UNT frias för artiklar gällande läkares bisysslor
december 16 2021
Upsala Nya Tidning, exp.nr 54/2021 dnr. 20451
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till pressetiskt klander av Upsala Nya Tidning.
Genom beslut den 12 juli 2021 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Upsala Nya Tidning.
MO:s beslut hade följande lydelse.
NN [namn angivet] har i en anmälan till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot Upsala Nya Tidning (UNT) som mellan den 14 och 16 december 2020 publicerade en artikelserie. Artiklarna i serien publicerades på tidningens webbplats och/eller i den tryckta utgåvan av tidningen. De små skillnaderna mellan de olika versionerna av artiklarna saknar betydelse för den medieetiska bedömningen.
Artiklarna som anmälts har följande rubriker:
Ackiskirurg extraknäcker för miljoner – på arbetstid, publicerad på tidningens webbplats och i den trycka tidningen den 14 december 2020.
(Publicering 1)
[Titel angiven] svar: “Jag har de nödvändiga egenskaperna”, publicerad på tidningens webbplats, och [Titel angiven] svar: “Har de nödvändiga egenskaperna”, i den trycka tidningen den 14 december 2020.
(Publicering 2)
Här är bolagen bakom Ackiskirurgens miljonaffärer, publicerad på tidningens webbplats den 14 december 2020.
(Publicering 3)
Cheferna godkände extraknäcken – “Ingen självklarhet”, publicerad på tidningens webbplats, och Så kunde chefer godkänna miljonextraknäck, i den trycka tidningen den 15 december 2020.
(Publicering 4)
Fått tre år till som Ackischef – öppnar ny privatklinik, publicerad på tidningens webbplats, och Frånvaron fick facket att säga nej till NN som chef, i den trycka tidningen den 15 december 2020.
(Publicering 5)
Kirurgen sa ja till kollegors extraknäck – i sitt bolag, publicerad på tidningens webbplats, och Kirurgen sa ja till kollegors extraknäck – i sitt eget bolag, i den trycka tidningen den 16 december 2020.
(Publicering 6)
“Han har stor frihet över sina ledigheter”, publicerad i den trycka tidningen den 16 december 2020.
(Publicering 7)
VAD UNT PUBLICERADE
I artikelserien granskade UNT kirurgen NN bisysslor. Han var [titlar angiva] på S [sjukhus angivet] för U-kirurgi [kirurgiområde angivet] i X [ort angiven]. Vid sidan av sitt arbete på S utförde han operationer på en privat skönhetsklinik som låg nära sjukhuset: Företaget [klinik angiven]. NN hade grundat kliniken och hade därtill ägarintressen i företaget bakom kliniken. Han var även ansiktet utåt för Företaget i reklamsammanhang.
Nedan följer en sammanfattning av artiklarna i kronologisk ordning. Det är versionen av artikeln i den tryckta utgåvan som, i förekommande fall, återges. Redogörelsen för artiklarna är inriktad på uppgifter som avser anmälaren.
Publicering 1
Papperstidningens förstasida
Artikelserien presenterades med rubriken ” [titel angiven] kan ha extraknäck för miljoner”. I ingressen på förstasidan ställdes frågan hur stora bisysslor man egentligen fick ha som läkare och chef på S. I dag inledde UNT granskningen: “Extraknäck för miljoner” – om Ackiskirurgen och chefen som hade kunnat operera privat under sin arbetstid.
Ingressen
Han var chef och [titel angiven] vid S, men omsatte miljoner på sitt extraknäck som plastikkirurg – på arbetstid.
Artikeltexten
UNT hade per telefon kontaktat plastikkirurgikliniken företaget i X under förespegling att journalisten övervägde en operation. Tidningen avsåg i själva verket att granska läkaren NN, Företagets grundare. Under telefonsamtalet till Företaget fick tidningen veta att NN var den enda som utförde operationen de efterfrågade: fettsugning med laser.
När de frågade om det var möjligt att få en operationstid under vanlig arbetstid fick de svaret att det fanns operationstid alla veckodagar, utom torsdagar. Operationstiden var ofta mellan klockan 13 och 15, men även förmiddagar kunde gå bra. Det var bara att hitta en tid som passade.
Företaget hade haft en dramatisk ökning av omsättningen på senare år. 2019 hade bolaget omsatt 25 miljoner kronor. Det fanns också expansionsplaner med en helt ny, stor klinik i norra Y [kommun angiven].
