Exp nr 23/2012, Helagotland.se, 2012-03-06
Tidningen skrev att en dömd läkare jobbade på orten. Samtidigt beskrevs och spekulerades det kring personens privata förhållanden på ett sätt som tillfogade henne en oförsvarlig publicitetsskada. Kränkningen uppvägdes inte av att hon fick komma till tals.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Pressens Opinionsnämnd klandrar Helagotland.se för att ha åsidosatt god publicistisk sed.
___________
Genom beslut den 4 november 2011hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) en anmälan från A till Pressens Opinionsnämnd.
Beslutet har följande lydelse.
Vad tidningen skrev
Den 3 juni 2011 publicerade nättidningen Helagotland.se en artikel med rubriken Här jobbar dömda läkaren. I ingressen stod att överläkaren hade legat i skilsmässa när exmaken träffade en ny kvinna. Då utnyttjade hon sin roll som läkare för att ta reda på uppgifter i sin rivals gynjournal. Och när den nya kvinnan flyttade till Gotland började läkaren jobba extra på Visby lasarett.
Av artikeltexten framgick att den kvinnliga överläkaren hade dömts vid en tingsrätt i Norrland till dagsböter för dataintrång drygt en månad tidigare. Hon hade arbetat på kirurgkliniken vid ett Norrlandssjukhus. När hon och hennes man skilde sig för några år sedan, inledde han en relation med en annan kvinna, som numera var bosatt på Gotland – men som då hade bott i samma stad som läkaren.
Efter skilsmässan gick läkaren in och läste den nya kvinnans gynjournaler. Detta trots att läkaren varken var gynekolog eller hade arbetat på kvinnokliniken. Kvinnan hade heller aldrig varit patient hos läkaren.
Därefter följde uppgifter om hur den nya kvinnan hade fått reda på att någon hade läst innehållet i hennes journal. Läkaren hade enligt loggsystemet varit inne i kvinnans journaler inte bara en gång – utan två.
Kvinnan kände sig mycket kränkt och enligt vad hon sagt i polisförhör hade det också känts mycket obehagligt att läkaren skulle arbeta i Visby under sommaren.
I ett första skede hade läkaren, enligt förundersökningen, även varit misstänkt för ofredande och brott mot tystnadsplikten. Men slutligen åtalades hon bara för dataintrång.
Läkaren sade själv att hon tittade i journalerna för att få reda på kvinnans adress, eftersom exmaken just då hade barnen.
Men det avfärdade tingsrätten som ansåg att kvinnans handlande var mycket allvarligt och kränkande och förutom dagsböter på 25 000 kronor skulle läkaren även betala ett skadestånd på 5000 kronor till kvinnan.
I samband med att kvinnan åtalades för brottet förra sommaren sade hon upp sig från sin anställning i Norrbotten. Hon arbetade numera på ett sjukhus i Stockholm, men hade fortsatt att jobba extra på Visby lasarett och skulle göra det även under sommaren.
På Visby lasarett kände man inte till förhållandena, men skulle undersöka saken närmare, sade sjukvårdschefen.
Reportern hade varit i kontakt med den drabbade kvinnan som inte ville kommentera det hela.
Den 4 juni publicerades Håller läkaren bakom ryggen. Det framgick att läkarens tidigare chef inte hade berättat om saken när referenser togs på läkaren. Vidare framkom att läkaren var fast anställd som kirurg på ett Stockholmssjukhus.
I en faktaruta stod att överläkaren var dömd för att ha utnyttjat sin roll och gått in och läst sin före detta mans nya kvinnas gynjournal.
Den 8 juni publicerades Dömd läkare får fortsätta med nedryckaren “Det finns inga skäl att tro att våra patienter kommer att lida”. Sjukvårdschefen uttalade sig.
I en faktaruta upprepades uppgifterna om att läkaren gått in i sin exmans nya kvinnas gynjournal samt att läkaren börjat jobba extra på Visby lasarett när rivalen hade flyttat till Gotland. Det framgick också att Socialstyrelsen var kritisk till att man inte fått vetskap om domen.
Läkaren intervjuades under rubriken “Det är mänskligt att fela”. Hon sade att hon bara hade gått in i journalen för att ta reda på den andra kvinnans adress; hon hade inte läst kvinnans journal. Läkaren hade börjat arbeta extra på Gotland när en före detta kollega hade tipsat henne om jobb på ön. Det hade ingenting att göra med att exmakens nya kvinna hade flyttat dit. – Absolut inte. Jag trivs på Gotland och har ingen baktanke med det, sade läkaren. Hon hade berättat för sin nya chef på Stockholmssjukhuset om åtalet och domen, men hennes högsta chef hade varit ovetande tills nu. Det var mänskligt att fela och hon hade inte gjort något avsiktligt.
Anmälan
Publiceringarna anmäldes av den kvinnliga överläkaren som ansåg sig utpekad och kränkt. Nättidningen hade insinuerat saker som inte var sanna. Med rubrikerna insinuerade man att hon hade gjort något hemskt och att hon kunde vara en fara för Gotlands invånare. Man insinuerade också att hon kom till Gotland och sökte arbete där för att på något sätt skada den andra kvinnan. Detta var felaktigt. Anmälaren blev också kontaktad av reportern först den 7 juni, dvs efter det att flera artiklar hade publicerats.
En kvinna hade anklagat läkaren för att ha läst kvinnans patientjournal, hennes gynekologiska journal. Det stämde inte. Läkaren hade gått in i systemet två gånger för att ta reda på kvinnans adress, hon hade inte läst själva journalen. Varför hade nättidningen skrivit om saker som hon inte hade blivit dömd för?
