Sveriges Radio frias från kritik mot inslag i P4 Malmöhus
februari 25 2021
Sveriges Radio P4 Malmöhus, exp. nr. 4/2021, dnr. 20085
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Sveriges Radio P4 Malmöhus.
____________
Genom beslut den 12 augusti 2020 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Radio P4 Malmöhus.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Vad Sveriges Radio P4 Malmöhus publicerade
Anmält inslag
NN [namn angivet] har i anmälan till Medieombudsmannen, MO, riktat kritik mot P4 Malmöhus inslag Hård kritik mot [ortens] psykologprogram som lades upp på programbolagets webbplats, sr.se, den 8 januari 2020. Detta inslag var knappt sex minuter långt. Inslaget publicerades även i en kortare version den 9 januari 2020, då drygt två minuter långt. Båda inslagen återfanns på samma sida på webbplatsen.
Det längre inslaget inleddes med att reportern berättade att ett moment [Kursmomentet] på psykologprogrammet vid [lärosätet] hade fått hård kritik från studenter för sexism, kränkningar och mobbning.
[Kursmomentet] beskrevs som en workshop där studenterna skulle få möjlighet att utforska svåra känslor och reflektera över gruppdynamik. Under höstterminen hade fem studenter hoppat av momentet i protest. En av dem var A [namn angivet] som sade:
“- Det var en väldigt jobbig och ångestfylld upplevelse. Men för mig är det också ett jättestort frågetecken kring vad det var och vad jag lärde mig av det. Jag får mest ångest när jag tänker tillbaka på det idag.”
Reportern sade att de hade pratat med flera personer som gått [Kursmomentet] under olika terminer, och som alla upplevt momentet som djupt problematiskt. Å andra sidan var det många studenter som gillade [Kursmomentet]. En av dem uppgav att det var känslosamt men att det hade hjälpt honom mycket i hans utbildning. Men faktum kvarstod att en grupp hade negativa erfarenheter. A sade:
” – Vi uppmanades till exempel att utforska vår attraktion till varandra som män och kvinnor. Så fort någon var lite passiv, som de här ledarna tyckte, då sa de att den var feminin och moderlig. Det var mycket med penisar och att kvinnor var detsamma som höns. De inledde workshopen med olika regler, bland annat att vi inte fick säga att vi blev kränkta.”
Reportern berättade att [Kursmomentet] bara fanns på [lärosätets] psykologprogram. Det ingick i en kurs i organisationspsykologi under den sjunde terminen. Tanken var att studenterna skulle upptäcka det som fanns outtalat i gruppen, till exempel makt, begär och spänningar. De utgick från temat “Var är pappa?” som handlade om hur maskulina värden inom organisationer i hög hastighet trängts undan av mjuka och feminina förhållningssätt. Momentet vilade på en brittisk metod som fötts på 50-talet med idén att synliggöra omedvetna processer i en grupp, för att det skulle bli enklare att fokusera på uppgifterna som gruppen egentligen skulle utföra.
Kritiken mot [Kursmomentet] var inte ny och hade framförts till institutionen flera gånger under de senaste åren.
B [namn angivet], som gått kursen som student för sex år sedan, var kritisk mot att metoden användes. Detta eftersom det enligt honom inte fanns vetenskapliga bevis för att den fungerade och för att den öppnade för kränkningar. Bland annat hade kursledaren fått en av studenterna, som riktat kritik mot momentet, att börja gråta inför hela gruppen. B sade:
” – Jag skäms över det. Jag tänkte under [Kursmomentet]; Tänk om det hade kommit ut, jag kan inte stå för att detta sker på utbildningen jag går, det är pinsamt.”
Han hade också berättat att dagarna genomsyrades av freudiansk psykoanalys, och begrepp som fallos och kastrationsångest. Detta och andra teorier som inte borde använts på ett sådant sätt på en modern psykologutbildning.
” – Det här var ett bottennapp, inte bara kvalitetsmässigt utan också etiskt. Att som psykolog tvingas in i någonting, där man märker att vänner och blivande kollegor mår jättedåligt, och inte kunna göra någonting åt det, eftersom det verkar vara en del av upplägget att vissa får må dåligt”, sade B, som hade funderat på att hoppa av psykologprogrammet efter [Kursmomentet].
