Flera nyckelpersoner misstänktes för grov ekonomisk brottslighet. Företagets företrädare fick möjlighet att bemöta kritiken som framförts i publiceringarna men avstod. Därmed finns det inte skäl att klandra tidningen.
Svenska Dagbladet, dnr. 23262, exp. nr. 46/2023
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Svenska Dagbladet.
Genom beslut den 14 juli 2023 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Svenska Dagbladet.
MO:s beslut hade följande lydelse.
X-bolaget har genom ombud till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot en artikelserie om tio artiklar som publicerats på Svenska Dagbladets sajt.
Följande artiklar med respektive rubrik i fetstil har anmälts:
- Pyramidens hemlighet – grovt ekobrott utreds publicerad den 28 mars 2023
- ”Jag trodde att vi skulle få Nobels fredspris” publicerad den 29 mars 2023
- Polisen slog plötsligt till i gryningen: ”Kaos” publicerad den 30 mars 2023
- Såg 2 miljoner på kontot: ”Har förlorat en dröm” publicerad den 31 mars 2023
- ”Paket” köptes för 25 000 styck – nu är de värdelösa publicerad den 2 april 2023
- Loreen anlitad av misstänkt pyramidspel publicerad den 4 april 2023
- Angelina snärjde 600 svenskar – och försvann publicerad den 6 april 2023
- Mystisk X-bolagskvinna polisanmäld: ”En fara” publicerad den 12 april 2023
- X-bolaget-profilen snärjde 600 svenskar – försvann publiceradden5 maj 2023
- Svenska X-bolaget-bolaget i konkurs – pengarna slut publicerad den 12 juni 2023
Kritik framfördes också mot en dokumentärpodd med titeln It-ikonen och pyramidpengarna som Svenska Dagbladets producerat och som publicerades den 28 mars 2023.
Vad mediet publicerade
1. Pyramidens hemlighet – grovt ekobrott utreds
Ingress
”Det skulle bli världens största säljpyramid. It-ikonen AB användes som frontman. Nu misstänks flera nyckelpersoner för grov ekonomisk brottslighet, kan SvD avslöja i nya podden ’It-ikonen och pyramidpengarna.’ Lyssna på avsnittet här [därefter följde en länk till avsnittet].”
Artikeltext
”Utåt ser allt ut som vanligt. Den svenske entreprenören AA sitter i en vit fåtölj på X-bolagets kontor i Dubai. Bakom honom roterar ett skinande mynt. En symbol för den kryptovaluta som X-bolaget håller på att lansera.
– Vi kommer att bli bland de fem största, efter bitcoin och ethereum, säger AA i ett marknadsföringsklipp den 16 februari.
Det är budskapet till de omkring 50 miljoner medlemmar som uppges ingå i X-bolaget gigantiska säljpyramid, där den som snabbt värvar in nya betalande medlemmar lovas tusentals kronor i bonus. Men bakom kulisserna finns en hemlighet, som förblivit dold i nära ett halvår. I SvD:s podd-dokumentär ’It-ikonen och pyramidpengarna’ avslöjas uppgifter som bolaget har instruerat sina anställda att inte prata om.
Minst tre personer i toppskiktet av X-bolagets svenska verksamhet har delgivits misstanke om brott. En förundersökning pågår sedan november 2022. Brottsrubriceringen är grov näringspenningtvätt, där maxstraffet är sex års fängelse. Carl Asterius, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, leder förundersökningen.
– Ett misstänkt pyramidspel ligger förvisso i botten på vår utredning, men vår brottsmisstanke handlar om huruvida hanteringen av pengar in till Sverige och i Sverige är brottslig, säger han.
Samtliga tre misstänkta förnekar brott, uppger deras advokater för SvD.
X-bolaget lanserades på bred front 2019, med stora visioner. It-ikonen AB rekryterades som vd för det tätt sammankopplade företaget Y-bolaget. Detta företag skulle 2020 ta över X-bolagets verksamhet, anpassa den till EU:s lagar och förse säljnätverket med digitala produkter. Mot medlemmarna påstod X-bolaget att det redan var klart.
– Jag har börsnoterat tre företag, detta kommer att bli det fjärde, sade AB på ett av X-bolagets marknadsföringsevent i början av 2020.
Det utlovade övertagandet skedde inte, men AB förblev en frontfigur i marknadsföringen. Han är enligt SvD:s uppgifter inte misstänkt för brott. Detsamma gäller X-bolaget grundare AA, tidigare styrelseordförande i det svenska dotterbolaget.
SvD granskade X-bolaget redan sommaren 2020. I slutet av det året meddelade företaget att AB lämnade sitt jobb på grund av ’hälsoskäl’. Det var långt ifrån hela sanningen. I dokumentären, som är en del av SvD:s poddserie Blenda, berättar AB för första gången om sveken, bråken och de brutna löftena som fick honom att hoppa av.
– Det blev en ohållbar situation, säger han i ’It-ikonen och pyramidpengarna’.
– Jag är inte stolt över att jag varit där överhuvudtaget med tanke på hur det blev, fortsätter AB.
Grundaren AA har avböjt att kommentera brottsutredningen. Han ställde in en bokad intervju med SvD.
’Vi kommenterar inte rykten. Rent allmänt kan jag dock säga att såväl X-bolaget som Y-bolagen bedriver en verksamhet som uppfyller gällande lagkrav’, skriver AA i ett mejlsvar.
Han känner inte igen bilden av konflikten som AB nämner.”
2. ”Jag trodde att vi skulle få Nobels fredspris”
Ingress
”En förlorad maktkamp, bråk och brutna löften. Entreprenören AB bryter tystnaden om sin roll i det hårt kritiserade säljnätverket X-bolaget. ’Jag trodde verkligen att det här bolaget borde få Nobels fredspris’, säger han i SvD-podden ’It-ikonen och pyramidpengarna’.”
Artikeln, i sammanfattning
Artikeln handlade huvudsakligen om AB:s syn på hur han 2019 började engagera sig i verksamheten genom företaget Y, om vissa händelser under tiden som han var verksam i Y, varför han sa upp sig och hans nuvarande syn på verksamheterna.