Bakom Företaget stod till hälften NN genom enmansbolaget Bolaget [bolaget angivet]. Det sistnämnda bolaget hade under 2018 och 2019 gjort vinster på mer än 12 miljoner kronor före skatt. Enligt årsredovisningen uppgick bolagets tillgångar till nästan 100 miljoner kronor, till största delen investerat i fastigheter.
Företaget var inte NN:s huvudsyssla, utan hans extraknäck. Sedan cirka 20 år tillbaka var han läkare på S. Sedan 2015 var han klinikens [titlar angivna]. Hans månadslön från S var 97 000 kronor.
Mångmiljonverksamheten i Företaget och Bolaget hade han alltså helt och hållet byggt upp under sin tid som heltidsanställd läkare på S, de senaste åren som chef.
NN hade opererat A [namn angivet] på Företaget. När A undersökt landets plastikkirurgikliniker hade hon valt Företaget och NN med sin unika laserteknik och sina goda omdömen från tidigare kunder. A och hennes familj hade tagit ett lån för att bekosta operationen på över 250 000 kronor. Väl i X hade A förstått att NN hade ett helt annat arbete, som chef på S. För A hade det fått en konkret effekt. Hon berättade:
” – Han jobbade delvis snabbt och stressigt, som om han var under tidspress. Vid flera tillfällen kom han väldigt sent eftersom han kom direkt från S. Det var underförstått att jag skulle ha överseende med det.”
UNT hade kontrollerat A:s operationstider. I ett fall låg tiden utanför NN:s schemalagda tid på sjukhuset, men i två fall låg de helt under den tid som han hade varit i tjänst på sitt ordinarie arbete. Vid den fjärde tiden låg operationstiden delvis inom arbetstiden på sjukhuset. Men A berättade att han vid det tillfället var sen och att hon fick vänta åtminstone i 1,5 timme. Inga löneavdrag hade gjorts för de tider han hade opererat privat under sin arbetstid på sjukhuset.
UNT hade kontrollerat operationsdatum för andra patienter och stött på fall där operationstiden legat under den ordinarie arbetstiden på sjukhuset, och där löneavdrag inte hade gjorts.
När UNT ringde till Företaget nämndes inte NN:s arbete på S. Däremot visste sjukhuset om hans extraknäck, hans bisyssla. En bisyssla var nämligen tvungen att godkännas av arbetsgivaren.
NN hade fått flera bisysslor godkända. 2019 var det sjukhusdirektören [namn angivet] som skrev under tillsammans med U-kirurgins verksamhetschef C [namn angivet]. På formuläret noterades att NN endast fick ägna sig åt “begränsad konsultaktivitet” för att bisysslan skulle vara förenlig med hans chefsuppdrag. Någon sådan formulering fanns inte för 2020.
I redovisningen av bisysslorna hade NN uppskattat tidsåtgången till 25-30 timmar i månaden. Det nämndes inte i ansökan att han var huvudman för bolaget Företaget som drev en klinik med samma namn, där han också opererade.
För flera som UNT hade talat med var det en gåta hur NN hade kunnat få sina bisysslor godkända av sjukhusledningen. Chefsuppdraget var tungt, med stort ansvar för ekonomi, arbetsmiljö och utveckling. Flera källor på sjukhuset som UNT hade talat med, menade att det uppdraget inte gick att kombinera med hans extraknäck. Enligt källorna hade hans frånvaro fått allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön inom U-kirurgin.
” – Det här är obegripligt och orimligt. Att vara sektionschef kräver närvaro”, sa en person.
” – Han har varit en ickenärvarande chef kort och gott. Det är klart att det har drabbat kliniken”, sa en annan.
I en medarbetarundersökning med läkarna inom U-kirurgin som hade gjorts 2018 var kritiken stenhård. Betygen för de tre huvudområdena arbetsklimat, ledarskap och organisation hamnade alla långt under gränsen för den sämsta nivån. Allra sämst hamnade ledarskapet. 88 procent av de svarande uppgav att de inte haft medarbetarsamtal under 2018, något som var sektionschefen NN:s ansvar.
Samma år ökade omsättningen i NN:s bolag – Bolaget och Företaget – med över 100 procent. I årsredovisningarna förklarades det med ökningar av utförda tjänster som bolagen erbjöd. 2018 ökade Bolagets vinst med över 100 procent.