Enligt reportern kände A att hon tvingades berätta för hela gruppen att hon var lesbisk för att få framföra sin kritik till konsulterna. Reglerna sade nämligen att studenterna hela tiden måste utgå från sig själva när de pratade.
” – Även fast det var en väldigt otrygg situation kände jag mig tvungen att dela med mig av att jag kände sig utsatt som lesbisk. När konsulten sa att det var okej att köra över minoriteter, menas det då att det är okej att köra över mig. Då svarade konsulten direkt att jag kom med en väldigt orättvis anklagelse.”
Efter detta upplevde A att händelsen användes av kursledarna som ett sätt att förminska och peka ut henne. Detta fick fem studenter att hoppa av momentet i protest. De hade framfört sin kritik till studierektorn på institutionen. A sade att hon hoppades att det skulle leda till förändringar.
” – Jag tänker att det är jätteviktigt att utforska jobbiga känslor. Jag ska ändå bli psykolog, men det är jättejätteviktigt att det finns någon som fångar upp det. Att man är trygg, att man får välja själv när man ska dela med sig. För annars kan det bli någonting jättetraumatiskt, det kan bli som ett övergrepp. Man kan känna sig väldigt utlämnad och ensam.”
Det kortare inslaget hade i huvudsak samma inledning som det längre. I stället för uppgifterna från A inleddes inslaget dock med ett utdrag från en intervju med en annan student som var kritisk, D [namn angivet]. Hon sade:
” – Jag blev förlöjligad, förnedrad, förminskad. Det kändes som att allt var tillåtet, det fanns inga skydd, det fanns inga garantier för att vi skulle ha en trygg lärandemiljö.”
Reportern berättade även i detta inslag att de pratat med flera olika personer som under olika terminer genomgått [Kursmomentet] och som alla tyckte att momentet var djupt problematiskt. Tanken var att sex kursledare skulle försöka få studenterna att upptäcka det som fanns outtalat i gruppen, till exempel makt, begär och spänningar. Det gjordes genom att använda en brittisk metod som utvecklades på 50-talet och som vilade på Freuds psykoanalys.
Inslaget innehöll även ett kortare utdrag från intervjun med B. Det framgick också att han var kritisk mot metoden, på grund av bristande vetenskapligt stöd och risken för kränkningar.
Reportern sade att kritiken inte var ny utan hade framförts till institutionsledningen vid flera tillfällen under de gånga åren. Men ingenting hade hänt.
C [namn angivet], prefekt på institutionen och arbetsmiljöansvarig sade:
” – Den situation som uppstår när vi har flera studenter som markerar den här typen av otrygghet har ju fått oss att reagera väldigt tydligt under hösten här för det är ingen bra arbetsmiljö. Och det tar vi på allvar, väldigt största allvar.”
Relaterade inslag
Senare under dagen den 9 januari 2020 sändes inslagen Kritiserade läraren på [Kursmomentet] plockas bort och Prefekten om hårda studentkritiken “Kommer bli annorlunda”. Båda inslagen lades också upp på nätet.
I det förstnämnda inslaget berättade reportern att huvudläraren för det kritiserade [Kursmomentet] blivit bortplockad från momentet av institutionsledningen. Det var efter att det riktats kritik från studenter om sexism och kränkningar som psykologen NN inte längre fick undervisa.
Om anklagelserna som riktades mot sig sade NN:
” – Det är ju alldeles hårresande.”
Reportern frågade om det var någonting NN kände igen.
” – Naturligtvis inte. En del av de här studenterna som nu senast har protesterat mådde inte alls dåligt, men de hävdar att andra gör det. Eller så säger de att de mår dåligt.”
På frågan om NN trodde på studenterna svarade NN:
” – I de allra flesta fall, nej.”
Angående anklagelserna om att NN upprepade gånger ska ha refererat till kvinnor som höns sade NN:
” – Vi kan tänka under ytan sådana saker som att kvinnor är höns, kvinnor tjattrar. Fördomar och föreställningar som vi har. Vad vi gör under den här konferensen är att sätta ord på sådana här saker som fördomar, stereotyper och så.”
Inslaget Prefekten om hårda studentkritiken “Kommer bli annorlunda” fanns i två versioner, en kortare om drygt en minut och en längre om knappt fem minuter. I dessa intervjuades prefekten C om den kritik som framkommit och om institutionens agerande.
