SVT:s hade tillräckliga belägg för uppgifterna om att en svensk djurägare flyttat sina djur utomlands efter utfärdat djurförbud.
Sveriges Television, dnr. 23251, exp.nr. 12/2024
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Sveriges Television.
Genom beslut den 7 september 2023 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Television.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har till Allmänhetens Medieombudsman (MO) anmält SVT Nyheter Stockholms sändningar med tillhörande artiklar och rubrikerna:
- Lucka i regelverket – så kommer djurägare undan svenska myndigheter
- Avslöjar: Kvinna bakom hatgrupp behöll djur trots förbud – flyttade till Åland
Båda publicerades den 12 juni 2023 i mediets marksändningar och på dess sajt, svt.se. På sajten fanns för varje publicering även en artikeltext.
Vad mediet publicerade
Lucka i regelverket – så kommer djurägare undan svenska myndigheter
I inslaget visades bilder på hästar, hundar, kor och får, vissa av dem var i dåligt fysiskt skick. På några av bilderna befann sig djuren i hagar, på andra var de inomhus.
Artikeln och inslaget beskrev sammanfattningsvis följande.
Granskningen visade att svenska djurägare som fått förelägganden eller förbud för att de misskött sina djur kunde flytta utomlands. SVT hade hittat fyra fall där personer som varit skrivna i Stockholm hade flyttat till Åland efter att de fått djurförbud och därefter anmälts på nytt till Ålands djurskyddsmyndighet.
Efter flytten kunde länsstyrelsen inte kontrollera djuren, sa NA, avdelningschef vid Länsstyrelsen X-ort. I en Facebookgrupp, där man kritiserade länsstyrelsen, skrev en administratör att ”fler och fler djurägare flyttar utomlands” på grund av ”inkompetenta djurskyddsinspektörer”.
SVT hade sökt djurägarna på Åland. En av dem svarade att problemen med djuren uppstod på grund av att hon mådde dåligt. Därför flyttade hon till Åland för att få stöd av sin familj. En annan skrev att hon inte flyttat till Åland vare sig med eller på grund av djurförbud och menade att det svenska djurskyddet bedrevs av ”jäviga och korrupta tjänstemän”.
Avslöjar: Kvinna bakom hatgrupp behöll djur trots förbud – flyttade till Åland
Av inslaget och artikeltexten framgick sammanfattningsvis följande.
”Stoppa länsstyrelsen” hade pekats ut som en av de mest hotfulla aktivistgrupperna mot länsstyrelsen. SVT kunde avslöja att kvinnan bakom gruppen, som var folkbokförd i X-ort, flyttade till Åland för två år sedan med flera av de djur som hon var förbjuden att ha.
Kvinnan fick djurförbud i maj 2020. Enligt länsstyrelsen hade hon och hennes sambo brustit i skötseln av 30 får, en anka, 40 höns, elva getter och en hund – det handlade bland annat om smutsiga utrymmen, skaderisker och underhulliga djur.
Kvinnan hade sedan dess drivit en intensiv kampanj mot länsstyrelsen genom att mobilisera på sociala medier, hänga ut handläggare på nätet och skicka hundratals mejl till myndigheter med formuleringar som att personal på länsstyrelsen ”kommer bli som jagade villebråd”.
Efter flytten kunde länsstyrelsen inte kontrollera djuren, sa NA, avdelningschef vid Länsstyrelsen X-ort. Åländska myndigheter konstaterade brister i kvinnans djurskötsel, men ärendet avslutades då man ansåg att problemen åtgärdats.
SVT hade sökt kvinnan flera gånger, men hon hade inte återkommit. Hon hade tidigare sagt till SVT att länsstyrelsen omhändertog djur utan grund och att djurägare inte fick tillräcklig juridisk hjälp.
Anmälan
Publiceringarna pekade ut dig, som fått djurförbud. Åland var ett litet samhälle där du lätt blev igenkänd. Du var kränkt av inslagen, som kunde påverka dig negativt i många sammanhang. Du påstods fly med djuren till Åland. Rapporteringen var partisk, osaklig samt utsatte dig för förtal.
När du fick djurförbud flyttades djuren till Åland helt lagligt med veterinärundersökning och provtagning innan djurförbudet vann laga kraft. Samtliga djur befanns fullt friska. Att flytta var nödvändigt för att skydda djuren från att utsättas för omhändertagande och länsstyrelsens djurplågeri. Ärendet hade överklagats och processerna tog över 1,5 år innan saken avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen med länsstyrelsen som vinnande part.
Två handläggare på djurskyddsenheten utreddes av polis på grund av grova tjänstefel. En av länsstyrelsens anlitade veterinärer hade vidare blivit fälld av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård för osant intygande efter det att länsstyrelsen omhändertagit din fullt friska och välmående fårhund Ida.
Enhetschef NA undanhöll fakta i SVT-inslaget. Riksrevisionen var informerad om att verksamheten vid djurskyddsenheten vid Länsstyrelsen X-ort borde granskas.
SVT hade inte granskat bakgrund och fakta. Mediet förmedlade partiskt länsstyrelsens propagandistiska och grovt osakliga framställning i sin version. Du utpekades på ett sätt som att du skulle begått lagbrott, trots att du helt lagligt fört över djur till Åland med godkända veterinärbesiktningar och transportintyg. Detta var grovt förtal.