I artikeln beskrev SvD även följande.
Medier och myndigheter frågade sig vad X-bolaget egentligen var, däribland SvD. Produkterna lyste vid den här tidpunkten med sin frånvaro. I stället skymtade ett upplägg som såg ut att vara konstruerat för att maximera nyrekrytering av betalande medlemmar.
Samtidigt som SvD kontaktade AB i juni 2020 saknade han enligt egen uppgift kontroll över företaget. Y-bolaget, som han var vd för, hade inte tagit över X-bolaget, vilket var planen. Han tyckte sig se att AA kanske hade en annan agenda med säljpyramiden än att lyfta folk ur fattigdom.
En kort tid efter att spänningarna börjat växa mellan AB och AA kom BBC Africas dokumentär ”Unmasking The Pyramid Kings”. Den visade hur X-bolaget löften fortplantades som en visklek genom säljnätverket. En äldre kvinna hade tagit alla sina sparpengar och köpt en stor mängd X-paket. AB påstod i dag att detta var första gången han förstod hur folk kunde luras på detta sätt och att det inte fanns någon anledning för honom att tro och misstänka att det var så förrän han såg BBC-intervjun med den här gamla damen som blivit lurad. Han fick ont i magen av att tänka på det. SvD frågade honom om han trodde att det fanns något i bonusprogrammen som kunde göra att det blev så där. Absolut, men han hade aldrig jobbat inom MLM innan, och han kunde inte den biten, sa AB bland annat.
3. Polisen slog plötsligt till i gryningen: ”Kaos”
Artikeln, i sammanfattning
Polisen genomförde husrannsakningar i både bostäder och kontor där säljpyramiden X-bolagets svenska verksamhet hade styrts ifrån i flera år. Anställda blev väldigt oroliga och undrade vad det egentligen var de pysslade med på kontoret. Tre nyckelpersoner inom X-bolagets svenska verksamhet greps och fick tillbringa två dygn inlåsta. För första gången utreddes därmed personer kopplade till X av svensk polis, med misstanke om ekonomisk brottslighet. Brottsrubriceringen var grov näringspenningtvätt, vilket kunde ge upp till sex års fängelse. Ekobrottsmyndighetens misstanke var att X-bolaget hade bedrivit ett pyramidspel och att nyckelpersonerna hade befattat sig med pengar som härrörde från brottslig verksamhet.
X-bolaget lanserades 2019 av svensken AA, som hade stora visioner. Ett svenskt dotterbolag, Y-bolaget, etablerades också. De anställda jobbade med att få X-bolaget att växa via exempelvis marknadsföring, event och sociala medier. I februari fick personalen besked om att verksamheten skulle skalas ned kraftigt. Lejonparten av de anställda fick veta att de skulle bli av med jobbet. X-bolaget styrdes enligt uppgifter till SvD från Dubai i Förenade Arabemiraten. En person med insyn sa att Stockholmskontoret i princip skulle läggas ned. De skulle flytta allt till Dubai, sa en person med insyn.
Enligt SvD:s uppgifter var AB inte misstänkt för brott. Det samma gällde AA. SvD hade sökt AA, som ställde in den bokade intervjun. I ett mejl avböjde han att kommentera brottsutredningen, men uppgav att X-bolaget och relaterade företag följde gällande lagar och regler.
4. Såg 2 miljoner på kontot: ”Har förlorat en dröm”
Artikeln, i sammanfattning
BB jobbade som ekonomisk rådgivare för kommunen. För egen del hade det ibland varit svårt att få lönen att räcka till, då hon hade haft fyra barn att försörja som ensamstående. Genom åren hade hon testat investeringar i allt från guld till kryptovalutor. När en bekant som hon litade på berättade om den helt nya möjligheten X-bolaget bestämde hon sig för att satsa.
– Jag investerade kanske en månadslön för att testa. Det händer ju ingenting om jag inte satsar, sa BB i SvD:s dokumentärpodd ”It-ikonen och pyramidpengarna”.
Allt såg bra ut till en början, sa BB. Vid den här tiden, 2020, sålde X-bolaget ett antal ”utbildningspaket”. De innehöll bland annat filmer om hur man tjänade pengar på fastigheter. Priset för ett paket var upp till omkring 25 000 kronor. Men det som BB och många andra ville åt var en sorts andelar kallade ”X-bolaget rewards”, som ingick i paketen. För BB växte antalet rewards varje vecka.
X-bolaget var upplagt som en säljpyramid. Medlemmarna skulle gynnas av att pyramiden växte med nya köpare. Enligt X hade de en ”växelkurs” på två euro. BB hade närmare 100 000 rewards. Hon började räkna. Det var 2,2 miljoner kronor ungefär, sa hon. Hon tänkte att hon kunde betala av huslånen, och att barnen inte skulle behöva ha studielån.
BB var också med i en Facebook-grupp, där omkring 600 människor som investerat i, eller var intresserade av, X samlades. I början av 2020 var tongångarna positiva. Men efter en tid började flera medlemmar att ifrågasätta X. Den inkomst som de hade hoppats på kom inte, eller visade sig mest bli småpengar.
Sedan växte kritiken. SvD publicerade en granskning sommaren 2020. Och under hösten samma år gjorde BBC en dokumentär, där X-bolaget avfärdades som ett pyramidspel.
För BB började drömmen krackelera 2021. Den sommaren gick X-bolaget ut med att hennes X-bolaget rewards skulle ”fasas ut”. I stället lovades hon och de andra innehavarna aktier i ett nystartat företag som ännu inte hade något namn. Man var tvungen att göra det. BB började tänka att detta nog inte var legitimt, men hon hoppades fortfarande.
Ett brittiskt företag kallat Z-bolaget, skulle enligt X ha utfärdat aktierna. SvD:s granskning visade att företaget inte levde upp till det kapitalkrav som fanns i brittisk lagstiftning gällande publika aktiebolag.