Anmälan
Inslaget anmäldes av NN.
Anmälaren var en av flera lärare på det kritiserade momentet. Anmälaren pekades felaktigt ut som kursansvarig och gavs inte tillfälle att bemöta kritiken mot sig. Sammantaget stred publiceringarna mot god publicistisk sed.
Det var möjligt att identifiera att anmälaren i inslaget eftersom anmälaren namngivits i den debatt som förekom i media. Ingen annan i lärarlaget hade namngivits.
I inslaget framställdes det som att kritiken från studenterna mot [Kursmomentet] varit hård och att utbildningen inkluderat kränkningar. Detta var felaktigt då utvärderingarna av kursen som helhet, sedan 2016 då systematiska utvärderingar infördes, i huvudsak varit positiva. Vårterminen 2017 hade arton av nitton studenter svarat att kursen mycket eller väldigt mycket bidragit till deras lärande och utveckling som blivande psykologer.
Det hörde också till saken att det enbart handlat om [Kursmomentet]. Kritik hade riktats mot anmälaren personligen för hela kursen, men momentet var en liten del av denna. Anmälaren hade också framställts som ansvarig, vilket inte var korrekt. Detta hade anmälaren påtalat till programbolaget utan att det påverkat dess rapportering. Genom att fokusera enbart på [Kursmomentet] hade fokus flyttats från det större och mer komplexa sammanhanget till en del av skeendet som bekräftade den historia Sveriges Radio velat berätta.
I inslaget rapporterades om kritik från en handfull studenter. En student beskrev bland annat “sexism, kränkningar och mobbning”. Det var i sak fel då kursen handlade om sociala processer som skapade stereotyper och fördomar.
Anmälaren hade kontaktat programbolaget via mejl den 6 januari, dvs. tre dagar innan sändningen. Anmälaren förmedlade sin sida av händelserna och bifogade kursutvärderingarna från åren 2016 till 2018. Trots den allvarliga kritiken mot sig och motargumenten mot studenternas påståenden fick anmälaren i inslaget inte bemöta kritiken mot kursen. Inte heller togs utvärderingarna och deras innehåll upp.
Anmälaren var ingen offentlig person och den negativa publiciteten hade haft betydande negativa konsekvenser för anmälarens professionella heder.
Sveriges Radios svar
Programbolaget svarade genom verkställande direktören Cilla Benkö.
[Kursmomentet] hade funnits sedan 1980-talet och hade fått kritik under flera år, vilket också varit känt för ledningen på [lärosätet]. Momentet bestod av två workshopdagar med sex ledare varav anmälaren var en. Sen följde sex dagar med bara anmälaren och en annan kursledare. Sveriges Radios reporter hade tagit del av cirka fyrtio berättelser och pratat med cirka femton personer som genomgått momentet. Sveriges Radio hade pratat med någon ur nästan samtliga årskullar sedan 2013.
Bemötande
Kritiken i det anmälda inslaget var riktad mot institutionen och psykologprogrammet, och inte mot någon enskild individ. Det framgick också att det var sex kursledare på [Kursmomentet], vilket minskade utpekandegraden avsevärt. Ingen kursledare omnämndes eller namngavs i inslaget. Eftersom ansvaret för utbildningen låg hos [lärosätet] fick den arbetsmiljöansvarige prefekten bemöta kritiken.
Det stämde att anmälaren kontaktade reportern innan publiceringen, och det gjordes också en intervju med anmälaren. Delar av den sändes inom ramen för rapporteringen på eftermiddagen den 9 januari, i samband med att anmälaren plockades bort av ledningen. Den publiceringen var förvisso inte anmäld, men det konstaterades att det var självklart att låta anmälaren bemöta i samband med att anmälaren namngavs. Händelseutvecklingen följdes upp under dagen med såväl nyhetsinslag som inslag i den löpande programverksamheten. Rapporteringen levde upp till de medieetiska krav som ställdes.