SVT hade lagt in bilder på vanvårdade djur som kopplades ihop med rapporteringen om de förflyttade djuren. Bilderna förklarades inte utan det gick att ana att SVT ville etikettera dig som djurplågare, ett försåtligt sätt att manipulera fakta.
Därutöver påstod mediet att det fanns en lucka i lagen. Sverige hade ingen jurisdiktion på Åland. SVT hade inget med åländsk lag att göra. Inslagen kunde tolkas som att SVT lade sig i andra staters inre angelägenheter, vilket var allvarligt.
Mediet skämde ut sig inför medborgarna och det gynnade inte dess journalister och i synnerhet inte Ellen Pan som ansvarade för inslaget.
Medieombudsmannens bedömning
Ramen för prövningen
I mitt uppdrag ligger att pröva om anmälaren har blivit utsatt för en oförsvarlig publicitetsskada. Ett inslags saklighet eller opartiskhet från en mer generell utgångspunkt ligger utanför MO:s uppdrag att bedöma. Sådana frågor kan dock i vissa fall prövas av Granskningsnämnden för radio och TV. Vad gäller artikelns vinkel är det något som ansvarig utgivare bestämmer.
För att en publicitetsskada ska anses uppkomma ska den anmälda artikeln/sändningen innehålla ett utpekande av anmälaren med skadliga uppgifter om denne.
Om publiceringen ”Lucka i regelverket – så kommer djurägare undan svenska myndigheter”
Det beskrivs att det finns personer som flyttat till Åland efter att länsstyrelsen utfärdat förelägganden eller förbud gällande deras djur. Det går att förstå att två av dessa personer är kvinnor. Några ytterligare detaljer finns inte. Artikeltexten innehåller inte några identifierande uppgifter utöver de som framgår av inslaget.
I inslaget visas bilder på djur. Du har inte specificerat vilket eller vilka av djuren som är dina. För att du ska anses vara utpekad utifrån bilderna på djuren måste de som kan identifiera dig befinna sig i en krets mycket nära dig; där de ändå i så fall skulle ha viss insyn i förhållandena. För den breda allmänheten bedömer jag att det inte går att identifiera dig utifrån dessa bilder.
Jag bedömer därför att det inte har skett ett utpekande i medieetisk mening. Redan på den grunden kan inslaget inte leda till klander.
Om publiceringen ”Avslöjar: Kvinna bakom hatgrupp behöll djur trots förbud – flyttade till Åland”
Vad gäller den andra anmälda publiceringen bedömer jag dock att det skett ett utpekande, om än för en begränsad krets. Detta utifrån att det förekommer fler detaljer i den artikeln. Uppgifterna är sådana att de är skadliga för dig. Jag prövar därför om du blivit utsatt för en oförsvarlig publicitetsskada.
Ett utpekande med skadliga uppgifter innebär inte per automatik att personen i fråga lidit en oförsvarlig publicitetsskada, utan bedöms utifrån allmänintresset av rapporteringen, de belägg som mediet har för sin publicering och den enskildes möjligheter till ett bemötande av uppgifterna.
Frågor om djurhållning och djurskydd har ett stort allmänintresse. Jag har därför inte något att invända mot publiceringen i sig.
MO:s uppgift är inte primärt att avgöra vad som är sant eller falskt, utan i stället om mediet haft belägg för uppgifterna som publicerats. Av inslaget och artikeltexten framgår att mediet huvudsakligen inhämtat sina uppgifter från olika myndigheter, vilket utgör tillräckliga belägg ur ett medieetiskt perspektiv. Vad som framkommit om Facebook-gruppen har du inte invänt mot.
Du har avböjt att besvara reporterns samtal. I en sådan situation föreligger inte hinder för mediet att publicera en artikel och ett inslag av aktuellt slag. En kommentar som du tidigare givit återges, vilket är bra.
Min sammantagna bedömning är således att du inte lidit en oförsvarlig publicitetsskada. Mot denna bakgrund finner jag inte skäl att rikta kritik mot SVT.
Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Både anmälaren och mediet har yttrat sig i nämnden. De har anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren:
MO har uppgivit som huvudsakligt skäl att hon ”skulle avböjt reporterns samtal”. Detta är inte med sanning överensstämmande. Hon har lämnat alla uppgifter som efterfrågats för att ge de underlag som efterfrågats. Avböjande av samtal är en efterkonstruktion. Hon har lidit oförsvarlig publicistisk skada av inslagen. Därutöver är inslagen fulla av sakfel. De är vinklade och tydligt drivna av en agenda att svartmåla djurägare och i synnerhet henne.
Mediet:
Mediet delar MO:s bedömning av de anmälda publiceringarna. Redaktionen har ansträngt sig för att nå anmälaren och erbjuda henne möjlighet att bemöta uppgifterna i publiceringarna – om jordbrukarstödet och sin flytt till Åland – och framföra sina bästa argument.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Sveriges Television.
I beslutet har deltagit ordförande Johan Danelius samt Sanna Gustavsson, utsedd av Publicistklubben, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Anna Hjorth, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Mikael Rothsten, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Göran Ellung, utsedd av TV4, Robert Hårdh, Johan Trouvé, Arash Sanari och Laura Hartman, representerande allmänheten.