TV4 klandras för publicering av larmsamtal

december 17 2020


I ett reportage om händelserna i Knutby publicerade TV4 ett larmsamtal med för anmälaren mycket känsliga uppgifter. Mediernas Etiknämnd framhåller att det är själva uppspelningen av larmsamtalet som medför att det framgår vilken utsatt situation anmälaren befinner sig i och som därmed gör det så känsligt för anmälaren. TV4 klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

TV4, exp. nr. 78/2020, dnr. 20066

Mediernas Etiknämnds beslut

Mediernas Etiknämnd klandrar TV4 för att ha brutit mot god publicistisk sed.

_______________

Genom beslut den 19 maj 2020 hänsköt Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot TV4.

MO:s beslut hade följande lydelse.

Vad TV4 publicerade

Den 14 januari 2020 sände TV4 programmet Brottsjournalen del 2, säsong 4.

Ett av inslagen i programmet handlade om frikyrkoförsamlingen i Knutby. Fokus i inslaget var att åtal hade väckts mot tre pastorer i församlingen för misshandel och sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Misstankarna kommenterades av programledarna, och tidigare församlingsmedlemmar intervjuades.

Inslaget inleddes med en kort sammanfattning av de mycket uppmärksammade händelserna 2004, och domen mot bland andra den tidigare pastorn Helge Fossmo. En av gärningarna Helge Fossmo dömdes för var anstiftan till mordförsök på en person i församlingen.

I inslaget kunde man höra 15 sekunder av det telefonsamtal som personen ringt till SOS Alarm när hen utsatts för mordförsöket.

På uppspelningen hade personens röst förvrängts och försetts med undertexter.

Personen sade: “Jag är skjuten! Hallå! Jag kan inte gå… Jag har inget blod i mig.”

Anmälan

Publiceringen anmäldes av NN [namn angivet].

TV4 valde att sända det SOS-samtal NN ringt den [datum och årtal angivna]. I samtalet var NN döende, och hade dödsångest när hen ringde efter hjälp. NN mådde oerhört dåligt av att TV4 sänt nödsamtalet och var, vid tidpunkten för anmälan i början av mars, fortfarande sjukskriven. NN:s psykologer och läkare var chockerade över att TV4 gjorde ett sådant grovt övergrepp mot hen.

NN hade mått fruktansvärt dåligt av medias behandling av hen under alla år sedan händelserna 2004. NN blev fortfarande uppringd ett antal gånger per år, trots att det gått 16 år sedan händelserna. NN:s förhoppning var att det någon gång skulle ta slut och därför valde hen att anmäla den aktuella publiceringen.

Ett av NN:s största misstag hade varit att frivilligt delta i Kalla Faktas program 2004, några månader efter mordet och mordförsöket.

Om det var rätt av TV4, och andra, att använda SOS-samtal från döende människor med dödsångest, ville NN ha besked om detta.

Mediets svar

TV4 svarade genom paralegal Ann-Sofie Andersson.

Brottsjournalen var ett uppskattat svenskt kriminalmagasin som diskuterade aktuella brott, olösta fall och kriminologi.

Det avsnitt som anmälan avsåg sändes den 14 januari 2020 (med repris den 16 januari 2020). Programmet sändes samma dag som en rättegång mot tre tidigare pastorer i Filadelfiakyrkans församling i Knutby inleddes. En rättegång med stort allmänintresse. För att beskriva bakgrunden återgavs tidigare händelser, som åskådliggjorde en kultur med våldsinslag som hade vuxit fram under lång tid.

Händelserna och de inblandades identitet var välkända sedan länge med anledning av omfattande tidigare rapportering i olika medier. Dock skedde ingen ytterligare eller specifik identifiering i Brottsjournalen.

I programmet visades bilder från en tidigare sänd dokumentär, och ett kort larmsamtal hördes. Ingen identifiering av personen som ringde samtalet kunde göras via ljudupptagningen, som var förvrängd och textad. Den som ringde nämndes inte vid namn.

För den krets som redan hade insyn i förhållandet och visste att anmälaren var den som ringde tillkom ingen ny kränkande fakta.

Det hade inte funnits någon avsikt att orsaka anmälaren obehag.

TV4 menade att publiceringen av ljudupptagningen inte innehöll information av den art som kunde anses bryta mot de medieetiska reglerna.

Anmälarens kommentar

Publiceringen av det aktuella nödsamtalet hade skapat ytterligare skada och lidande för hen. NN ville ha möjlighet att titta på vilket tv-program som helst utan att riskera att nödsamtalet till SOS Alarm spelades upp. Programmet i fråga handlade inte om mordförsöket på NN, utan om helt andra händelser i Knutbysekten.