Grund för uppgifterna
Anmälarens övergripande kritik mot publiceringarna baserades på att det inte var korrekt att momentet varit kritiserat i någon större omfattning, och att det inte varit en större del kvinnliga elever som uttryckt kritik. Till stöd för detta hänvisade anmälaren till kursutvärderingarna. Programbolaget delade inte till fullo anmälarens bedömning. Som exempel kunde nämnas följande:
På frågan “Hur värderar du att arbetskonferensen har bidragit till ditt lärande och utveckling som psykologer?” svarade 61 procent av studenterna höstterminen 2016 “mycket” eller “väldigt mycket”. Vårterminen 2017 hamnade andelen på 74 procent. Vårterminen 2018 blev snittet 57 procent, för att sedan sjunka till 31 procent under höstterminen samma år. Vårterminen 2019 steg snittet till 73 procent, för att sjunka till 42 procent höstterminen 2019. Om utvärderingen skulle ses som “bra” eller “dåligt” gick således att diskutera.
Slutsatsen av utvärderingarna från 2016 och framåt var i vart fall inte att kritiken som flera personer bekräftat inte kunde stämma. Sveriges Radio hade dessutom talat med elever som gått kursen redan 2013.
Sveriges Radio intervjuade även studierektorn om att flera studenter, oberoende av varandra och från flera årgångar, sagt till reportern att de riskerade att underkännas om de inte skrev om momentet i positiva ordalag i examinationsuppgiften eller i kompletteringen. Studierektorn bekräftade att han hört samma sak och att ett sådant förfarande var felaktigt. Det framkom senare att klassen som gick [Kursmomentet] hösten 2019 examinerats anonymt av studierektorn just med anledning av oro för detta. De fem som hoppade av examinerades av prefekten.
Anmälaren anförde att utvärderingarna inte gav stöd för uppgiften att det främst var kvinnliga studenter som uttryckt missnöje. Denna uppgift var inte kopplad till utvärderingarna, utan var en del av Sveriges Radios egen research.
Sammanfattning
Kritiken mot momentet och psykologprogrammet blev bemött av rätt personer. När kritiken riktades mot institutionen och psykologprogrammet bemöttes den av prefekten som hade arbetsmiljöansvar. När anmälaren, i samband med att anmälaren plockades bort, namngavs fick anmälaren bemöta kritiken. Anmälaren var inte namngiven eller utpekad i de anmälda inslagen, då det fanns sex kursledare till.
Den kritik som riktades mot anmälaren avsåg uteslutande anmälarens yrkesutövning. Som legitimerad psykolog och kursledare inom ramen för psykologprogrammet på ett av Sveriges lärosäten måste anmälaren tåla viss granskning. Framförallt i samband med att arbetsgivaren valde att plocka bort kursledaren i fråga.
Det fanns ett allmänintresse som motiverade rapporteringen kring hur ett offentligt finansierat lärosäte bedrev sin psykologutbildning. Det var av vikt att granska detta genom att skildra och konkretisera den problematik och kritik som fanns mot [Kursmomentet].
Mot bakgrund av ovanstående hade inslaget inte orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada.
Anmälarens kommentar
Det var för inblandade vid [lärosätet] uppenbart att det främst var anmälaren som utpekades i inslaget. Programbolaget påstod att graden av utpekande minskade avsevärt eftersom det var sex kursledare som pekades ut i inslaget. Utpekandet försvann dock inte, eftersom anmälaren var den enda som tagits bort från momentet.
Kritiken att “kursledaren fått en student att börja gråta” pekade direkt ut anmälaren för de inblandade, vilket krävde ett direkt bemötande. En student talade också om hur “konsulten” tvingat fram redogörelser om en students sexuella läggning, vilket också var ett utpekande.
I svaret påstods att den uppföljande publiceringen, där anmälaren bemötte delar av kritiken, skedde i samband med att anmälaren plockades bort av ledningen. Sveriges Radio verkade vilja få det att framstå som att det valde att göra den uppföljande publiceringen som en konsekvens av ett förändrat sakläge. Detta stämde inte. Anmälaren hade avsatts som lärare på kursen den 17 december. De övriga kursledarna hade inte avsatts.
I programbolagets svar medgavs att femton personer intervjuats och att fyrtio berättelser från [Kursmomentet] hade hörts. Trots en så omfattande research valde det alltså att inte inkludera en enda berättelse som lyfte positiva aspekter med momentet. Givet kursutvärderingarnas omdömen framstod det som ett märkligt val, som inte gav en fullständig bild.