En erfaren läkare med insyn, som UNT talat med, såg problem med förtroendet för sjukhusets ledning och de krav på effektiviseringar som personalen ständigt levde med. I år pekade prognoserna på ett miljardunderskott.
” – Kan man verkligen säga att vi gjort allt för att spara när man tillåter det här?”, sa källan.
2019 såg saker ut att gå åt rätt håll enligt medarbetarundersökningen, även om nivåerna ännu var väl under snittet för regionen. Ledarskapet graderades numera som “ett förbättringsområde”. På frågan vad som skulle förbättra förtroendet för chefen var vanligaste svaret: “vara mer tillgänglig”.
I slutet av artikeltexten fanns en rubrik som gav en anvisning om vad läsaren kunde ta del av på nästa sida: “Läkaren svarar: ‘Har de nödvändiga egenskaperna'”.
Publicering 2
Ingressen
I ingressen stod att NN inte ville avslöja hur ofta han opererade på den privata kliniken Företaget. Han försäkrade dock att bisysslan inte hade inkräktat på chefsjobbet på S.
Artikeltexten
I artikeltexten framkom att NN i snitt hade fått en miljon kronor i lön från Region X de senaste fem åren. Vid sidan av detta hade han kunnat operera på den privata skönhetskliniken Företaget, som han grundat och hade stora ägarintressen i. Därutöver hade han ett eget konsultbolag som hade gjort vinster på över 12 miljoner kronor de senaste två åren.
NN kunde inte förstå om detta stack i ögonen på någon, eftersom hans lön inte var onormalt hög, hans bisysslor var godkända och hans “personliga ersättning” från affärsverksamheterna inte uppgick “till miljonbelopp”. Men han höll med om att det brast i hur han hade redovisat bisysslorna. Bolaget fanns inte angivet. Han hade uppmärksammats på det av sin chef, och det var rimligt att lägga till det nästa gång.
NN hade avböjt att träffa UNT och i stället valt att svara på frågor per mejl.
NN kunde inte svara på hur ofta han opererade på Företaget av konfidentiella affärsmässiga skäl. Omfattning var dock numera lägre än tidigare och inkräktade inte på hans uppdrag på sjukhuset.
I telefon med Företaget framkom att NN hade gjort över 4 000 operationer. På hemsidan nämndes en annat antal: “över 3 000 operationer”. NN påpekade att antalet operationer måste ställas i relation till att de hade utförts under 16 års tid. Enligt UNT innebar det att han i genomsnitt hade genomfört mellan 185 och 250 operationer per år.
NN hade aldrig känt att han inte hade hunnit med chefsjobbet på sjukhuset.
Företaget hade uppgett att det var fullt möjligt att få en operationstid under kontorstid fyra av fem veckodagar, alltså under NN:s arbetstid på sjukhuset.
NN förstod om någon kunde reagera inför en sådan bild, men han tyckte att den var missvisande. I de fall som operationer skett under dagtid hade han valt att inte använda den förtroendetid som han hade som chef, utan i stället registrerat exempelvis ledighet utan lön. De operationer han utfört privat hade alltså inte bekostats av sjukhuset. Hans insatser på Kliniken hade alltid första prioritet.
NN svarade inte på frågan om hur han förklarade de låga omdömena vad gällde ledarskap i medarbetarundersökningen 2018. Han skrev i stället att det hade förbättrats till 2019.
NN uppgav att han var stolt över vad han hade åstadkommit på U-kliniken. Han menade att hans insatser där skulle ses i ljuset av en kraftig omställning inom [område angivet] kirurgin mot säkrare och mindre traumatiska ingrepp i patienten, där den öppna kirurgin i bröstkorgen hade ersatts av nya metoder. Det var ett område där han menade att han själv hade varit något av en pionjär.
Enligt NN skulle det krävas en fortsatt målmedvetenhet och stor envishet för att hantera denna starka förändring i en den ganska konservativa miljö som sjukvården ibland utgjorde. Han trodde att han hade de nödvändiga egenskaperna för det.
I artikeln fanns bilder på NN, tagna från Företagets sociala medier.
Publicering 3
Ingressen
Hans enmansbolag hade gjort vinster på 12 miljoner kronor de senaste två åren och hade nära 100 miljoner i tillgångar.