TV4 uppgav i sitt svar att NN:s röst var förvrängd. Det spelade inte någon roll då NN vid samtalet var skjuten i munnen och bröstet, något som gjorde att hens röst oavsett var “förvrängd”. Det var traumatiskt och jobbigt att höra inspelningen. Det kunde NN:s läkare och psykolog intyga.

NN mådde fruktansvärt dåligt av att media tog sig rätt att använda hens nödsamtal och ansåg att det var fruktansvärt fel och omoraliskt. Det spelade inte någon roll att TV4 inte namngav hen.

Medieombudsmannens bedömning

Det finns ett allmänintresse av att rapportera om brottslighet. Det finns därför ingenting att invända mot att TV4 redogjorde för händelserna i Knutby, och kommenterade dessa.

Medieombudsmannen har till uppdrag att pröva om publiceringen har orsakat en utpekad person en oförsvarlig publicitetsskada. Det måste således föreligga både ett utpekande och ett kränkande påstående som inte kan anses försvarligt. Vid denna prövning vägs allmänintresset mot den enskildes rätt till personlig integritet.

En medieetisk utgångspunkt är att man bör visa särskild hänsyn till brottsoffer och noga överväga publicering av uppgifter som är känsliga för den enskilde. Vid sådan rapportering bör mediet därför iaktta särskild försiktighet.

I detta fall publicerade TV4 inte namn, ålder eller liknande identifierande uppgifter om brottsoffret, vilket innebär att en vidare krets av tittare inte omedelbart kunde identifiera NN.

Mot bakgrund av den mångåriga och omfattande medierapporteringen kring Filadelfiaförsamlingen i Knutby finns emellertid en betydande krets som hade vetskap om att NN var den person som utsattes för mordförsök. TV4:s publicering innebar att uppgifterna i larmsamtalet fick spridning inom denna krets. NN är därmed utpekad i medieetisk mening.

Uppgifterna i larmsamtalet är mycket känsliga för anmälaren, det framgår tydligt vilken utsatt situation NN befann sig i vid tidpunkten för samtalet.

Det fanns ett allmänintresse av att rapportera om den brottslighet NN utsattes för tiden för händelsen. Den omfattande debatt som följt på det som inträffade i Knutby motiverar även att saken kommenteras i medierna i dag. Det måste emellertid ske med en återhållsamhet som inte leder till nya publicitetsskador för brottsoffren.

I det här fallet handlade inslaget inte om mordförsöket 2004, utan om händelser i närtid där anmälaren inte var inblandad. Allmänintresset för att publicera larmsamtalet i detta sammanhang är således i det närmaste obefintligt. Att NN tillfogades lidande av publiceringen är uppenbart. Publiceringen har därför utsatt NN för en oförsvarlig publicitetsskada. För det bör TV4 klandras.

Att NN medverkade i Kalla fakta år 2004 medför inte någon annan bedömning.

Ärendet överlämnas till Mediernas Etiknämnd.

Ärendet hos Mediernas Etiknämnd

Både TV4 och anmälaren har yttrat sig i nämnden.

TV4 har i nämnden anfört följande. Händelserna inom Filadelfiaförsamlingen i Knutby är av högt allmänintresse. De inblandade personerna är sedan länge identifierade och händelserna väl dokumenterade. Anmälaren har medverkat i intervjuer i morgontidningar, kvällstidningar, lokaltidningar, radio och tv. Det har skrivits flera böcker, och producerats en rad dokumentärer. Att publicitetsskada ska ha uppkommit av det anonymiserade telefonsamtalet är ur det perspektivet inte rimligt.

Anmälaren har sammanfattningsvis anfört att det handlar om att det är fruktansvärt att sända nödsamtalet i ett helt annat sammanhang, att hen mår fruktansvärt dåligt av detta samt att det faktum att hen har nämnts eller i vissa fall tvingats medverkat i media (senaste gången 2009) inte har något med det här att göra.

Mediernas Etiknämnds bedömning

Mediernas Etiknämnd, som delar MO:s bedömning, vill framhålla att det är själva uppspelningen av larmsamtalet som medför att det tydligt framgår vilken utsatt situation anmälaren befann sig i och som därmed gör det så känsligt för anmälaren. TV4 klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

__________


Ledamöterna Jan Axelsson, Göran Ellung, Mikael Rothsten och Rolf Stengård var av skiljaktig mening och ansåg att TV4 inte skulle klandras.

Det korta nödmeddelande som fanns med i inslaget om händelserna i Knutby var inte av den karaktären att anmälaren på grund av vad som sägs i samtalet kan ha lidit en publicistisk skada.

Nödsamtalet fanns med i en relevant tillbakablick på de oerhört dramatiska händelserna i Knutby och ingick i berättelsen om ett av Sveriges mest uppmärksammade kriminalfall.

Vi anser att tillbakablicken som görs i programmet är motiverad för att förstå den nya utvecklingen av dramat i Knutby och för att förstå den nya rättegång som nu var aktuell.