I publiceringarna berättades om en svår skilsmässa. Uppgifterna var av privat natur och saknade allmänintresse. Oavsett bakgrunden var dock domen tydlig och läkaren accepterade den. Frågor om dataintrång inom vården var viktiga. Man hade kunnat skriva om hennes fall på ett bra och konstruktivt sätt, men det hade tidningen inte lyckats med.
Läkaren var medveten om vikten av patientsekretess. Hon hade varit verksam som läkare i 23 år och arbetat prickfritt under denna tid.
Tidningens yttrande
Helagotland.se anförde genom sin ansvarige utgivare att man hade publicerat tre artiklar från Gotlands Allehanda (GA) om en läkare som olovligen tagit del av innehållet i en patientjournal och om hur detta ärende sedan hade hanterats av läkarens arbetsgivare. Patientsekretessen är stark och ett viktigt skydd för den enskilde i samhället, vilket gav fallet starkt allmänintresse.
Anmälaren menade att artiklarna var osakliga, att hon inte hade dömts för det som lades henne till last. Anmälarens påståenden stämde dock inte, eftersom läkaren hade dömts för dataintrång, för att olovligen ha gått in i en patientjournal som hon inte hade rätt till. Av artiklarna framgick också att förundersökningen hade lagts ned när det gällde misstankarna om tjänstefel, ofredande och brott mot tystnadsplikten.
När det i artikeln stod att anmälaren “utnyttjat sin roll som läkare för att ta reda på uppgifter i sin rivals gynjournal” var detta med sanningen överensstämmande. Hon hade utnyttjat sin ställning som läkare för att ta reda på uppgifter ur en gynekologisk journal som gällde exmakens nya kvinna – alltså en rival på ett privat plan.
Artiklarna insinuerade inte något om läkarens yrkesskicklighet, att hon skulle vara en fara för Gotlands invånare. Artiklarna beskrev vad som faktiskt hade inträffat och hur detta hanterats av läkarens arbetsgivare.
Artikeln den 3 juni beskrev vad som hade hänt. Bakgrunden – skilsmässan och kopplingen till maken – var relevant för sammanhanget. Rapporteringen var rak och korrekt i förhållande till polisförhör och domstolshandlingar. Verksamhetschefen på Gotland uttalade sig.
Den 4 juni följde nättidningen upp nyheten med kommentarer från anmälarens tidigare chefer om varför de inte berättat om saken när referenser togs på läkaren. Tingsrätten hade inte heller underrättat Socialstyrelsen, vilket borde ha skett. I publiceringen framkom uppgifter om läkarens arbetsplatser, men dessa upplysningar var relevanta för sammanhanget. Däremot lämnades inga nya uppgifter om läkarens agerande.
Den 8 juni skedde en ytterligare uppföljning varvid anmälaren gavs utrymme att kommentera det inträffade och där hon bl a uttalade sig om vad hon använt uppgifterna i journalen till.
Nättidningens uppfattning var att man inte hade pekat ut läkaren. Helagotland.se hade heller inte haft någon avsikt att skada anmälaren. Syftet var att redovisa ett allmänintressant fall som gällde värnandet av patientsekretess och skyddet av den enskildes integritet. Det hade varit viktigt att tydligt redovisa kopplingen till Gotland och hur arbetsgivarna agerat. Läkaren hade getts tillfälle till kommentar och hennes inställning hade redovisats.
Beskrivningen av en dom och av tillvägagångssättet vid anställning av personal inom vården kunde enligt nättidningen inte anses kränka läkaren på ett oförsvarligt sätt.
PO:s bedömning
Frågor om integritetsskydd inom vården har stort allmänintresse. Det var därför motiverat att redogöra för att läkaren hade dömts för dataintrång, för att hon hade gått in i en persons sjukjournal utan att ha rätt till det. Att saken inte hade uppmärksammats av hennes arbetsgivare har också sådant intresse.
Av domen framgår att läkaren har erkänt att hon gick in i datasystemet och journalen för att få uppgift om kvinnans adress, för att få klarhet i var hennes make som vid angivna tider hade barnen uppehöll sig. Läkaren tillade enligt domen att hon inte läste journalanteckningarna.
Tingsrätten anförde sammanfattningsvis att uppgifter i en sjukjournal är starkt integritetskänsliga. Att överhuvudtaget bereda sig tillträde till en persons sjukjournal, oavsett vad läkaren uppgav sig ha tagit del av eller inte tagit del av, var därför allvarligt.
Jag konstaterar att rätten inte tog ställning till om läkaren hade, eller inte hade, tagit del av några andra uppgifter än adressuppgifterna i journalen. Med hänsyn till det framstår tidningens rapportering om att tingsrätten avfärdade kvinnans uppgifter som förenklad och missvisande.
Uppgifterna om skilsmässan och beskrivningen av hur läkaren gått in i “sin rivals gynjournal” kränkte anmälarens privatliv. Begreppet rival är ett värderande omdöme. Att saken gällde kvinnans gynekologiska journal saknade också allmänintresse. Det kan noteras att det i domen endast stod om en sjukjournal. I publiceringarna insinueras också att läkarens arbete på Gotland har samband med att kvinnan bor där, en spekulation om anmälarens privata förhållanden som saknar belägg.
Anmälaren anser sig utpekad och jag har inte anledning att ifrågasätta det. Uppgifterna bör i varje fall ha varit tillräckliga för att en del av hennes kollegor skulle förstå vem den omskrivna läkaren var. Beskrivningen av hennes privata förhållanden inför denna krets var inte motiverad av allmänintresset utan tillfogade anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. Denna kränkning uppvägs inte av att anmälaren fick komma till tals.
Helagotland.se bör därför klandras.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.