Senast Z lämnade in en ägarförteckning till det brittiska bolagsverket ägdes det av ett företag i Dubai. X-bolaget kunde inte garantera att BB:s påstådda aktier i Z hade något värde.
X-bolaget grundare AA skrev i ett mejl till SvD att X-bolaget rewards ”kunde misstas för en finansiell produkt i vissa delar av världen”, vilket inte var företagets avsikt. Han uppgav att de därför hade ersatts med aktier. ”Jag vill tillägga att vi hade och har rätt att göra denna typ av ändringar”, skrev AA och hänvisade till företagets villkor mot medlemmarna.
Kvinnan som drev den svenska Facebook-gruppen hade försvunnit. I SvD:s podd “It-ikonen och pyramidpengarna” följde spåren efter henne till en 17-årig flicka i en förort till Stockholm.
5. ”Paket” köptes för 25 000 styck – nu är de värdelösa
Artikeln, i sammanfattning
AA hade, som vanligt, tonade glasögon. BC, tidigare toppsäljare i pyramidspelet Onecoin, höll om honom. Tätt intill stod BD, även han en av kryptobluffen Onecoins mest välkända säljare. Det var mitten av mars 2023. AA:s företag X-bolaget hade bjudit hundratals människor till ett hotell vid havet i Phuket som en sorts belöning. De fick tillgång till en privat ö. De erbjöds massage, windsurfing och yoga innan det var dags för galamiddag och fest. På scen belönades de allra bästa säljarna med specialgjorda ringar och diplom.
Deltagarna hade lyckats sälja så många av X-paket att de hade belönats med denna lyxresa till Thailand. På plats fördes också samtal om lanseringen av en egen kryptovaluta. Den ännu olanserade ”C1 Token” ingick i X-bolagets nuvarande paket, som kostade mellan 299–2499 euro.
Under perioden 2019–2022 såldes paketen framför allt i utvecklingsländer. De dyraste kostade uppemot 25 000 kronor och innehöll ett komplicerat upplägg, konstruerat så att det kunde skapa förhoppningar om en passiv inkomst. Men i mitten av 2021 fick medlemmarna ett chockbesked. X-bolaget rewards skulle fasas ut. I stället för att få ta del av X-bolaget intäkter lovades medlemmarna aktier i ett icke namngivet företag. Vid tidpunkten fanns över 30 miljoner medlemmar, enligt företagets marknadsföring.
SvD:s granskning visade inga säkra belägg för att dessa aktier existerade. Det fanns heller inga synliga bevis på att företaget som aktierna skulle finnas i hade något värde. Z hade ingen tydlig verksamhet och saknade redovisade intäkter. Det levde heller inte upp till de kapitalkrav som fanns enligt lagstiftning i Storbritannien, uppgav det brittiska bolagsverket för SvD.
Enligt SvD:s källor med insyn i X-bolaget gjordes denna manöver för att företaget fick juridiska utmaningar, eftersom X rewards riskerade att utgöra ett finansiellt instrument. En hemlig inspelning med AC, vd för X-bolaget systerbolag Y, bekräftade detta. I inspelningen erkände han att de var ett problem, som ”måste fixas” eftersom de kunde ses som just ett finansiellt instrument. I de flesta länder var det olagligt att ge ut värdepapper utan tillstånd.
Företaget berättade att kompensationsplanen, alltså den som styrde eventuella utbetalningar, skulle föras över till de nya paketen.
”Därför måste du äga ett av de nya paketen för att kunna tjäna kommission”, skrev X-bolaget till medlemmarna.
SvD bevittnade i januari hur en kvinna från Filippinerna närmast desperat försökte få svar från AD, en av X-bolaget nuvarande toppsäljare som ofta inledde sina säljmöten med att be till Gud. Kvinnan hade köpt fem titaniumpaket. De såldes för motsvarande 25 000 kronor styck.
– Vi var tvungna att låna pengar för att uppgradera våra konton. Vi gjorde det på grund av löftet att vi skulle få passiv inkomst från X-bolaget intäkter, sa hon.
Hon undrade om de nu hade blivit värdelösa och påpekade att många medlemmar i hennes område var fattiga. AD sa att hon hade gått på en lögn, om att X-bolaget var en investering. Han påstod att han hade direktkontakt med företagets ledning och gav henne rådet att lägga ännu mer pengar på X-bolaget. Det enda vi kan göra nu är att starta om, starta om med ett nytt paket, sa han till kvinnan.
AA ville enligt den forne frontmannen AB få in så många som möjligt i strukturen och struntade sedan i hur mycket de tjänade. AA hade under SvD:s arbete med ”It-ikonen och pyramidpengarna” givit uttryck för en stor frustration. Han hade ifrågasatt varför ingen hade ringt honom.
”Det är trots allt jag som sitter på de flesta svaren på frågorna som rör såväl mig själv som X”, skrev han i ett mejl till bland andra SvD:s chefredaktör i slutet av januari.
En intervju bokades till mitten av mars. Men AA ställde in den, bara minuter innan intervjun skulle ske. Via mejl dementerade han AB:s påstående och hävdade att han tvärtom enbart hade fokus på försäljningen, då det gynnade både företaget och medlemmarna.
I artikeln omnämndes även att det i podden avslöjades att nyckelpersoner i X-bolaget svenska verksamhet utreddes för grov näringspenningtvätt.
6. Loreen anlitad av misstänkt pyramidspel
Artikeln, i sammanfattning
Artikeln handlade huvudsakligen om att Loreen, och flera andra kändisar, hade framträtt på påkostade event för X-bolaget. I artikeln beskrevs även X-bolagets verksamhet som pyramidspel, bland annat när mediet skrev att X kallades för ett pyramidspel av Ekobrottsmyndigheten.
