Tandläkartidningen klandras – avdelningschef fick inte bemöta kritik

maj 10 2023


Mediernas Etiknämnd klandrar Tandläkartidningen för publicering av allvarlig kritik mot en avdelningschef som inte fick möjlighet till samtidigt bemötande. Att lägga över ansvaret för bemötande på den som kritiseras är inte medieetiskt godtagbart.

Tandläkartidningen, dnr. 22482, exp. nr. 22/2023

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar Tandläkartidningen för att ha brutit mot god publi­cistisk sed.

Genom beslut den 13 februari 2023 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Tandläkartidningen.

MO:s beslut hade följande lydelse.

I en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktades kritik mot publiceringar i Tandläkartidningen i augustinumret, nr 8/2022. Det gällde dels reportaget Personalflykt från käkkirurgen i X (region angiven) (Artikel 1), dels en krönika med rubriken Tilliten fick sig ännu en törn (Artikel 2).

Anmälan kom från avdelningschefen vid den käkkirugiska kliniken på X-sjukhuset.

Av betydelse i ärendet är även att Tandläkartidningen i september 2022, nr 9, publicerade artikeln X-sjukhuset: Tandvårdsdirektören bemöter kritiken (artikel 3).

Vad mediet publicerade

Personalflykt från käkkirurgen i X (Artikel 1)

Ingressen

”Under de senaste åren har flera käkkirurger och tandsköterskor sagt upp sig från käkkirurgiska kliniken vid X-sjukhuset i Y (ort angiven). För Tandläkartidningen vittnar flera före detta anställda om mobbning, kränkningar och bristande patientsäkerhet.”

Artikeltexten (i de delar artikeln särskilt berör anmälaren)

Mellanrubrik: Ny avdelningschef saknar kunskaper

(…)

”Den kritik som framkommer under intervjuerna är riktad mot folktandvårdens tandvårds­direktör som tillträdde sin tjänst redan 2006, specialisttandvårdens verksamhetschef och klinikens administrativa samordnare som båda ­anställdes 2014, och avdelningschefen som tillträdde i augusti 2020. Avdelningschefen tillsattes efter att personalen i flera år hade anmärkt på klinikens dåliga ledning och en arbetsmiljöutredning påvisade att kliniken saknade en närvarande chef.

– Vi trodde att det skulle bli bättre när avdelningschefen anställdes, men vi förstod snabbt att den person som var tilltänkt för tjänsten inte var lämplig ur flera aspekter. Personalen önskade en annan sökande som var utbildad käkkirurg och väl insatt i klinikens arbete, vilket vi förklarade för tandvårdschefen, men de valde ändå att anställa den här personen, förklarar en tandsköterska som jobbade på kliniken i flera år.

– Avdelningschefen är legitimerad tandläkare, men har under många år mestadels arbetat med forskning. Hen har inga kunskaper om varken käkkirurgi eller ledarskap. Det fanns bättre kandidater, men hen fick jobbet eftersom hen är god vän med verksamhetschefen.”

Mellanrubrik: Brist på kirurgisk kompetens

(…)

”Till personalens förvåning beslutade sig även avdelningschefen för att själv utföra operationer.

– Det är inte klokt. Det finns en anledning till varför du läser vidare i fyra år för att bli käk­kirurg, och även om du en gång arbetade kliniskt som tandläkare har du inte samma kompetens som en käkkirurg, säger en tandsköterska.

– Någonstans måste du som individ ha en spärr för vad du klarar av. Ibland frågade hen oss tandsköterskor om råd. ”Tror du att det blir bra om jag skär så här”, kunde hen fråga. Vi har inte kompetens att guida hen.”

Mellanrubrik: Rostiga instrument

”Uppgifterna bekräftas av andra tandsköterskor som har varit med om liknande situationer. Enligt dem fanns även en okunskap kring vikten av att upprätta en steril miljö vid operation.

