörde av sig till Kommunal och efterfrågade vad för medlemsmöten ni skulle ha. Journalisten var ute efter dig och NA på ett sätt som var fruktansvärt.
Ni hade inte ens uttalat er i Artikel 1. Ändå skrev journalisten en hel artikel och fick det att framstå som att han intervjuat er. Han tog citat från en intervju i P4 Radio Sörmland. Återigen attackerade han er utifrån att ni som fackliga företrädare hade politiska uppdrag. Någon var tvungen att hjälpa er. Skulle en journalist få hålla på så här?
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen bedömer om du utsatts för en oförsvarlig skada vid en publicering. En sådan förutsätter att kränkande eller skadande uppgifter publicerats om dig, utan att det kunnat försvaras.
Ramarna för prövningen
MO:s uppdrag begränsar sig till att titta på det som faktiskt har publicerats i de anmälda artiklarna. Hur journalister agerar eller anklagelser om att det finns dolda agendor bakom en publicering, vilket framhålls i anmälan, ligger utanför min prövning. Den typen av yrkesetiska frågor kan i vissa fall prövas av Svenska journalistförbundets yrkesetiska nämnd (YEN). Vilka eventuella debattartiklar eller insändare som skrivits men inte publicerats prövas inte heller av MO.
Jag utreder endast den eventuella skada som du som anmälare utsatts för i själva publiceringarna. Skadan mot andra personer, till exempel din kollega som nämns i artiklarna och i anmälan, kan jag endast pröva om hon personligen väljer att anmäla, eller om hon anmäler via ombud.
Uppgifterna i artiklarna
Artikel 1 handlar sammanfattningsvis om att du och en kollega vill att det ska utredas om det finns en tystnadskultur i kommunens verksamhet. Det beskrivs att ni såväl är fackförbundet Kommunals förtroendevalda i X kommun som S-ledamöter i kommunfullmäktige. Vidare skriver SN att ni tycker det var olyckligt att en tidigare chef inom äldreomsorgen i X fått lämna sin tjänst.
Även om du har synpunkter på hur journalisten framställt saken och hur du citerats, så är det enligt min bedömning inte uppgifter som är integritetskänsliga eller kränkande mot dig som person. Ur MO:s perspektiv är dessa uppgifter inte av så allvarlig karaktär att de utgör en publicitetsskada.
I Artikel 2 riktas kritik mot dig, din kollega och det fackförbund ni representerar. Ni får kritik, bland annat från ett tidigare skyddsombud, för att ni i egenskap av hennes fackliga företrädare inte lyssnat på vad hon och flera medlemmar tyckte. Detta är uppgifter som är skadliga för dig. Frågan är om de ändå kan försvaras.
Försvarligheten ligger i om det funnits ett allmänintresse för ämnet, om din ställning varit sådan att du måste tåla kritiken, huruvida det funnits belägg för det publicerade uppgifterna samt om du som kritiserad part fått möjlighet att bemöta uppgifterna.
Allmänintresset och din ställning
Det finns ett stort allmänintresse i att granska och skriva om hur äldreomsorg bedrivs i en kommun. Detta gäller särskilt om det förekommit turbulens och problem i verksamheten, vilket MO uppfattat varit fallet i X kommun.
I egenskap av facklig företrädare för Kommunal i X, en form av förtroendepost, har du en sådan ställning att du får tåla viss kritik mot saker som rör den fackliga verksamheten och din yrkesroll. Att du är folkvald politiker gör att du även i den positionen ska tåla granskning, även om MO har uppfattat att den rollen inte har något att göra med sakfrågan i den anmälda artikeln.
Belägg och bemötande
Medieombudsmannens uppgift är primärt inte att avgöra vad som är sant eller falskt i en publicering. Jag tittar i stället på viket underlag (belägg) mediet använt sig av för att göra publiceringen. Där kan jag konstatera att uppgifterna i artikeln främst bygger på vad det intervjuade vårdbiträdet sagt. Hon har rätt till sin historia och det är att betrakta som ett tillräckligt underlag för att göra publiceringen.
Det är en medieetisk grundprincip att den som blir kritiserad ska få möjlighet att bemöta uppgifterna. I artikeln refereras din och din kollegas inställning till kritiken på flera ställen. Ni får också bemöta kritiken i ett antal citat. Ur ett medieetiskt perspektiv är bemötandefrågan därmed uppfylld, även om jag uppfattat att du inte anser att du fått komma till tals ordentligt.
Jag har också förstått att du har synpunkter på påståenden som görs i artikeln, att det skulle handla om lögner och falska påståenden från reportern. Att han förvridit fakta och att du anser dig tystad, samt att du inte svarat på det sätt som det framstår i artikeln. Detta är oprecisa uppgifter som är svåra för mig att bedöma. Kritiken i din anmälan handlar om att ni ”hängts ut” som fackliga företrädare, att Kommunal inte organiserar chefer, att reportern inte kontaktat andra fackförbund – uppgifter som ur ett medieetiskt perspektiv måste få förekomma i en artikel som denna, även om jag har förståelse för att du reagerat negativt på dem.
Att reportern är drivande i att avsätta fackliga företrädare och att han ifrågasätter ert politiska engagemang är enligt min bedömning inget som direkt går att utläsa av artikeln.
Sammanfattningsvis: I Artikel 1 är du inte utpekad med skadliga uppgifter. Du har däremot utsatts för kritik och pekats ut med skadliga uppgifter i Artikel 2. Det är förståeligt att du reagerat negativt på det. Publiceringen är ändå försvarlig eftersom det funnits ett allmänintresse av rapporteringen, du har en sådan ställning att du får tåla kritik, det har funnits belägg för kritiken som riktats mot facket och mediet har givit dig möjlighet till bemötande. Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren och tidningen har yttrat sig i nämnden och uppgett sammanfattningsvis följande.
Anmälaren
Artikel 1
Vi hade inte ens en dialog med journalisten. Han har citerat oss från ett radioreportage. När han sedan vill ha en kommentar från oss så säger vi tydligt i sms att vi inte har något mer att säga mer än det som framkommer i radioreportaget. Ingen av dem har några politiska uppdrag i nämnden vård och omsorg och har aldrig varit aktiva i fullmäktige.
Artikel 2
Artikeln innehåller flera lögner. De hade ett telefonsamtal där de tydligt sa att de inte ville uttala sig. De försökte dock svara på journalistens frågor men han gick bara till attack på allt de sade. Det var tydligt att journalisten drog in sina egna personliga åsikter. Han har förvrängt och ljugit om det som sagts. I stället för att lägga arbetsmiljöansvaret på arbetsgivaren, där det hör hemma, så har denna journalist ljugit och förvrängt citat, fakta och samtal och lagt ansvaret på Kommunal. Att göra detta mot ett fackförbund är ett hot mot demokratin.
Tidningen
Ingenting i det anmälaren skriver i sin överklagan pekar på att tidningen inte haft belägg för innehållet i de båda artiklarna, varken faktamässigt eller på annat sätt. Anmälaren och hens kollega har fått komma till tals ordentligt i artikeln och förklara sin ståndpunkt.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Södermanlands Nyheter.
I beslutet har deltagit ordförande Stefan Johansson samt Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Hermine Coyet Ohlén utsedd av Sveriges Tidskrifter, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Sven Hagströmer, Ruth Mannelqvist, Robert Hårdh, Göran Collste och Gertrud Åström representerande allmänheten.