7. Angelina snärjde 600 svenskar – och försvann
Artikeln, i sammanfattning
I grupper på meddelandeappen Telegram, massmöten på Zoom och chattar på Whatsapp spreds X-bolagets budskap av nätverkets egen version av influencers. En av dem var Angelina Fridell, (ett av SvD fingerat namn). I snart tre år hade SvD följt Facebook-gruppen X-bolaget Sweden som hon startade. Där snärjde hon 600 svenskar med löften om en fantastisk framtid. Angelina Fridell verkade ha tillgång till information som ingen annan hade. BB sa att Angelina Fridell var någon slags talesperson för X-bolaget. När det blev oroligt i Facebook-gruppen skrev Angelina Fridell att alla som skrev negativt i gruppen skulle bli utkastade och blockerade. När det inte hjälpte skrev hon att hon skulle pausa gruppen, tills allt kommit på plats. Sedan försvann hon.
X-bolaget-grundaren AA uppgav att Facebook-gruppen inte tillhörde företagets officiella kanaler, och förnekade kännedom om Angelina Fridells riktiga identitet.
I podden ”It-ikonen och pyramidpengarna” följde SvD spåren efter den mystiska X-bolaget Sweden-ledaren. Sökandet tog slut hos en 17-årig flicka och hennes förvånade föräldrar. Pappan i familjen sa att han hoppades att hans dotter inte skulle bli drabbad av detta.
8. Mystisk X-bolaget-kvinna polisanmäld: ”En fara”
Artikeln, i sammanfattning
Artikeln handlade huvudsakligen om att pappan till Angelina Fridell (ett av SvD fingerat namn) hade polisanmält att hans dotters namn använts på Facebook i gruppen X-bolaget Sweden, som SvD tidigare rapporterat om.
9. X-bolaget-profilen snärjde 600 svenskar – försvann
Artikeln, i sammanfattning
Pappan, som SvD tidigare rapporterat om, hade väntat i månader. Han ville att Facebook skulle radera kontot som en bedragare använde i hans dotters namn. Den riktiga Angelina Fridell (ett av SvD fingerat namn) var en 17-årig flicka, den enda i Sverige med det namnet. Den falska Angelina Fridell lockade folk att lägga sina pengar i X-bolaget, med löften om passiv inkomst. Saken polisanmäldes redan i januari. Dottern anmälde namnkapningen till Facebook, eftersom den stred mot deras regler. Men först tre månader senare, efter att SvD publicerat en artikel om identitetsstölden, hände något. Fejkprofilen Angelina Fridell försvann plötsligt någon gång i slutet av april. I X-bolaget Sweden, den Facebook-grupp som hon varit administratör för i flera år, raderades allt innehåll.
Sami Tahir, kommunikationsansvarig på Facebooks ägare Meta, ville inte berätta vad som hade hänt.
10. Svenska X-bolaget-bolaget i konkurs – pengarna slut
Ingress
”En brottsutredning är inledd. De anställda har fått sparken. Nu påstår X svenska dotterbolag att pengarna är slut – och ett 40-tal anställda har inte fått betalt, enligt konkursförvaltaren.”
Artikeln, i sammanfattning
Det svenska dotterbolaget hade slut på pengar. I fredags inkom konkursansökan till Stockholms tingsrätt. Där förklarades inte hur företaget kunde sakna pengar samtidigt som X-bolaget enligt grundarens marknadsföringsvideos skördade stora framgångar. Tingsrätten beslutade om konkurs samma dag vilket var ett standardförfarande när ansökan kom från bolaget. Källor inom bolaget bekräftade för SvD att tidigare anställda, som skrivit på omfattande tystnadspliktsavtal för att kunna få ut avgångsvederlag, inte hade fått betalt.
X-bolaget lanserades 2019 av svensken AA med stora visioner. Den svenske it-ikonen AB rekryterades som vd för Y-bolaget, ett spanskt företag som skulle bli moderbolag i X-bolaget globala verksamhet. Ett svenskt dotterbolag, Y-bolaget Scandinavia, etablerades också. De anställda jobbade med att få X-bolaget att växa via exempelvis marknadsföring, event och sociala medier. I februari fick personalen besked om att verksamheten skulle skalas ned kraftigt. Lejonparten av de anställda fick veta att de skulle bli av med jobbet. X-bolaget grundare AA hade inte låtit sig intervjuas. Han hade tidigare avböjt att kommentera brottsanklagelserna mot nyckelpersonerna.
Podden ”It-ikonen och pyramidpengarna”
I podden framkom huvudsakligen samma uppgifter som i de tio artiklarna.
Anmälan
X-bolaget begärde att Medieombudsmannen skulle
- klandra SvD för att ha brutit mot god publicistisk sed,
- förelägga SvD att publicera en rättelse,
- förelägga SvD att omedelbart byta namn på podden ”It-ikonen och pyramidpengarna”.
- förelägga SvD att omedelbart ta bort rubriker och text i artikelserien som sammankopplade X-bolaget verksamhet med pyramidspel samt
- förelägga SvD att inkomma med en förklaring och därvid särskilt ange i vad mån det som anfördes i anmälan ifrågasattes eller inte. X-bolaget förbehöll sig rätten att efter SvDs förklaring inkomma med ytterligare bevisning till stöd för anmälans korrekta innehåll.
Svenska Dagbladet hade inom ramen för sin nyhetsförmedling publicerat en artikelserie samt en podcast där SvD utan saklig grund drog paralleller mellan X-bolaget verksamhet och olaglig verksamhet. Artiklarna i SvD samt podcasten ”It-ikonen och pyramidpengarna” förledde nämligen genom felaktig rubriksättning och faktafel läsaren att felaktigt tro att X-bolaget bedrev ett olagligt så kallat pyramidspel. Publiceringen orsakade bolaget oförsvarlig publicitetsskada. Bolaget hade inte givits möjlighet till genmäle och bolaget hade dessutom rätt till rättelse. Korrekta fakta var att X-bolaget erbjöd sina medlemmar att köpa tredjepartsprodukter (och rekommendera andra att köpa sådana produkter). Bonus utbetalades till medlemmarna på grund av försäljning och inte på grund av rekrytering. X-bolaget bedrev en legitim network marketing och varje form av koppling till sådan illegitim pyramidspelsverksamhet som beskrevs av bland annat Spelinspektionen saknades.
