SVT (Uppdrag Granskning) frias för inslag om vindkraftspark
november 4 2021
Sveriges Television, exp.nr 45/2021 dnr. 21099
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Sveriges Television.
Genom beslut den 24 juni 2021 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Sveriges Television.
MO:s beslut, som riktade sig till anmälaren, hade följande lydelse.
Du har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot SVT som den 17 februari 2021 kl. 20.00 sände programmet Uppdrag Granskning. Programmet innehöll det anmälda inslaget: Borta med vinden: Vad hände sen?
Vad SVT sände
SVT hade tidigare under säsongen sänt ett reportage som handlade om byggnationen av en av norra Europas största vindkraftsparker. Projektet i norrländska Viksjö i Härnösands kommun var en miljardsatsning på förnybar energi.
Det tyska vindkraftsföretaget Nordex hade utsetts till totalentreprenör för projektet, och sedan ingått avtal med de svenska företagen X [företagsnamn angivet] och företag Y [företagsnamn angivet]. Det sistnämnda företaget hade i sin tur ingått avtal med flera underentreprenörer.
Bygget av vindkraftsparken hade plötsligt stannat av och förvandlats till en härva av interna konflikter, polisanmälda miljöbrott och obetalda fakturor. En tvist mellan å ena sidan Nordex och å andra sidan företag X och företag Y, ledde till att utbetalningar till underentreprenörerna hade stoppats.
I det anmälda inslaget återvände Uppdrag Granskning till det tidigare reportaget och tog reda på vad som hade hänt sedan den tidigare granskningen.
Nedan följer utdrag från det anmälda inslaget.
Nu, ett år senare, hade en ny entreprenör tagit över bygget efter X och Y. Dessa bolag hade gått i konkurs med skulder på 214 respektive 67 miljoner kronor till sina underleverantörer. Tvisten mellan Nordex och de svenska företagen var ännu inte avgjord.
Joakim Berglund, entreprenör i Viksjö, sa bland annat:
” – Vi har blivit lurade. Alla som var inblandade har blivit lurade”.
I inslaget ställdes frågan var pengarna, som egentligen skulle till underentreprenörerna, hade tagit vägen. Vid konkursutbrotten hade företag X och företag Y i princip inga tillgångar, utan enbart skulder. Huvudpersonerna bakom företag X var nu verksamma i andra bolag; ett av dem hade jagats av Kronofogdemyndigheten för stora skatteskulder, ett annat hade anklagats för att ha stulit jord på en gård.
Andreas Sjölander, kommunalråd i Härnösand kommun, berättade om att det som hade hänt i Viksjö även hade fått politiska konsekvenser.
I inslaget framkom vidare att företag X:s konkursbo var tomt. Bolagets hopp var att vinna tvisten om 239 miljoner kronor som det hade med Nordex. Nordex hävdade dock konsekvent att det hade betalat enligt kontraktet.
I företag X:s konkursbo räknades kravet mot Nordex som en tillgång. I det förra reportaget hade Uppdrag Granskning kunnat berätta att företag X hade flyttat just den tillgången sitt moderbolag – företag Z [företag angivet], som ju inte var skyldigt underentreprenörerna pengar.
I inslaget visades därefter en intervju från det första reportaget med Stefan Lundberg, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Han berättade att en sådan transaktion kunde vara ett brott och att han tyckte att den var väldigt märklig eftersom den i praktiken innebar att företag X hade tömts på dess största tillgång. I anslutning till att det första reportaget gjordes hade NN [namn angivet], företag X:s högsta företrädare, meddelat att tillgången senare hade flyttats tillbaka från företag Z till företag X.
Vid granskningen som nu hade gjorts av systerföretaget företag Y, vars styrelseordförande var samme NN, hade man upptäckt att samma sak skett i företag Y.
Företag Y hade en fordran mot företag X, och skulle alltså få del av eventuella pengar som kom från Nordex och pengarna skulle i sådant fall gå vidare till underentreprenörerna. Denna fordran – som var företag Y:s största tillgång och underentreprenörerna sista hopp om att få pengar – hade strax före företag Y:s konkursutbrott flyttats till företag Z. Företag Z:s styrelseordförande var: NN.