Artikeltexten
NN hade angett Bolaget som extraknäck. Han var styrelseordförande och konsult i bolaget, där han sålde sina tjänster som kirurg. Bolaget ägnade sig också åt fastighetsförvaltning.
2019 hade bolagets resultat efter finansiella poster uppgått till 12,2 miljoner kronor. Resultatet för 2018 var i huvudsak detsamma. Bolaget var registrerat på NN:s hemadress och i styrelsen satt han och hans fru. I den senaste årsredovisningen uppgavs bolaget ägas till 100 procent av en 66-årig person med samma efternamn. Tidigare hade han själv stått som ägare.
Bolaget ägde i sin tur flera andra bolag, bland annat Företaget som var bolaget bakom plastikkirurgikliniken med samma namn. NN utförde där operationer vid sidan av sitt ordinarie arbete som chef på S. Företagets omsättning hade ökat dramatiskt under de senaste åren.
Bolaget var även bolagsman i Företaget. Det sistnämnda bolaget var ägare till två bilar av märket Mercedes-Benz, båda med ett marknadsvärde på cirka en halv miljon kronor.
T [bolag angivet] var ett annat bolag som NN hade intressen i, och det bolaget skulle inom kort öppna en ny plastikkirurgiklinik i Y området. Den nya kliniken skulle ha fem operationsrum.
NN var även involverad i två andra bolag.
Publicering 4
Ingressen
Kompetens och driv. Det var ledningens förklaring till att [titel angiven] NN hade utsetts till chef på Kliniken, trots sina omfattande extraknäck.
Artikeltexten
NN:s bisysslor hade godkänts av sjukhusdirektören B, efter att verksamhetschefen för U-kirurgi C hade tillstyrkt dem. B sa att han i dag inte mindes detaljerna, utan att han hade litat på C:s bedömning. Den sistnämnde sa sig förstå att NN:s bisysslor och chefsroll väckte frågor. Det här var inget självklart.
På fråga om NN kunde gå till plastikkirurgikliniken Företaget när han ville, svarade C att NN hade sagt till honom att han i huvudsak arbetade där utanför arbetstid. De var överens om att uppdraget på sjukhuset gick först. Och den ekonomiska omfattningen och resultatet av bisysslan var inte sjukhusledningens sak, enligt C. [områden angivna] var en verksamhet i stark förändring. Enligt C hade NN framgångsrikt lett den omställningen med bevarad produktion och kvalitet.
S hade tagit sig igenom ombyggnationer, nya arbetstidsmodeller, ekonomiska underskott och svår materialkris. Enligt C hade det krävt extra arbetsinsatser av cheferna, långt utöver en vanlig arbetsvecka.
2018 fick ledarskapet på U-kirurgisektionen stenhård kritik i en medarbetarundersökning. C tyckte att det var svårt att säga att resultatet innebar att chefen inte hade kunnat fullgöra sina arbetsuppgifter. Resultatet hade nu förbättrats.
I höstas hade han utsett NN till sektionschef i tre år till. Facket hade tvärt sagt nej med hänvisning till hans höga frånvaro. C sa att NN hade hög kapacitet och att det viktigaste för sjukhuset var att denne gjorde vad han skulle och var på plats när det behövdes.
B sa att möjligheten att ha bisysslor skulle ses i ljuset av sjukhusets behov av att attrahera toppkrafter, och tillade att de sällan hade stora bisysslor. Ibland kunde det vara fråga om omfattande bisysslor och då blev det svårare överväganden. Den bild han hade fått var att NN klarade av sitt arbete. Gjorde han inte det, fick man ompröva bisysslorna.
Publicering 5
Ingressen
[Titel angiven] NN:s frånvaro från arbetsplatsen var för stor för att ha ett chefsuppdrag på S. Det menade läkarfacket.
Artikeltexten
I protokollen stod det att facket hade framfört att NN ofta kom sent på möten eller inte alls närvarade. Vidare framkom att facket ifrågasatte om det gick att förena hans bisysslor med hans chefsuppdrag på S.
Anna-Karin Agvald, ordförande för läkarfacket, hade varit involverad i förhandlingarna. Hon hade tyckt det var märkligt med hans bisysslor och hans chefsuppdrag. Hon hade studsat på omfattningen. Det hade varit därför facket opponerat sig.