En ansedd USA-baserad advokatfirma hade under vintern 2022/23 genomfört en total genomlysning av X-bolaget verksamhet. Genomlysningen resulterade den 1 februari 2023 i en rapport som tydligt skiljde X-bolaget verksamhet från illegal pyramidverksamhet. Genomlysningen avslutades enligt följande.
”The bottom line is that each Affiliate (member) is a salesperson of the products and services offered by third party vendors. In our opinion each member has a realistic expectation about realizing reasonable financial benefits based primarily on product sales because the Company offers valuable products and services purchased individually or collectively as a part of a Starter Package”.
Genom att förmedla nyheter helt i strid med ovanstående hade SvD förmedlat en bild som inte överensstämde med fakta och förmedlingen utgjorde enligt bolaget grovt förtal. Artiklarna innehöll dessutom flagranta brister avseende källkontroll, saklighet och opartiskhet och i både artiklarna och podden undanhölls känd väsentlig information för läsaren. Nyhetsförmedlingen hade medfört att SvD brutit mot flera publicitetsregler och att X-bolaget åsamkats oförsvarlig publicitetsskada.
I anmälan bemötte X-bolaget de mest graverade faktafelen i nedanstående artiklar med citerade artikelrubriker.
1. Pyramidens hemlighet – grovt ekobrott utreds
Detta var den första i raden av artiklar och den publicerades i samband med att SvD lanserade podcasten ”It-ikonen och pyramidpengarna”. Rubriken byggde på ett graverande faktafeldå X-bolaget inte var en pyramid utan ett legitimt network marketingföretag. Att rubriksätta X-bolaget verksamhet i termer som felaktigt kopplade företaget till illegal pyramidverksamhet stred mot god publicistisk sed och saklighet och utgjorde enligt bolaget grovt förtal. Samma sak gällde sådana påståenden som
”Det skulle bli världens största säljpyramid. ”
”Det är budskapet till de omkring 50 miljoner medlemmar som uppges ingå i X-bolaget gigantiska säljpyramid, där den som snabbt värvar in nya betalande medlemmar lovas tusentals kronor i bonus.”
Vidare värvades inga medlemmar och ingen utlovades bonus. Tvärtom framgick av de villkor som gällde för verksamheten att bonus inte garanterades, att det inte var fråga om en finansiell produkt eller tjänst, att det var upp till var och en att använda produkterna, sälja dessa och därmed kvalificera sig för bonus som utgick från försäljning
X-bolaget hade ingen och hade aldrig haft någon svensk verksamhet. Påståendet – ”Minst tre personer i toppskiktet av X-bolagets svenska verksamhet har delgivits misstanke om brott.” – innehöll därför faktafel och de personer som blivit kallade till förhör var externa konsulter och/eller anställda av annat bolag. Åtal var inte väckt och brottsmisstanken avsåg inte pyramidspel.
2. ”Jag trodde att vi skulle få Nobels fredspris”
X-bolaget vände sig i första hand mot följande formuleringar och faktafel, som innehöll graverande faktafel och där SvD visade på bristande källkontroll.
”Produkterna lyste vid den här tidpunkten med sin frånvaro. I stället skymtade ett upplägg som såg ut att vara konstruerat för att maximera nyrekrytering av betalande medlemmar.”
När den första SvD-artikeln publicerades 2020 fanns redan avtal med c som sedan lanserades den 4 juli 2020 på ett streamat event från Stockholm. LifeTRNDS var en reseplattform (jfr hotels.com) som levererades till X medlemmar genom det amerikanska bolaget Technology Trends Inc. Genom resetjänsten kunde medlemmarna bland annat boka hotell världen över till rabatterade priser. SAfer var en mobilbaserad personlig säkerhetslösning riktad till enskilda konsumenter som levererades till X medlemmar på den sydafrikanska marknaden av det brittiska bolaget PanicGuard Limited. Panicguard levererade säkerhetslösningar till några av världens största företag och SAfer var Panicguards första produkt att levereras direkt till konsument. Tribute var och är en webbportal som levererade livsstilsprodukter på den nigerianska marknaden genom det nigerianska företaget Tribute Lifestyle Global Concept Limited. Denna korrekta information hade SvD mottagit i tidigare korrespondens. Påståendet att ”produkterna vid den här tidpunkten lyste med sin frånvaro” var därför uppenbart felaktigt och i strid med SvD:s insikter.
”Han tyckte sig också se att AA kanske hade en annan agenda med säljpyramiden än att lyfta folk ur fattigdom.”
Påståendet innehöll graverande faktafel. X-bolaget var ingen säljpyramid utan ett legitimt network marketing-företag. SvD:s påståenden om illegal pyramidverksamhet stred mot god publicistisk sed och saklighet och utgjorde enligt bolaget grovt förtal.
”En äldre kvinna hade tagit alla sina sparpengar och köpt en stor mängd X-paket. AB påstår i dag att detta var första gången han förstod hur folk kunde luras på detta sätt. – Det fanns ingen anledning för mig att tro och misstänka att det var så förrän jag såg BBC-intervjun med den här gamla damen som blivit lurad.”
Att skapa så kallade multipla positioner, det vill säga att köpa fler än ett paket, stred mot bolagets villkor. Att enskilda medlemmar framställde X-bolaget som en investering och därmed lurade andra var inte heller det förenligt med villkoren. Detta klargjordes i X-bolaget svar till BBC Africa, ett svar som Johan Stael von Holstein själv var högst delaktig i och som skulle godkännas av honom innan det skickades.
”Tror du att det fanns något i bonusprogrammen som kunde göra att det blev sådär?
– Absolut. Men det är ju någonting jag säger nu. Men jag hade aldrig jobbat inom MLM innan, och jag kunde inte den biten.”
