SVT klandras – publicerade integritetskänsliga uppgifter med begränsat allmänintresse
december 17 2020
Sveriges Television, exp. nr. 74/2020, dnr. 20162
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd klandrar Sveriges Television för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Genom beslut den 3 september 2020 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Television.
MO:s beslut hade följande lydelse.
Vad Sveriges Television (SVT) publicerade
Den 11 maj 2020 publicerade SVT en artikel på sin webbplats SVT Nyheter, med rubriken Tragedin i [ort angiven]: Exakt tio år efter trippelmordet 2010.
Av artikeln framgick att en dödsmisshandel av en man i 20-årsåldern i [orten] hade skett exakt tio år efter ett trippelmord 2010 i [orten] och som hade skakat hela Sverige.
I artikeln fanns ett cirka fyra minuter långt videoklipp, ett SVT-reportage om trippelmordet 2010 under vinjetten Brottsplats Västernorrland. Reportaget redogjorde för vad som hänt och gripandet av den misstänkte. De tre avlidna och den misstänkte mördaren namngavs inte. Däremot förklarade reportern att det rörde sig om en man och hans två barn som hade blivit mördade. Dessutom framkom att mannen var styvpappa till den misstänkte och de två barnen den misstänktes halvsyskon.
Under reportaget visades mordplatsen, en [färg angiven] villa, flera gånger och i flera olika sammanhang. Huset visades i dagsljus och i mörker, med allmänheten utanför huset och polisens undersökningar vid huset. Därtill syntes vid ett tillfälle en gatuskylt och husnummer.
I övrigt handlade reportaget om allmänhetens reaktioner och de avlidna barnens skolas hantering. Polis och åklagare kommenterade också ärendet.
Anmälan
Publiceringarna anmäldes av NN [namn angivet], mamma till de avlidna barnen och till personen som dömts för mordet på dem.
Som brottsoffer var det kränkande att hennes hems adress indirekt lades ut i sändning, genom en filmad gatuskylt och husnummer. Bildens genomslagskraft var stor och klippen gav vem som helst en möjlighet att identifiera brottsoffer. [Orten] var en liten stad. Hennes hus och hem användes gång på gång för att illustrera ett ohyggligt brott, utan hänsyn till henne som anhörig.
Mediets svar
SVT yttrade sig genom mediedirektören Jan Helin.
Inslaget och webbartikeln var en del i en online-serie från 2019 om brott och viktiga historiska händelser som påverkat länet genom åren. Det handlade om ett trippelmord i [orten] 2010. Händelsen hade skakat samhället och givit upphov till frågor om skola och samhälle hade kunnat agerat annorlunda och eventuellt ha bidragit till att tragedin inte skett.
År 2020, i samband med att det gått tio år sedan händelsen ägde rum, lyftes publiceringen upp på Lokala nyheter Västernorrlands webbsida på svt.se. Det förekom inte namn eller bild på någon inblandad eller på någon familjemedlem till någon inblandad.
I samband med att SVT fick ta del av anmälan och fick kännedom om det inträffade gjordes omgående en undersökning av publiceringen. Så snart det stod klart att familjen fortfarande bodde i det hus som syntes på bild på de gamla bilderna i publiceringarna vidtogs åtgärder för att avpublicera materialet. Att detta inte kontrollerats före publicering var ett misstag. Materialet avpublicerades den 28 maj kl. 13.00 på samtliga plattformar.
Ansvarig utgivare ringde sedan personligen till anmälaren för att tala om att publiceringen tagits bort och för att framföra SVT:s ursäkt. Ansvarig utgivare försökte nå anmälaren ett flertal gånger per telefon, lämnade meddelande på telefonsvararen och skickade sms. Vid ett tillfälle svarade en person som sade att anmälaren inte kunde ta samtalet för att hennes hörsel var nedsatt.
Efter några dagar svarade anmälaren per sms att hon inte orkade tala per telefon men att hon var tacksam att publiceringen hade tagits bort. Ansvarig utgivare kunde samtidigt be om ursäkt och förklara det som hänt. Dagen därpå mottogs även ett svar från anmälarens make med samma innehåll.
Redaktionen sökte de anhöriga via mobiltelefonsamtal och sms även inför den ursprungliga publiceringen 2019. Redaktionens hållning var att inga berörda personer skulle identifieras. Efter ett flertal försök fick redaktionen kontakt med anmälaren. Reportern berättade om innehållet och publiceringen och att namn eller bild på inblandade personer inte skulle förekomma. Anmälaren svarade bland annat att hon uppskattade att de kontaktats. Hon skrev också att hon tyckte att rapporteringen låg för nära i tid.
Redaktionen hade tyvärr inte, varken vid publiceringen 2019 eller när den lyftes fram 2020, kännedom om att någon av de inblandade bodde kvar i huset. Redaktionen fick inte heller någon respons från dem efter publiceringen 2019 eller när den lyftes fram 2020, vare sig om innehållet eller om att de bodde kvar i huset.
Utöver inledningen i inslaget fanns inget nytaget material och de bilder där huset syntes var 10 år gamla. Såvitt SVT kunde se var inte den gatuskylt som förekom i inslaget de aktuella personernas adress. SVT kunde inte se att bilder på huset hade använts som genrebilder i andra sammanhang i SVT:s publiceringar, men bilderna märktes nu upp i arkivet för att undvika att det inträffade.
Medieombudsmannens bedömning
Det finns ett allmänintresse i att rapportera om och följa upp effekterna av sådan allvarlig brottslighet som SVT rapporterat om. Medieombudsmannen har således inget att invända mot att rapporteringen som sådan.
Med allmänintresse menas i detta sammanhang uppgifter som allmänheten har rätt att få veta. Detta till skillnad från uppgifter som av nyfikenhet kan vara intressanta att veta. Brottsoffer intar en inom medieetiken särskilt skyddad ställning. Rapporteringen bör utformas så att brottsoffer inte lider oförsvarlig skada. Inom kriminaljournalistiken måste därför ett medium ofta överväga vilket intresse som i det enskilda fallet väger tyngre, allmänhetens intresse av att få detaljerad information eller brottsoffers skydd för den privata sfären.
Även i detta fall måste allmänintresset vägas mot anmälarens rätt till privatliv. Det har ett allmänintresse att redogöra för händelseförloppet samt om allmänhetens och samhällets reaktioner.
Genom att visa huset, en gatuskylt och husnumret har det dock av reportaget framgått var morden begicks. Tio år efter händelsen finns endast ett mycket begränsat allmänintresse för dessa uppgifter. Eftersom anmälaren fortfarande bor i huset har ett omotiverat intrång i hennes privata sfär skett.
SVT har uppgett att mediet vid publiceringen inte kände till att anmälaren fortfarande bodde i huset och att det rörde sig om ett misstag. Så snart detta blivit klart för SVT har publiceringarna setts över och tagits bort. Kontakt har tagits med anmälaren för att be om ursäkt och förklara.
Medieombudsmannen prövar om en enskild person har lidit en oförsvarlig publicitetsskada. Vid denna prövning är det av begränsad betydelse varför en publicering brustit i något avseende.
I detta fall har klippet varit tillgängligt mellan den 11 och den 28 maj 2020. Klippet har innehållit uppgifter av mycket begränsat allmänintresse till skada för anmälaren. Att detta skett på grund av ett misstag från SVT:s sida minskar inte SVT:s ansvar eller anmälarens skada. För detta bör SVT klandras.
Ärendet överlämnas till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Varken SVT eller anmälaren har yttrat sig i nämnden.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och finner att anmälaren har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. SVT ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.