Arbetsgivaren menade i stället att NN väl uppfyllde sin arbetstid, att frånvaron hade hanterats acceptabelt, att han drivit utvecklingen framåt på kliniken och att arbetsmiljön förbättrats.
Anna-Karin Agvald tyckte inte att förbättringen av arbetsmiljön hade varit tillräcklig. De lokala ombudens bild från kliniken var att NN var en icke närvarande chef. I samband med beslutet att ge NN tre år till som chef uppkom ett nytt ärende: behovet av en ställföreträdande sektionschef som ersatte vid frånvaro. NN var tjänstledig på 20 procent året ut. Facket hade motsatt sig att inrätta en ställföreträdare. De menade att en ordinarie chef borde vara närvarande 100 procent.
Anna-Karin Agvald hade även hört talas om den nya kliniken, T. Hon sa:
” – Om jag var hans chef skulle tycka att det ringde varningsklockor. Vi har begärt en avstämning i januari för att ser hur väl det fungerar med en ställföreträdande sektionschef.”
Publicering 6
Ingressen
Av Klinikens läkare var det inte bara överläkaren NN som jobbade extra på den privata skönhetskliniken Företaget – det hade han själv sagt ja till.
Artikeltexten
2019 lämnade en läkare vid Kliniken in en blankett om en bisyssla där arbetsinnehållet beskrevs som estetisk kirurgi, men i övrigt fanns ingen information om bisysslan. Trots det godkändes den.
I rubriken “Arbetsgivarens namn” hade något skrivits som sedan strukits över. Någon tidsåtgång angavs inte heller. Tidsperioden angavs till 2019 och framåt, utan slutdatum. Sektionschefen NN hade tillstyrkt att bisysslan kunde godkännas, vilket sedan verksamhetschefen C gjorde.
På fråga om det var okej att sektionschefen under honom godkände bisysslor i sitt eget bolag, svarade C att ansvaret var hans, inte sektionschefens, eftersom han hade godkänt bisysslan. Han tyckte i nuläget att det var okej att läkaren jobbade på Företaget. Att läkaren även jobbade på Företaget blev klart för C under hösten då han hade utsett läkaren till ställföreträdande sektionschef och den som skulle ersätta NN vid dennes frånvaro. Läkaren och NN var båda delägare i bolaget T, som inom kort skulle öppna en estetisk klinik med en årlig kapacitet på 2 000 operationer.
Det här var inte det enda fallet där NN hade tillstyrkt en Ackiskollegas extraknäck i bolag som han själv var involverad i.
En bisyssla fick inte vara konkurrerande men C såg det inte som konkurrerande att hans sektionschef hade rekryterat personal från sjukhuset till sin privata verksamhet.
Publicering 7
Ingressen
[Titel angiven] NN hade begärt och fått ledigt utan lön ett antal gånger. Men bara under innevarande år och 2018. Enligt hans chef C hade NN arbetat på sjukhuset mer än vad dennes personal trodde.
Artikeltexten
NN hade sagt att inga privata operationer hade bekostats av sjukhuset eftersom han hade “registrerat till exempel ledighet utan lön”. UNT hade begärt ut uppgifter om hans ledigheter utan lön sedan han blev sektionschef. Uppgifterna visade att han inte hade någon sådan ledighet under 2015, 2016 eller 2017. Under 2019 hade han använt fem semesterveckor för att vara ledig och under den sommaren var han föräldraledig. Under 2018 och 2020 hade han varit ledig utan lön.
Han hade sedan slutet av oktober fått ledigt vid 14 tillfällen på en månad. I flera fall var det ledighet i en halvtimme eller en timme. C visste inget närmare om ledigheterna. NN själv hade sagt att han opererade privat i mindre omfattning nu, än tidigare. 2018 hade ledigheten utan lön uppgått till 214 timmar, drygt fem arbetsveckor. Samma år fick NN:s ledarskap stenhård kritik i en medarbetarundersökning.
Enligt NN hade ledigheterna under de övriga tre åren hanterats som förtroendearbetstid. C uppgav att NN hade stor frihet att lägga upp sitt arbete med förtroendearbetstid, även när det gällde att ta ut ledigheter. Han kunde konstatera att NN:s uppgifter var förenliga med de redovisade ledigheterna.