SvD sviktade betänkligt i sin fakta- och källkontroll. De regler som gällde var tydliga i såväl villkoren som i kompensationsplanen. Överträdelser beivrades och medlemmar som inte följde reglerna fick sina konton avslutade. Trots det förekom fel. Felen begicks av enskilda medlemmar och en 100-procentig kontrollapparat var inte möjlig med över 50 miljoner medlemmar. Detta gällde bland andra förre medlemmen BA som bar stor skuld i att medlemmar felaktigt framställde X-bolaget som en investering. BA fick sitt konto avslutat i början av 2021 på grund av grova överträdelser. Trots detta hämtade SvD sin information från BA och byggde utan källkontroll stora delar av innehållet i sin podcast på informationen utan att ens fråga X-bolaget om uppgifterna stämde.
3. Polisen slog plötsligt till i gryningen: ”Kaos”
Följande citat innehöll faktafel och visade på bristande källkontroll. X-bolaget hade ingen och hade aldrig haft någon svensk verksamhet.
”Polisen gick in på flera adresser samtidigt i en gryningsräd. Tre nyckelpersoner i X-bolagets svenska verksamhet greps, avslöjar SvD i podden ’It-ikonen och pyramidpengarna’.”
”Från detta kontor har säljpyramiden X-bolaget svenska verksamhet styrts i flera år.”
Svenska Dagbladet skrev också att Ekobrottsmyndighetens misstanke var att X-bolaget hade bedrivit ett pyramidspel och att nyckelpersonerna hade befattat sig med pengar som härrörde från brottslig verksamhet, men ingen hade delgivits misstanke om att dessa personer eller företaget bedrivit någon form av pyramidverksamhet.
Artikeln innehöll vidare graverande faktafel och Svenska Dagbladet visade på bristande källkontroll genom att påstå följande, när X-bolaget faktiskt inte hade något dotterbolag.
Ett svenskt dotterbolag, Y-bolaget Scandinavia, etablerades också. De anställda jobbade med att få X-bolaget att växa via exempelvis marknadsföring, event och sociala medier.
4. Såg 2 miljoner på kontot: ”Har förlorat en dröm”
SvD visade även i denna artikel anmärkningsvärda brister i sin källkontroll. Den enda frågan som X-bolaget fick av SvD var följande:
”Vi har pratat med en medlem som hade väldigt många C1 rewards, som skulle ge en del av era intäkter, men som aldrig har fått några utbetalningar alls. Hon känner sig lurad. Varför höll ni inte löftet om utbetalningar till innehavare av C1 rewards?”
X-bolaget svarade:
”Bland alla miljoner registrerade medlemmar som C1 har, kommer det alltid att finnas någon eller några som av olika anledningar är missnöjda. Eftersom vi inte vet vem personen är utan endast serveras lösa påståenden från SvD är det omöjligt att svara i det individuella fallet. Generellt kan sägas att C1 medlemmar fick betalt enligt gällande kompensationsplan för C1 Rewards. Eftersom C1 Rewards kunde misstas för en finansiell produkt i vissa delar av världen, vilket inte var vår avsikt, valde vi att ta bort dem, vilket är helt enligt gällande Terms & Conditions.”
Om SvD givit X möjlighet att bemöta uppgifterna i detta specifika fall hade X kunnat upplysa om att uppgiftslämnaren inte tagit kontakt med Z trots att detta stod klart och tydligt i den information som skickats per mejl gällande konverteringen av X-bolaget Rewards till aktier i Z, att uppgiftslämnaren detta till trots hade 989 aktier i Z och att uppgiftslämnaren således farit med osanning när hon påstod att hon ”inte sett röken av några aktier”.
SvD hade inte heller undersökt sanningshalten i BB:s information när hon påstod att hon investerade en månadslön för att testa. X-bolaget var ett network marketingföretag som man inte kunde investera i. Att X-bolaget inte sålde finansiella produkter eller tjänster framgick dessutom tydligt av verksamhetens allmänna villkor och som utgjorde en del av avtalet mellan X-bolaget och den enskilde medlemmen, i detta fall avtalet mellan X-bolaget och BB. Bonus krävde arbetsinsats och även det framgick av de allmänna villkoren. Uppgiftslämnaren hade inte varit aktiv i sin roll som medlem och hade följaktligen inte tjänat någon bonus. Artikeln innehöll faktafel genom att påstå att X-bolaget var upplagt som en säljpyramid och att medlemmarna skulle gynnas av att pyramiden växte med nya köpare. X-bolaget var ingen säljpyramid utan ett legitimt network marketingföretag.
Svenska Dagbladet skrev också:
”Ett brittiskt företag kallat Z, ska enligt X ha utfärdat aktierna. SvD:s granskning visar att företaget inte lever upp till det kapitalkrav som finns i brittisk lagstiftning gällande publika aktiebolag.” samt ”Z har i februari 2023 inte det aktiekapital som av brittisk lag krävs för att få vara ett så kallat Public Limited Company, vilket det är registrerat som. Det uppger det brittiska företagsregistret Companies House för SvD.”
Påståendena innehöll faktafel och visade att SvD allvarligt brustit i sin källkontroll. Av ”Certificate 13532707” signerat Companies House verifierades att Z uppfyllde kraven samt Section 761 of the Companies Act 2006.
5. ”Paket” köptes för 25 000 styck – nu är de värdelösa
Artikeln innehöll flera formuleringar som X-bolaget invände mot och direkta sakfel.
Svenska Dagbladet skrev:
”Gruppen i Thailand tillhör eliten i AA:s skapelse X-bolaget. De är på toppen av pyramiden, och tjänar pengar på att sälja X så kallade ’paket’. Deltagarna har lyckats sälja så många av X nya paket att de har belönats med denna lyxresa till Thailand.”
Genom detta innehöll artikeln faktafel och Svenska Dagbladet visade på bristande källkontroll. X-bolaget var ingen säljpyramid utan ett legitimt network marketingföretag. En klart övervägande majoritet av deltagarna på denna konferens betalade själva för flygresan till Thailand. Ett fåtal medlemmar hade genom sina försäljningsinsatser kvalificerat sig till ”resebidrag”. Konferensen var i sig inte en lyxresa. SvD:s påståenden om illegal pyramidverksamhet stred mot god publicistisk sed och saklighet och utgjorde enligt bolaget grovt förtal.