– Som chef bör hen veta att man inte kan hänga av sig operationskläder på sitt kontor och använda dem gång på gång utan att tvätta dem. Jag har aldrig varit med om maken till bristande kunskap, säger en källa.

– Instrumenten är rostiga och kasseras inte trots dålig kvalitet, och flera av de tand­sköters­kor som nu har anställts för att täcka upp för dem som har slutat saknar operationsutbildning. Jag skulle aldrig låta mig opereras där.

Flera uppgiftslämnare berättar om hur oerfarna assistenttandläkare lämnades ensamma utan handledare på plats, och att avdelningschefens bristande kirurgiska kompetens ledde till komplikationer och klagomål från patienter och remittenter. Vid ett tillfälle anmälde en patient avdelningschefen till Region X patientnämnd samtidigt som personalen slog larm till specialisttandvårdens verksamhetschef.

– Inget hände när vi slog larm och inom­bords växte känslan att här kan jag inte vara. Rätt som det är händer något allvarligt, och det vill jag inte vara inblandad i. Så jag bestämde mig för att sluta, förklarar en person.”

Mellanrubrik: Specialist söktes upp i hemmet

(…)

Den 1 oktober 2021 sade tandläkaren upp sig på grund av arbetsmiljöproblem, men kallades ändå till möte med sina tidigare chefer. När han via facket meddelade att han inte tänkte när­vara sökte avdelningschefen och ytterligare en person upp honom i hans hem, vilket han och hans ­familj upplevde som obehagligt.

Mellanrubrik: Käkkirurgisk klinik utan kirurger

(…)

”… patienter som remitterades till den käkkirurgiska kliniken under hösten 2021 behandlades av en allmäntandläkare och en avdelningschef utan utbildning i käkkirurgi”, sa en käkkirurg.

Avslutningsvis stod i artikeltexten om att arbetsmiljön hade lett till att flera i personalen hade drabbats av psykisk och fysisk ohälsa.

Det stod också att Tandläkartidningen hade sökt tandvårdsdirektören vid ett flertal tillfällen inför artikeln men alltid fått beskedet att han var upptagen.

Till artikeltexten fanns vidare en punktlista över arbetsmiljöproblem och incidenter. Några av punkterna gällde särskilt avdelningschefen:

  • ”Avdelningschefen arbetar ibland från Stockholm, där hen tidigare har arbetat, och är inte alltid tillgänglig på telefon eller e-post. Ibland lämnar hen arbetsplatsen för att spela golf.”
  • ”Flera tandsköterskor upplever att avdelningschefen frågade dem om råd innan operation och att de fick upplysa chefen om vikten av steril miljö. Tandsköterskor blev ombedda att bedöma remisser och göra snitt med skalpell.”
  • ”Avdelningschefen kallar tandsköterskor för små flickor, grottmänniskor, smurfar och andra förminskande öknamn. Vid något tillfälle kallades patienter för skräpet eller skiten som skulle daskas av.”
  • ”Avdelningschefen förvarar operationskläder på sitt kontor och använder dem flera gånger utan att tvätta.”
  • ”Avdelningschefen och en tandläkare tog in gurka och paprika i en operationssal för att testa hur den sterila diatermi-utrustningen fungerade.”

Som källor angavs: Före detta anställda som självmant lämnat kliniken.

Tilliten fick sig ännu en törn (Artikel 2)

I krönikan skrev chefredaktören om förhållandena på käkkirurgen som följer:

”Offer kan man förstås vara även om det inte handlar om fysiskt våld. Att bli vanärad, orättvist och respektlöst behandlad och på oklara grunder anklagad för allt möjligt på sin arbetsplats är sådant som kan bryta ner även den starkaste. Många gånger kokar det hela ner till uselt ledarskap, kryddat med inkompetens. Vi brukar vara försiktiga med att berätta om missförhållanden på specifika kliniker, de kan vara svåra att belägga och inte sällan handla om en personkonflikt som urartat, men efter intervjuer med ett stort antal källor och omfattande research trädde den här gången en häpnadsväckande historia fram om arbetsmiljön på käkkirurgiska kliniken i Region X.”

