Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av TV4 när man rapporterade om att en tidigare meriterad domare hade straffats av Skatteverket för att inte ha betalat skatt på Uefa-inkomster.
TV4, exp. nr. 80/2022, dnr. 22012
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av TV4.
*****
Genom beslut den 10 mars 2022 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot TV4.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot TV4/Fotbollskanalen (TV4) för ett inslag som sändes i TV4 Sporten den 29 oktober 2021 med rubriken Domarprofil straffas av Skatteverket och motsvarande artikel med rubriken Svensk domarprofil straffas av Skatteverket – tvingas betala stort belopp som publicerades på fotbollskanalen.se samma dag.
Vad TV4 publicerade (i urval)
Artikeln
Ingress
NN, en av Sveriges mest meriterade domare på senare år, hade straffats av Skatteverket sedan han ertappats med att inte ha skattat på Uefa-inkomster. Han hävdade att han inte förstått att pengarna skulle redovisas.
Text
Han hade dömt i mästerskap och internationella matcher i totalt tolv år. Nu hade NN, som lade domarflaggan på hyllan 2018, straffats av Skatteverket för att inte ha deklarerat Uefa-inkomster på ett korrekt sätt. Det framgick av ett beslut från myndigheten som Fotbollskanalen tagit del av.
Totalt hade den tidigare assisterande domarens inkomster för åren 2015–2018 skrivits upp med drygt en halv miljon kronor. Han hade även tvingats betala ett skattetillägg på drygt 122 000 kronor – utöver de nästan 306 000 kronor han skulle betala i skatt för de inkomster han tidigare inte redovisat.
Det var Skatteverket som gjort utredningen och upptäckt felaktigheterna, inte NN själv som gjort en så kallad självrättelse. Beslutet om NN innebar att han kunde sälla sig till skaran av totalt ett 20-tal svenska toppdomare som fått betala skatt i efterhand på grund av utebliven redovisning av inkomster från internationella uppdrag, och han blev den sjätte domaren/exdomaren som straffades med skattetillägg.
NN hade accepterat skattemyndighetens beslut, men inkommit med synpunkter under processen. Den tidigare domaren uppgav för Skatteverket att han trott att uppdragsgivaren skött beskattningen och att han inte fått någon information av arbetsgivare om att han skulle ta upp de utländska uppdragen i sina deklarationer.
Men myndigheten såg inte på felbedömningen som ursäktlig och NN synpunkter hade inte påverkat Skatteverkets bedömning. I sitt beslut pekade verket på att det både på myndighetens webbplats och i broschyren “Dags att deklarera”, som skickats ut, framgick att man skulle lämna information om inkomst som man haft från utlandet.
/…/
” – Jag har inga kommentarer. Jag har tagit det här med Skatteverket. Jag är ledsen att jag är jättetråkig men jag har tagit det här med Skatteverket så det får bli inga kommentarer”, hade NN sagt till Fotbollskanalen.
Inte heller frågan om varför han inte självrättade sina deklarationer när det genom medias rapportering blev tydligt att domare skulle skatta på inkomster från utlandet ville NN svara på.
/…/
Bild
I artikeln fanns ett bildmontage med två bilder på NN.
Inslaget
Den tidigare fotbollsdomaren NN hade nu straffats av Skatteverket och tvingats betala skatt på ej redovisade inkomster samt skattetillägg. Detta efter en utredning som Skatteverket gjort. Sammanlagt hade nu ett 20-tal svenska toppdomare tvingats betala skatt i efterhand för att de inte redovisat inkomster från internationella uppdrag. Mer om detta fanns att läsa på Fotbollskanalen.
I inslaget visades bilder, såväl stillbilder som rörliga, på NN.
Anmälan
Publiceringarna anmäldes av NN, som i huvudsak anförde följande.
Han angavs med namn och bild i ett inslag gällande en restskatt han blivit påförd av Skatteverket. Restskatten gick att härleda till hans roll som fotbollsdomare under åren 2015-2018. Redan hösten 2018 slutade han som fotbollsdomare och hade sedan dess varken haft någon koppling till Svenska Fotbollförbundet eller domarrollen. Han var varken en offentlig person eller känd för allmänheten, varför han starkt ifrågasatte valet att namnge honom. Numera var han yrkesverksam som banktjänsteman, och hade sedan publiceringen skadats av den effekt som publiceringarna haft på hans kunder och kontakter.
TV4:s svar
TV4 svarade genom Ann-Sofie Andersson vid TV4:s avdelning för juridik.
Fotbollskanalen och TV4 Sporten hade under 2021 i en rad artiklar och inslag kunnat berätta om ett stort antal svenska fotbollsdomare på elitnivå som inte betalat korrekt skatt på inkomster från internationella domaruppdrag. Vissa av domarna hade själva kontaktat Skatteverket för att göra självrättelse, medan andra hade utretts av Skatteverket på myndighetens eget initiativ. I granskningen berättades om totalt 21 domare.
Fotboll utövades av drygt 240 miljoner människor i 200 länder. I Sverige fanns, enligt Svenska fotbollsförbundet, 2019 över 900 000 aktiva och antalet besökare på Sveriges två högsta serier på herrsidan var 2 587 790. Fotbollen kallades ofta världens mest populära sport och den omsatte stora summor. Domarrollen på högsta nivå i en så stor idrott och engagerande folkrörelse var en position starkt förknippad med förtroende, integritet, respekt för regelverket och självständighet från yttre påverkan.