Då en olanserad produkt per definition inte kunde ingå i paketen innehöll artikeln faktafel när Svenska Dagbladet skrev:
”På plats förs också samtal om lanseringen av en egen kryptovaluta. Den ännu olanserade ”C1 Token” ingår i X-bolaget nuvarande paket, som kostar mellan 299–2499 euro. Företaget har miljontals medlemmar som är redo att köpa, enligt AA.”
Artikeln innehöll även faktafel och SvD visade på bristande källkontroll genom att påstå att nyckelpersoner i X svenska verksamhet utreddes för grov näringspenningtvätt. X-bolaget hade ingen svensk verksamhet och hade följaktligen inte heller några nyckelpersoner i en sådan verksamhet.
Svenska Dagbladets artikel innehöll faktafel och tidningen visade på allvarlig bristande källkontroll när den skrev att deras granskning inte visade säkra belägg för att aktierna existerade, att det inte heller fanns synliga bevis på att företaget som aktierna skulle finnas i hade något värde, att Z inte hade någon tydlig verksamhet och saknade redovisade intäkter och att företaget inte levde upp till de kapitalkrav som fanns enligt lagstiftning i Storbritannien
Svenska Dagbladet skrev även:
”Kvinnan hade köpt fem titaniumpaket. De såldes för motsvarande 25 000 kronor styck. – Vi var tvungna att låna pengar för att uppgradera våra konton. Vi gjorde det på grund av löftet att vi skulle få passiv inkomst från X-bolaget intäkter, sade hon. Var de värdelösa nu, undrade hon, och påpekade att många medlemmar i hennes område är fattiga. AD sade att hon hade gått på en lögn, om att X-bolaget var en investering. Han påstod att han har direktkontakt med företagets ledning och gav henne rådet att lägga ännu mer pengar på X-bolaget. – Det enda vi kan göra nu är att starta om. Starta om med ett nytt paket, sade han till kvinnan.”
Dessa påståenden utgjorde faktafel och SvD visade på allvarlig bristande källkontroll. AD hade ingen och hade inte haft någon direktkontakt med företagets ledning. Den enda kontakt AD hade haft med X-bolaget hade varit med AE, Head of network legal and compliance, avseende frågor där andra medlemmar, däribland den omnämnda kvinnan med de fem titaniumpaketen, agerat i strid med X-bolaget villkor.
Kvinnan som omtalades i artikeln fick, efter anmälan av just AD, sitt medlemskap i X-bolaget avslutat den 25 februari 2022 på grund av allvarliga överträdelser av villkoren. Om överträdelserna i sig kunde sägas att hon, tillsammans med BA, marknadsförde X-bolaget som en investering vilket var fel och stred mot villkoren för medlemskapet. Hon och hennes team förhindrade andra medlemmar bland annat att registrera sig i sina egna namn och tvingade dem att köpa titaniumpaket. Hade SvD kontrollerat sin källa hade SvD hittat en mycket osmickrande sanning om ”kvinnan med titaniumpaketen”.
6. Loreen anlitad av misstänkt pyramidspel
På ett flertal ställen kopplade SvD samman X-bolaget med pyramidverksamhet. Anklagelser gällande pyramidverksamhet hade inte delgivits någon.
7. Angelina snärjde 600 svenskar – och försvann
X-bolaget grundare fick frågan om kvinnan var känd för företaget eller hade varit anställd. X-bolaget grundare svarade SvD via mejl:
”X-bolaget officiella sociala medie-konton anges på hemsidan. Den Facebookgrupp som nämns är inte en av dem. Jag känner inte igen namnet. Hon varken är eller har varit anställd på X-bolaget eller Y. Så mycket vet jag.”
Ingenstans i de frågor som X-bolaget fått hade det informerats om på vilket sätt ”Angelina Fridell” verkat på sociala plattformar. SvD hade inte heller informerat om att det fanns en utomstående person som känt sig utpekad då hennes verkliga namn hade blivit utnyttjat. Om SvD hade lämnat X-bolaget adekvat information skulle X-bolaget ha kunnat upprätta en polisanmälan och tillse att Facebooksidan (som X-bolaget inte hade kännedom om) omedelbart stängdes ned. SvD valde dock i stället att undanhålla X-bolaget den informationen för att på så sätt misstänkliggöra företaget samt ge ytterligare bränsle för marknadsföringen av podcasten. Detta stred mot god publicistisk sed och brist på saklighet. Dessutom torde det ha försvårat polisutredningen och även satt tredje person i en prekär situation.
Tilläggas skulle även att artikeln på flera ställen innehöll faktafel och påståenden om att X-bolaget skulle bedriva illegal pyramidverksamhet.
8. Mystisk X-bolaget-kvinna polisanmäld: ”En fara”
Av artikeln framgick att SvD valde att kontakta flickans pappa och informera honom om att hans dotters namn användes på en Facebooksida. Det framgick också att pappans prioritet var att stänga ned Facebooksidan och att han var orolig för sin dotters säkerhet till följd av att hennes namn utnyttjats.
Om SvD hade delgett bolaget information om den felaktiga Facebooksidan hade X-bolaget kunnat stänga ned den omedelbart. I stället hade SvD utnyttjat historien om ”Angelina Fridell” i eget intresse i syfte att marknadsföra sin egen podd och därmed utsatt såväl den verkliga Angelina Fridell som X-bolaget för skada.
9. X-bolaget-profilen snärjde 600 svenskar – försvann
Om SvD hade delgett bolaget information om den felaktiga Facebooksidan så hade X-bolaget kunnat stänga ned sidan omedelbart. I stället hade SvD i eget intresse utnyttjat historien om ”Angelina Fridell” i syfte att marknadsföra sin egen podd och därmed utsatt såväl den verkliga Angelina Fridell som X-bolaget för skada. Tilläggas skulle även att artikeln på flera ställen innehöll faktafel och påståenden om att X-bolaget skulle bedriva illegal pyramidverksamhet.