X-sjukhuset: Tandvårdsdirektören bemöter kritiken (Artikel 3)

Tandvårdsdirektören intervjuades och bemötte kritiken mot verksamheten. När det direkt gällde avdelningsdirektören publicerades följande frågor och svar:

Tidningen frågade: Till personalens förvåning beslutade sig avdelningschefen, som inte är utbildad käkkirurgi, för att själv utföra operationer som en käkkirurg annars skulle göra. Är det inte viktigt att sådana operationer utförs av utbildade käkkirurger?

–Är du utbildad tandläkare så arbetar du på din legitimation, och det är du själv som bedömer begränsningen kring vad du kan och inte kan göra.

Flera tandsköterskor berättar att avdelningschefen frågade dem om råd ­innan operation, de blev ­ombedda att bedöma remisser och göra snitt med skalpell.

– Där är det ord mot ord, och det kan vara personkonflikter som ligger bakom. Det är klart att en tandläkare inte har frågat en tandsköterska om hur man ska operera ut en visdomstand.

– Det har inte varit några klagomål från patienter eller avvikelser kring detta.

Enligt våra uppgifter anmälde en patient avdelningschefen till Region X patientnämnd samtidigt som personalen slog larm till specialisttandvårdens verksamhetschef.

– Just det känner jag inte till och jag kan inte uttala mig om enskilda fall.

Anmälan

Avdelningschefen NN anmälde artikel 1 och krönikan, artikel 2. Hen anförde i huvudsak följande.

Hen anmälde som privatperson i syfte att förstå om artikeln var skriven enligt de pressetiska regler som en medlemstidning skulle förhålla sig till.

Hen var omnämnd utan namn men blev ändå utpekad inför en mindre krets som kunde sluta sig till att hen var den omskriva avdelningschefen.

Hens kritik riktades mot att hen blev utpekad och att hen inte fått tillfälle att bemöta uppgifterna. Publiceringarna hade påverkat anmälarens ledarskap och även hen personligen på ett negativt sätt.

Anmälarens arbetsgivare hade stöttat alla som var omnämnda och hade kommunicerat direkt med chefredaktören.

Anmälaren ville få publiceringarna prövade av Medieombudsmannen för att kunna lämna detta bakom sig.

Mediets svar

Tandläkartidningen svarade genom sin dåvarande ansvariga utgivare och chefredaktör Hilda Zollitsch.

Tandläkartidningen bevakade alla frågor som berörde tandläkaren i dennes yrkesutövning, och lyfte de utmaningar och problem som tandläkare mötte i vardagen.

Ett tips som tidningen först tolkat som att det gällde isolerade personkonflikter visade sig vara en betydligt mer omfattande ledarskapsproblematik som motiverade publicering: Ett stort antal tandläkare och annan tandvårdspersonal hade under lång tid drabbats av missförhållanden, polisanmälningar och bristfälligt ledarskap på käkkirurgiska kliniken vid X-sjukhuset i Y, bland annat på grund av agerandet från avdelningschefen.

Flera oberoende källor hade redovisat uppgifter om avdelningschefen och Tandläkartidningen hade sållat ut det som var relevant för att ge en rättvis och saklig bild av situationen på kliniken.

Tandläkartidningen noterade att NN i sin anmälan inte hade framfört några anmärkningar på innehållet i artiklarna, utan anmälan handlade om att hen kände sig identifierad.

Tandläkartidningen ansåg inte att avdelningschefen på en mindre klinik i X blev identifierad i artikeln då texten varken nämnde hens namn, ålder eller tidigare uppdragsgivare. NN bodde i Z och började arbeta i X först 2020, dit hen enligt uppgift pendlade och där hen inte hade några andra kopplingar än arbetet.

