Exp nr 76/2004 Hälsinge-Kuriren
En spekulativ rubrik i kombination med en felaktig uppgift gav sken av att föreståndaren på ett ungdomshem skulle kunna ha begått en brottslig handling. PON fann att tidningen genom publiceringen hade åsidosatt god publicistisk sed.
Publiceringarna
I Hälsinge-Kuriren fanns den 10 februari 2004 en förstasidespuff och en artikel inne i tidningen om oegentligheter på ett namngivet kommunalt ungdomshem. Det framgick att personal på ungdomshemmet hyste misstankar om ekonomiska oegentligheter och därför hade tagit kontakt med chefen för socialförvaltningen. Kommunens revisorer skulle utreda hur ekonomin på ungdomshemmet hade skötts.
Den 25 februari 2004 löd rubriken “Polisanmälan efter brister?” Enligt artikeln började turerna kring den ekonomiska oredan på ungdomshemmet klarna. Det stod klart att det fanns brister i bokföringen. Föreståndaren hade skilts från sin tjänst. Enligt socialnämndens ordförande var det fråga om någon enstaka tusenlapp och det handlade sannolikt inte om fiffel för egen vinning utan mer om oreda i redovisningen. Om det kom fram något mer i samband med revisionen kunde det bli aktuellt med en polisanmälan. Det som hittills hade upptäckts var åtgärdat och pengarna återbetalade.
I en artikel den 27 februari 2004 med rubriken “Omdömeslöst säger socialchefen” framförde kommunens socialchef kritik mot hur den förutvarande föreståndaren för ungdomshemmet hade skött sitt budgetansvar. Bl a saknades kvitton på ca 5 000 kr från försäljning av en lekstuga och en symaskin. En revisionsgranskning hade beställts och en ny ledning hade utsetts. Socialchefen uppgav att man inte visste om det var brottsligt men att föreståndaren hade handlat omdömeslöst. Föreståndaren var sjukskriven sedan i höstas och ville själv inte förlänga sin anställning när förordnandet upphörde i april. Hon uppgav att det kändes jättehemskt. Hon tyckte själv att hon hade gjort ett bra jobb och hon välkomnade en revision eftersom hon inte hade gjort något fel. Hon sade att det handlade om missförstånd och att det fanns förklaringar till allt. Hon tyckte själv nu i efterhand att det var tokigt att hon inte hade sparat alla kvitton.
Anmälan
Publiceringarna anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av A. Hon var den utpekade föreståndaren. Hon kände sig kränkt och förnedrad av publiceringarna som också försvårat hennes framtid på arbetsmarknaden. Genom att tidningen skrev ut namnet på vårdhemmet visste alla att det var henne tidningen berättade om.
Yttranden till PO
Uppgifterna om misstänkta ekonomiska oegentligheter på vårdhemmet hade enligt tidningen ett klart nyhetsvärde. Den hade av integritetsskäl avstått från att publicera föreståndarens namn. Däremot var det nödvändigt att låta socialchefen och socialnämndens ordförande kommentera uppgifterna och också att publicera namnet på vårdhemmet. Tidningen bedömde att föreståndaren inte skulle kunna identifieras av fler än dem som redan var insatta i saken. Av publiceringen den 25 februari hade det framgått att det handlade om små belopp och att det snarare berodde på slarv än ett handlande för egen vinning. Saken hade dock varit tillräckligt allvarlig för att föreståndaren skulle skiljas från sin tjänst. I artikeln den 27 februari fick föreståndaren komma till tals och berätta om varför det blivit som det blivit.
Tidningen beklagade att anmälaren mådde dåligt av publiceringarna. Det var emellertid en av lokaltidningens viktigaste uppgifter att granska och belysa hur offentliga medel hanterades. Tidningen hade inte lämnat ut hennes namn till någon större krets.
Anmälaren anförde i en kommentar att uppgiften om att hon hade skilts från sin anställning var helt felaktig. Hon var sjukskriven och var anställd till dess hennes förordnande löpte ut. Hon hade inte fått komma till tals i tidningen utan endast fått svara på några frågor och kommentera uppgifterna från sin chef. Anmälaren ansåg vidare att hon lätt kunde identifieras genom de uppgifter som tidningen hade lämnat.
PO:s beslut
I beslut den 4 maj 2004 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:
I artikeln den 10 februari 2004 sägs inget om vem som skulle ha begått de misstänkta oegentligheterna. Anmälaren har alltså inte pekats ut på ett pressetiskt klandervärt sätt i den publiceringen.
När tidningen däremot den 25 februari 2004 berättade om föreståndaren för ungdomshemmet var det, trots att hennes namn inte nämns, en helt identifierande uppgift. I artikeln utpekades anmälaren som ansvarig för vad som nu beskrevs som ekonomisk oreda. Den spekulativa rubriken i kombination med den felaktiga uppgiften om att föreståndaren hade skilts från sin anställning gav sken av att hon skulle kunna ha begått en brottslig handling.
Det har alltså förekommit såväl sakfel som uppgifter som kunde uppfattas som om anmälaren gjort sig skyldig till brott. Hon har inte fått tillfälle till samtidigt bemötande. Hon har genom publiceringen orsakats en publicitetsskada som inte uppvägs av att hon två dagar senare i viss utsträckning fått komma till tals och att de rätta förhållandena om hennes anställning då redovisas.
Mot bakgrund av det sagda bör Hälsinge-Kuriren klandras för brott mot god publicistisk sed.
Yttranden till Pressens Opinionsnämnd
Tidningen har anfört att rubriken “Polisanmälan eller brister” väl täcker innehållet i artikeln. Uppgiften om att anmälaren skilts från sin tjänst härrörde från socialnämndens ordförande. Under utredningar och revision är det vanligt att personer i anmälarens situation har kvar sin tjänst rent arbetsrättsligt, medan man på olika sätt, bland annat genom sjukskrivning, inte längre utför något praktiskt arbete.
Anmälaren har vidhållit vad hon tidigare anfört.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden gör samma bedömning som PO och finner att tidningen genom publiceringen har åsidosatt god publicistisk sed. Härför skall tidningen klandras.