10. Svenska X-bolaget-bolaget i konkurs – pengarna slut
Artikeln innehöll flera sakfel genom att flera gånger återge att X-bolaget hade ett svenskt dotterbolag. Med formuleringen att det svenska dotterbolaget påstod sig sakna pengar insinuerade SvD att det skulle finnas pengar. SvD förledde därmed läsaren i syfte att misstänkliggöra inte bara X-bolaget utan även Y-bolaget Scandinavia AB. Det fanns de facto inte några pengar, vilket var skälet till att bolaget inte kunde reglera sina löpande förpliktelser och att bolaget försattes i konkurs.
Podden ”It-ikonen och pyramidpengarna”
Rubriksättningen på podden innehöll graverande faktafel då X-bolaget inte var någon säljpyramid utan ett legitimt network marketingföretag. SvD:s påståenden om illegal pyramidverksamhet stred mot god publicistisk sed och saklighet och utgjorde enligt bolaget grovt förtal.
Övrigt
Till sin anmälan hade X-bolaget bifogat följande. Ett dokument i vilket X-bolaget tog avstamp i Spelinspektionens definition av pyramidspel och gav sin syn på varför bolaget inte var ett pyramidspel, en rapport av advokatfirman Greenberg Traurig LLP2 som genomfört en genomlysning av X-bolaget verksamhet, delar av en korrespondens mellan X-bolaget och BBC Africa samt ett registreringsbevis med rubriken Certificate that a public company is entitled to do business and borrow.
Medieombudsmannens bedömning
Journalistiska arbetsmetoder och omständigheter som sker före en publicering ligger i huvudsak utanför MO:s uppdrag att bedöma. Den typen av yrkesetiska frågor kan i vissa fall prövas av Svenska journalistförbundets yrkesetiska nämnd (YEN).
Det faller inte heller på MO:s bord att ta ställning till huruvida en publicering eventuellt uppfyller rekvisiten för exempelvis förtal. Fråga om det föreligger brottslig gärning faller på polis och åklagare att utreda och rättsväsendet att pröva.
MO:s prövning avser i stället om enskilda har utsatts för oförsvarliga publicitetsskador genom det som publicerats om dem och deras personliga angelägenheter. Medieombudsmannen prövar också klagomål från företag, organisationer och myndigheter (juridiska personer). Men, MO:s prövning har i dessa fall vissa begränsningar.
När det gäller anmälningar från juridiska personer prövar MO som regel enbart frågor om rättelse och genmäle (bemötande) i efterhand, alltså om tidningen har gjort någon uppföljande publicering när det har funnits skäl till det. Mot bakgrund av detta, och även om det är förståeligt att företrädare för X-bolaget reagerat negativt på publiceringarna, faller en stor del av den kritik som X-bolaget haft mot dem utanför Medieombudsmannens prövning.
MO kan dock pröva följande:
För att det ska föreligga en medieetisk skyldighet att införa en rättelse ska det föreligga ett otvetydigt fel som inte är obetydligt. Företagets kritik har i huvudsak riktat in sig på att Svenska Dagbladet har brustit i sin källgranskning, det vill säga vilka belägg som tidningen haft för vissa uppgifter, och mediets ordval. Synpunkter på ordval kan inte föranleda rättelse. Inte heller det faktum att X-bolaget är av annan uppfattning än det Svenska Dagbladet kommit fram till i sin artikelserie kan föranleda rättelse. Genom att publiceringarna baseras på sådant som intervjuer med såväl X-bolaget-medlemmar som tidigare anställda, myndighetsdokument och intervjuer med åklagare, har SvD sett ur ett medieetiskt perspektiv haft tillräckliga belägg för publiceringen. Den anmälan företaget gjort visar vidare inte att bolaget begärt rättelse.
Vilken vinkel ett medium väljer är upp till ansvarig utgivare. En kritisk vinkel medför oftast en rätt till bemötande, men inte en skyldighet för tidningen att ändra slutsatserna i sin granskning, bara för att den kritiserade inte instämmer i kritiken.
Såvitt framgår har X-bolaget getts möjlighet till att bemöta uppgifterna i publiceringarna. Detta huvudsakligen mejlledes då en inbokad intervju avbokades från X-bolaget sida. Bolagets företrädare har således fått möjlighet till att komma till tals. Av anmälan framgår inte att X-bolaget begärt att få ett genmäle publicerat av tidningen. Eftersom företrädare getts möjlighet till att bemöta kritiken, finns det dock inte någon given medieetisk rätt för X-bolaget att få ett sådant genmäle.
Sammanfattningsvis: MO:s bedömning är att det inte finns skäl för att klandra tidningen. Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och mediet har yttrat sig i nämnden. De har sammanfattningsvis anfört följande.
Anmälaren:
Publiceringarna har grovt brutit mot god publicistisk sed eftersom de gett mottagaren en felaktig och missvisande bild av anmälaren. SvD använder i sin rubriksättning epitet som ”säljpyramid” och liknande. Sådan verksamhet är förbjuden och ansvarsbelagd enligt svensk lag och anmälarens verksamhet utpekas således som brottslig. Anmälaren har emellertid aldrig bedrivit någon form av pyramidverksamhet vilket framgår av det material som anmälaren har presenterat.
Mediet:
SvD har utifrån ett medieetiskt perspektiv haft tillräckliga belägg för publiceringen. Bakom granskningen ligger ett omfattande journalistiskt arbete, där bland annat flera av varandra oberoende källor inifrån verksamheten intervjuats. SvD har vidare vinnlagt sig om att de uppgifter som framförs i granskningen kontrollerats noggrant. Anmälaren och dess företrädare har vidare getts möjligheter att ställa upp på intervju för att ge sin syn på verksamheten och bemöta samtliga av de uppgifter som publicerats.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Svenska Dagbladet.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Hanna Nyberg, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Göran Ellung, utsedd av TV4, Carina Tenor, utsedd av Utbildningsradion, Annika Levin, Robert Hårdh, Johan Trouvé, Arash Sanari och Laura Hartman, representerande allmänheten.