Hen hade heller inte blivit uppsagd till följd av artiklarna i Tandläkartidningen.

Tidningen ansåg att det fanns ett allmänintresse för hur det gått till på arbetsplatsen och vad de anställda utsatts för. Det motiverade omnämnandet i texten av (den icke namngivna) avdelningschefen som varit djupt involverad i händelserna.

Det som framkommit om NN kom från flera olika källor i form av citat, och det var inget som tidningen påstod utan grund. På så sätt framgick det också för läsaren vad som var faktaredovisning och vad som var kommentarer/åsikter i en artikel om missförhållanden och bristande ledarskap på en mindre klinik i Region X. 

I chefredaktörens krönika (ledarartikeln) beskrevs kort vad artikeln handlade om och hur den kommit till, men avdelningschefen nämndes inte alls i texten.

Särskilt om bemötandefrågan: Tandläkartidningen hade inte vid något tillfälle blivit kontaktad av NN med önskemål om att få bemöta det som framkommit i artikeln. Hade så varit fallet skulle tidningen självklart ha gett hen möjligheten att komma till tals. Det hade dock sannolikt inneburit att namnpublicering inte hade kunnat undvikas.

Anmälarens kommentar

Anmälaren framhöll bland annat att artikeln innehöll många felaktigheter som hen inte hade fått bemöta.

Medieombudsmannens bedömning

Krönikan (Artikel 2)

Krönikan innehåller inga särskilda omdömen om anmälaren och ger därför inte anledning till medieetisk prövning.

Artikel 1

MO bedömer om enskilda tillfogats oförsvarliga publicitetsskador genom det som publicerats om dem och deras personliga angelägenheter. Vid prövningen vägs allmänintresset, den rätt till insyn som allmänheten har i olika frågor, mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet. Det prövas om tidningen har haft ett tillräckligt underlag för publiceringen och om den omskrivna har haft möjlighet till ett adekvat bemötande.

Allmänintresse

Bristande arbetsförhållanden inom vården har ett allmänintresse, inte minst då det kan påverka patientsäkerheten. Det finns därför inget att invända mot att Tandläkartidningen har rapporterat om situationen på den käkkirurgiska kliniken, särskilt då medlemstidningens läsekrets är tandläkare och annan tandvårdspersonal.

Utpekande

För att en prövning ska kunna ske måste anmälaren vara utpekad genom publiceringen.

Även om anmälaren inte namnges pekas hen ut inför en viss krets, den krets som kände till var hen arbetade och vilken titel hen hade.

Underlag och bemötande

Den medieetiska bedömningen omfattar också om tidningen har haft ett tillräckligt underlag för publiceringen och om den omskrivna har haft möjlighet till ett adekvat bemötande.

Som underlag har tidningen haft uttalanden från tidigare anställda på kliniken. De träder inte fram öppet utan är anonyma. Tidningen har anfört att det rör sig om ett flertal tidigare anställda. Även om källorna är anonyma får tidningen anses ha haft ett tillräckligt underlag för rapporteringen.

Det är dock allvarlig kritik som riktas mot anmälaren i artikeln och det står klart att hen tillfogats en publicitetsskada. Frågan är om hen behöver tåla kritiken utan tillfälle till bemötande?

Hen beskylls i artikeln för bristande kompetens och att hen inte varit den bästa kandidaten till tjänsten men att hen ”fick jobbet eftersom hen är god vän med verksamhetschefen.”

Vidare stod: ”Ibland frågade hen oss tandsköterskor om råd. ´Tror du att det blir bra om jag skär så här´, kunde hen fråga. Vi har inte kompetens att guida hen.”

”Som chef bör hen veta att man inte kan hänga av sig operationskläder på sitt kontor och använda dem gång på gång utan att tvätta dem.”