I inslaget visades en bild på en man och reportern talade om att NN hade tagit del av programmets innehåll och erbjudits möjlighet att svara på frågor. Han hade avböjt att medverka.
I inslaget presenterades det som att startpunkten för konflikten i Viksjö varit att projektet hade stoppats av länsstyrelsens miljöhandläggare. 200 år gammal granskog hade avverkats och där fanns rödlistade arter. Området hade varit planerat att bli naturreservat.
I inslaget ställdes frågan: var hade underentreprenörernas pengar tagit vägen?
Anmälan
Du anförde att SVT hade valt att vinkla inslaget på ett sätt som sänkte dig som person. Programmet innehöll felaktigheter. Du ansåg att programmet for med osanning eftersom SVT inte undersökte information och tips som du hade gett. Du ställde dig frågan varför du över huvud taget tillfrågades i saken eftersom inslaget inte beaktade det som du hade sagt.
Du bifogade en skrivelse där du angav vilka felaktigheterna var och du lämnade kommentarer till det som påstods i inslaget.
Medieombudsmannens bedömning
Medieombudsmannen prövar om du genom den anmälda publiceringen har drabbats av en oförsvarlig publicitetsskada. En oförsvarlig publicitetsskada förutsätter dels ett utpekande, dels att nedsättande eller kränkande uppgifter om dig har publicerats på ett sätt som inte har varit försvarligt. Det är inte Medieombudsmannens uppgift att bedöma vad som är sant eller falskt i en publicering.
En granskning av ett miljardprojekt där stora entreprenörer gått i konkurs har ett allmänintresse, eftersom sådana stora konkurser kan riskera att fler bolag hamnar i ekonomiska trångmål, vilket i sin tur kan drabba småföretagare på ett personligt plan. Inslaget har bland annat handlat om hur konkurserna i miljardprojektet har drabbat lokala företagare i Viksjö.
Du har en ledande ställning i några av de bolag som har gått i konkurs. Det är därför rimligt att du får stå till svars för ekonomiska transaktioner i bolagen när dessa granskas. Du får tåla en sådan granskning, även om den i viss mån påverkar förtroendet av dig som företagsledare.
Det har varit negativt för dig att inslaget har gett intrycket av att du varit involverad i tvivelaktiga transaktioner i de konkursdrabbade företagen. Det antyds att bolagen, som du är företrädare för, har försökt att undandra pengar från de lokala företagarna.
Granskningen baseras på uppgifter från kommunpolitiker, åklagare, handläggare vid länsstyrelsen samt lokala företagare och invånare. Det har därmed funnits belägg för att publicera uppgifterna.
Du har fått möjlighet att ta del av inslaget och svara på frågor. Du har uppgett att du har svarat på vissa frågor per e-post, men att du inte har vetat svaret på alla frågor som har ställts till dig. Därför anser du att det varit fel av SVT att påstå att du har avböjt att medverka.
Medieombudsmannen konstaterar att du har getts möjlighet till ett samtidigt bemötande. Det har framgått av inslaget att reportern har varit i kontakt med dig. Hur SVT sedan förmedlat att du tackat nej till en intervju är inget som Medieombuds-mannen finner skäl att anmärka på.
Det är förståeligt att du har reagerat negativt på inslagets innehåll. Den skada du har drabbats av utgör dock inte en oförsvarlig publicitetsskada. Det finns därmed inte grund för medieetiskt klander av SVT.
Av dessa skäl kan din anmälan inte föranleda några ytterligare åtgärder från min sida.
Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Endast anmälaren har yttrat sig i nämnden och har anfört sammanfattningsvis följande:
Hänvisningar från Uppdrag granskning och Medieombudsmannen har varit svårbegripliga. Kränkande/nedsättande att påstå att anmälaren inte skulle medverkat då det skett både genom telefonsamtal och mejl.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Sveriges Television.