Det rådde inga tvivel om att anmälaren som psykolog och kursledare på psykologprogrammet i [orten] fick tåla viss granskning. Däremot måste granskningen balanseras genom en möjlighet att bemöta anklagelser, vilket inte hade gjorts i inslaget. Det var särskilt viktigt eftersom de anklagelser som riktats mot anmälaren var allvarliga.
Kritiken som riktades mot en viss metod på utbildningen var förvisso relevant att ställa till institutionen. Men som lärare hade anmälaren också så kallad lärofrihet och var ansvarig för det som lärdes ut.
I svaret återkom programbolaget till att det rent sakligt haft fog för kritiken mot anmälaren, och till och med att anmälaren borde “tåla viss granskning”. Ett enkelt sätt att kontrollera sanningshalten i de mycket allvarliga anklagelserna hade varit att tala med någon av de andra sex lärarna. I ett mejl till en student skrev reportern om att många studenter varit nöjda med [Kursmomentet] och att information från olika sidor söktes. Trots detta vägdes inte anklagelserna mot anmälaren upp av en annan bild, en bild som hade varit lätt att få.
Det fanns en anledning till att momentet varit omdiskuterat sedan 1980-talet, långt innan anmälaren började. Programbolaget borde förstått vikten av att inte dras in i en dynamik, och agera domare eller plattform för olika krafter. Detta särskilt eftersom udden riktades mot en person. Priset för anmälaren hade varit mycket högt.
Till yttrandet bifogades ett en tidslinje och ett mejl från reportern till en student.
Ytterligare skriftväxling
Sveriges Radio
Anmälaren skrev att det för inblandade vid [lärosätet] varit uppenbart att det främst var anmälaren som pekades ut i inslaget. De inblandade borde sedan tidigare väl känt till kritiken mot [Kursmomentet]. Det var därför svårt att se att publiceringen orsakat en publicitetsskada genom att anmälaren pekats ut för just denna krets, det vill säga personer som redan hade kännedom om kritiken. Att de inblandade kände till kritiken innan publiceringen var dessutom sannolikt om anmälaren fått sluta om kursledare i december 2019. Kritiken mot momentet hade funnits i flera år, vilket [lärosätets] ledning också varit medveten om och bekräftade.
De anmälda inslagen hade, precis som anmälaren skrev, en kritisk infallsvinkel. Det låg i sakens natur att granskande journalistik lyfte och synliggjorde problem. Det stämde inte att det inte hade inkluderats en enda berättelse som lyfte fram positiva aspekter av [Kursmomentet]. I det längre inslaget sade reportern inledningsvis att många studenter uppgett att de gillat momentet och det nämndes särskilt att en tidigare student sagt att det varit “känslosamt men att det hjälpt honom mycket i hans utbildning”.
Dessutom, när reportern talade med programledaren för eftermiddagsprogrammet sade hon att psykologutbildningen var en “tuff utbildning” och ifrågasatte om man inte måste tåla en hel del under en sådan utbildning. I nyhetsinslag var formatet av naturliga skäl begränsat. Ett nyhetsinslag var cirka 1,5-2 minuter och fokus låg av naturliga skäl på bristerna, eftersom nyhetsvärdet låg däri.
Vad gällde uppgifterna om att kvinnor kallats för “höns” var detta uppgifter från olika personer som reportern talat med. I inslaget sades det inte att specifika studenter hade kallats för höns eller dylikt. Att ett sådant språkbruk förekommit under kursen i någon form avfärdades inte av anmälaren under de intervjuer som programbolaget senare gjorde med anmälaren. Anmälaren uppgav då att anmälaren inte mindes vilka ord som använts. I rapporteringen framgick tydligt hur anmälaren såg på orden. I övrigt avfärdade anmälaren kategoriskt att de elever som sagt att de känt sig otrygga skulle varit kränkta över huvud taget. Detta framgick i det uppföljande inslaget där anmälaren intervjuades.
Anmälaren uppfattade att det genomgående framfördes allvarlig kritik mot anmälaren personligen. Programbolaget underströk att kritiken riktas mot momentet och mot [lärosätet] i första hand. Flera av de uppgifter som anmälaren pekade på kopplades inte till anmälaren. Det var som tidigare nämnts sex kursledare (s.k. konsulter) på [Kursmomentet]. I de fall det förekom uppgifter om kursledarens agerande handlade det om sådant som hade med anmälarens yrkesutövning att göra. Anmälaren hade som examinerande lärare en maktposition i förhållande till studenterna.