” …avdelningschefens bristande kirurgiska kompetens ledde till komplikationer och klagomål från patienter och remittenter. Vid ett tillfälle anmälde en patient avdelningschefen till Region X patientnämnd samtidigt som personalen slog larm till specialisttandvårdens verksamhetschef.”

”Den 1 oktober 2021 sade tandläkaren upp sig på grund av arbetsmiljöproblem, men kallades ändå till möte med sina tidigare chefer. När han via facket meddelade att han inte tänkte när­vara sökte avdelningschefen och ytterligare en person upp honom i hans hem, vilket han och hans ­familj upplevde som obehagligt.”

”… patienter som remitterades till den käkkirurgiska kliniken under hösten 2021 behandlades av en allmäntandläkare och en avdelningschef utan utbildning i käkkirurgi”.

I punktlistan stod bland annat:

  • ”Avdelningschefen arbetar ibland från Stockholm, (…) och är inte alltid tillgänglig på telefon eller e-post. Ibland lämnar hen arbetsplatsen för att spela golf.”
  • ”Flera tandsköterskor upplever att avdelningschefen frågade dem om råd innan operation och att de fick upplysa chefen om vikten av steril miljö. Tandsköterskor blev ombedda att bedöma remisser och göra snitt med skalpell.”
  • ”Avdelningschefen kallar tandsköterskor för små flickor, grottmänniskor, smurfar och andra förminskande öknamn. Vid något tillfälle kallades patienter för skräpet eller skiten som skulle daskas av.”
  • ”Avdelningschefen förvarar operationskläder på sitt kontor och använder dem flera gånger utan att tvätta.”

Uppgifterna baseras som ovan anförts på uttalanden från tidigare anställda, något som framgick tydligt. Kritiken är allvarlig.

Tandläkartidningen har inför artikeln inte sökt anmälaren utan endast tandvårdsdirektören. I sitt yttrande till MO har tidningen anfört att anmälaren inte på eget initiativ vänt sig till tidningen och begärt tillfälle till bemötande.

Det är inte godtagbart att tidningen på detta sätt lägger över ansvaret för bemötande på anmälaren.

Uppgifterna om anmälaren i artikeln var av så allvarlig art att de utan tvekan krävde möjlighet till ett samtidigt bemötande. Den möjligheten har anmälaren inte fått. MO delar inte tidningens uppfattning att ett publicerat bemötande per automatik skulle innebära att namngivning av anmälaren inte hade kunnat undvikas.

Det är inte tillräckligt att tandvårdsdirektören fick bemöta kritiken mot verksamheten och till viss del även de klagomål som riktats mot avdelningschefen i nästa nummer av tidningen (Artikel 3).

Mot denna bakgrund ska Tandläkartidningen klandras för att den inte har gett anmälaren tillfälle till samtidigt bemötande.

Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd för slutligt avgörande.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Tidningen har yttrat sig och anfört sammanfattningsvis följande.

Tidningen såg avdelningschefens agerande som en del av ett större och mer omfattade ledningsproblem, som började uppifrån med den nu sparkade tandvårdsdirektören. Därför fick hen uttala sig åt klinikens och chefernas vägnar. Dessvärre var hen inte tillgänglig för att svara på frågor trots att vi sökte hen vid ett flertal tillfällen inför publiceringen av den första artikeln. Texten handlar inte om avdelningschefen, utan hen är en del i ett vidare sammanhang. Tidningen vill återigen poängtera att texten varken nämner hens namn, ålder eller tidigare uppdragsgivare.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Tandläkartidningen för att ha brutit mot god publicistisk sed.

I beslutet har deltagit Stefan Johansson, ordförande, Nils Funcke, utsedd av Publicistklubben, Ann Johansson, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Mikael Rothsten utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Nils Hanson, utsedd av Sveriges Television, Carina Löfkvist, utsedd av Sveriges Tidskrifter, Anna Lindberg, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Robert Hårdh, Johan Trouvé, Göran Collste och Laura Hartman, representerande allmänheten.