Anmälaren var en av Sveriges mest meriterade domare under 2010-talet. Han hade dömt 269 allsvenska matcher och haft totalt 128 internationella domaruppdrag. Han ingick i Sveriges mest profilerade domarteam i modern tid, under A:s ledning, och dömde två EM-slutspel, ett VM-slutspel, en Europa League-final, en UEFA Supercup-final samt ett stort antal högprofilerade matcher i Champions League. Matcher som setts av miljoner tv-tittare runt om i världen och hundratusentals svenskar. Anmälaren fick genom sina starka meriter anses vara högt ansedd som domare men också väl känd hos sportpubliken.
Anmälaren hade inför publiceringarna givits stor möjlighet att komma till tals för att ge sin version av det inträffade men valt att avstå.
Anmälaren hade i sin korrespondens med Skatteverket accepterat beslutet, och vidgått de faktiska omständigheterna i fallet. De synpunkter som han angivit till Skatteverket hade inte tagits någon hänsyn till av myndigheten. Det hade också tagits i beaktande att anmälaren inte lämnat en så kallad självrättelse, utan utretts på Skatteverkets eget initiativ.
Uppgifterna i inslaget härstammade från den tid som anmälaren var aktiv som elitdomare med den högprofilerade roll som tidigare beskrivits. Händelserna kunde inte anses ligga speciellt långt tillbaka i tiden. Baserat på anmälarens meriter och position under sin domarkarriär, där han tillsammans med sitt domarteam ansvarat för några av de största och mest uppmärksammade matcherna både nationellt och internationellt, kunde han vidare anses vara en offentlig och för allmänheten känd person.
Mot bakgrund av anmälarens meriter och beloppets storlek gjordes bedömningen att allmänintresset var så pass stort att det rättfärdigade en publicering av namn och bild. Domarrollen var starkt förknippad med integritet och regelefterlevnad och den eventuella publicitetsskada som anmälaren eventuellt kunde orsakas förtog inte allmänintresset av uppgifterna.
Uppgiften att ett stort antal domare inte följt svenska skatteregler, upptaxerats samt påförts skattetillägg med ansenliga summor hade ett stort allmänintresse. Granskningen och publiceringarna följde Skatteverkets beslut som kom löpande under april till november 2021. Därför hade vissa domare omfattats av samma publicering, medan andra publicerats enskilt. Namnpublicering alternativt anonymisering hade bedömts utifrån de enskilda omständigheterna i respektive fall.
Medieombudsmannens bedömning
MO prövar om anmälaren genom publiceringarna har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra om så är fallet väger MO allmänintresset av publiceringarna, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor, mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet.
I såväl inslaget som i artikeln blev anmälaren utpekad med namn och bild. Mot bakgrund av uppgifternas karaktär står det klart att han genom det orsakats en publicitetsskada. För att mediet ska klandras krävs dock, som nämnts ovan, att skadan är att bedöma som oförsvarlig.
TV4:s granskning av hur svenska fotbollsdomare inte betalat skatt på inkomster från utlandet har varit välmotiverad och haft ett stort allmänintresse. Bedömningen i detta ärende landar i själva namngivningen, huruvida anmälaren på grund av sin ställning ska tåla att namnges vid en granskning som den nu aktuella. Där kan MO konstatera att han haft en viss roll i offentligheten som fotbollsdomare, men att han avslutat den karriären för tre år sedan. Han är inte känd för den breda allmänheten och var inte heller det som fotbollsdomare, om man till exempel jämför med den före detta domaren A som nämns i skriftväxlingen. Den senare har verkat i offentligheten även efter karriären, som författare, debattör och genom att ha en tung roll i studiosändningar från stora idrottsevenemang. MO delar helt enkelt inte TV4:s syn på anmälaren som ”en offentlig och för allmänheten känd person.”
Det ska mycket till för att namngivning av en person som endast i viss mån verkat i offentligheten, utan någon större maktposition, för tre år sedan, ska vara medieetiskt godtagbar när det handlar om skadliga uppgifter. Att det rört sig om undanhållande av skatt och varit en del i en större granskning motiverar inte den offensiva namngivningen. TV4 kan därför inte undgå klander.
Ärendet hänskjuts till Mediernas Etiknämnd.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Anmälaren har förklarat att han inte har något ytterligare att tillägga.
TV4/Fotbollskanalen har yttrat sig och anfört sammanfattningsvis följande. Publiceringarna följer de medieetiska reglerna. UEFA och FIFA är organisationer med betydande makt. Att representera och upprätthålla dessa organisationers regler är ett stort ansvar och obestridligen en maktposition. Makt är inte likställt med att synas i annat offentligt sammanhang än där makten utövas. Skatteverkets beslut tog viss tid och att anmälaren inte synts offentligt under den tiden ger inte carte blanche. TV4/Fotbollskanalen har rapporterat om den brett kända fotbollsdomaren och blottlagt ett systemfel över tid. Det är relevant att granska och berätta vilka som var med och byggde detta system. Om toppersonerna inte nämns pekas alla ut, vilket är många fler.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd anser, i enlighet med vad TV 4 har anfört, att anmälaren är en offentlig och för allmänheten känd person och att han därför får tåla att namnges i detta sammanhang.
I beslutet har deltagit Stefan Johansson, ordföranden, Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd, av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Ingrid Östlund, utsedd av Sveriges Radio, Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television, Göran Ellung, utsedd av TV4, Lisa Sennerby Forsse, Filippa Bergin, Magnus Ramberg, och Ruth Mannelqvist, representerande allmänheten.
Stefan Johansson, Lisa Sennerby Forsse, Filippa Bergin, Magnus Ramberg och Ruth Mannelqvist är skiljaktiga och delar MO:s bedömning och anser därför att TV4 bör klandras.