I det inslag där prefekten C intervjuades bekräftade han att kritiken från studenterna var känd sedan tidigare och att det pågick en diskussion om kritiken.
Anmälaren
I inslaget gavs bilden av att frasen “kvinnor är höns” handlade om anmälarens fördomar mot kvinnor. Det var felaktigt, men det fick anmälaren inte säga i inslaget. Det handlade om att momentet undersökte generella fördomar som kunde förekomma i en grupp, till exempel att män kunde se ner på kvinnor som virriga.
Programbolaget anförde att det var [lärosätet] som var föremål för kritiken mot [Kursmomentet], inte de enskilda kursledarna. Samtidigt poängterades det att anmälaren som examinerande lärare hade en “maktposition”. Det var en argumentation som inte gick ihop och vittnade om att anmälaren sågs som den centrala personen i konflikten med studenterna.
Medieombudsmannens bedömning
Det finns ett allmänintresse av att rapportera om både innehållet på psykologutbildningen och arbetsmiljön på programmet. Det finns därför ingenting att invända mot att programbolaget behandlade ämnet.
Det står ett medium fritt att, inom ramen för god publicistisk sed, berätta om händelser utifrån det perspektiv som det väljer. Det finns alltså inget krav på att saken ska beskrivas på det sätt som exempelvis anmälaren anser är det riktiga, eller att det ska vara lika många negativa som positiva uppgifter i en artikel. Att Sveriges Radio kritiskt har granskat [Kursmomentet] utifrån den kritik som studenterna riktat mot momentet är alltså inget skäl för medieetiskt klander.
MO har till uppdrag att pröva om det som faktiskt publicerats har orsakat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada. För att det ska finnas grund för klander av mediet krävs att anmälaren är utpekad, till exempel genom namn eller detaljer, för en större krets än den som redan hade inblick i förhållandena.
Anmälaren var inte namngiven i de anmälda inslagen. De innehöll dock detaljerade uppgifter om vilken kurs det var på [lärosätet] och att kritik riktades mot dess lärare. Det var emellertid sex ytterligare lärare som undervisade på den kritiserade kursen. Det har därför inte varit möjligt för en vidare krets av lyssnare att förstå att inslaget delvis handlade om anmälaren.
Det saknas anledning att betvivla anmälarens uppgifter om att inblandade vid [lärosätet], som haft insikt i att anmälaren inte längre undervisade på [Kursmomentet], förstod att vissa uppgifter i inslaget riktades mot anmälaren. Detta är dock en krets som sedan tidigare haft insikt i förhållandena, varför anmälaren inte är utpekad i medieetisk mening i inslaget.
Mot bakgrund av att anmälaren inte utpekats för en vidare krets har det inte heller förelegat en medieetisk skyldighet för Sveriges Radio att ge anmälaren tillfälle till samtidigt bemötande, och anmälaren har inte heller orsakats en oförsvarlig publicitetsskada.
I sammanhanget konstateras även att när anmälaren senare samma dag namngavs fick anmälaren också tillfälle att bemöta den väsentliga kritiken mot sig i inslaget Kritiserade läraren på [Kursmomentet] plockas bort. Under alla förhållanden fick således anmälaren bemöta de uppgifter som framkom i närtid till den första publiceringen.
Vid en sammantagen bedömning saknas skäl att rikta medieetiskt klander mot Sveriges Radio.
Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har överklagat MO:s avskrivningsbeslut och bland annat anfört att det fanns ett flertal lärare och studenter på den aktuella kursen som hade ett intresse av händelsen men som inte nödvändigtvis hade några detaljer om den kritik som några studenter hade framfört. Vidare anför anmälaren att ett bemötande måste ske i samma inslag som kritiken formuleras när det handlar om kritik mot en persons heder, samt att när anmälaren väl fick bemöta handlade det om ett skenbemötande eftersom anmälaren inte fick bemöta all kritik som presenterades.
Sveriges Radio har inte yttrat sig i sak i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Sveriges Radio.