ANMÄLAN
Artikelserien anmäldes av NN. Han menade att han genom de publicerade artiklarna, med missvisande och delvis felaktiga uppgifter, hade skadat honom. Om tidningens avsikt hade varit att granska S tolerans mot bisysslor, hade tidningen kunnat göra det utan att nämna vare sig honom eller hans företag vid namn. Hans adress hade ohämmat exponerats i artiklarna.
Han anförde att det saknades täckning för rubriken till den inledande artikeln i artikelserien: Ackiskirurg extraknäcker för miljoner – på arbetstid. Varken de anonyma källorna eller den efterforskning som tidningen hade gjort gav stöd för påståendet i rubriken. Att han erbjöd privatkirurgi under dagtid var inte detsamma som att det skedde på arbetstid, vilket han också framförde i sina svar till tidningen som publicerades samma dag.
Att artiklarna i artikelserien publicerades under flera dagar bidrog till att den publicistiska skadan för honom blev större. De efterföljande artiklarna upprepade samma indicier som skulle belägga rubriken till den inledande artikeln, men förklarade även till viss del anklagelserna mot honom i den första artikeln.
Under 2018, året som han fick hård kritik i en medarbetarundersökning, var han ledig 214 timmar med löneavdrag. Trots att tidningen kände till detta redan när den första artikeln publicerades, valde tidningen att inte publicera den uppgiften. Han ansåg att detta var ytterst allvarligt.
Artikelserien hade lett till att han mottagit kränkande kommenterar i sociala medier. Hans bil hade vandaliserats. Publiceringarna hade lett till en oerhörd psykisk påfrestning för honom. Även hans barn hade påverkats.
TIDNINGENS SVAR
UNT svarade genom den ansvarige utgivaren Kalle Sandhammar.
Anmälaren hade, som sektionschef och biträdande verksamhetsansvarig på Kliniken, ett viktigt ansvar för vården av [områden angivna] patienter. Verksamheten var skattefinansierad och patienterna som kom till kliniken var i stark beroendeställning till dem som jobbade där, både när det gällde att riktiga diagnoser ställdes och att insatser utfördes professionellt. Med hänsyn till anmälarens ställning som chef i denna verksamhet och till den kritik som riktades mot honom i egenskap av chef, fick han tåla granskningen.
Anmälaren hade fått gott om utrymme att bemöta kritiken. Han valde själv att inte ställa upp på en intervju. Anmälarens mejlsvar hade exponerats väl, både digitalt och i papperstidningen. Artiklarna på webbplatsen var hoplänkade; anmälarens syn på saken fanns tillgänglig i samband med publiceringarna.
Tidningen bestred att artiklarna innehöll felaktigheter. Tidningen hade inte heller mottagit några synpunkter i sak, genmälen eller krav om rättelser.
Tidningen bestred att det fanns uppgifter om familj eller privata förhållanden i artikelserien. Hemadressen angavs inte artiklarna. Det var enbart uppgifter som rörde bisysslorna och anmälarens företag kopplade till bisysslorna som hade publicerats, det vill säga: uppgifter som rörde granskningen.
Vad gällde täckningen för rubriken till den inledande artikeln i artikelserien, Ackiskirurg extraknäcker för miljoner – på arbetstid, anförde tidningen följande. Anmälarens anställning innebar att han hade så kallad förtroendearbetstid, alltså oreglerad arbetstid som skulle disponeras på det sätt som arbetsuppgifterna krävde. Rubriken gjorde det tydligt att personalen ansåg att han som chef hade varit frånvarande på arbetstid, vilket enligt personalen fått allvarliga konsekvenser för arbetsmiljön. Facket ansåg att anmälarens frånvaro hade gått ut över kliniken på ett sådant sätt att anmälaren inte längre var lämplig som chef.
Tidningen hade vid sin granskning noterat vissa tider som anmälaren hade arbetat på sin privata klinik, utan att motsvarande löneavdrag hade gjorts på sjukhuset. När tidningen ställde frågor om arbetstider lades ledigheter in i efterhand. Det var oklart om detta hade ett samband eller om det var en tillfällighet. Oavsett hur begreppet förtroendearbetstid tolkades, hade bisysslan utförts på arbetstid med kritik från medarbetare och facket som följd.
Publiceringarna i artikelserien var länkade till varandra och granskningen skulle ses som en helhet.
Artikelserien hade lett till att regionchefen vill se över det aktuella regelverket.
ANMÄLARENS KOMMENTARER
NN hade synpunkter på granskningen som sådan och vinklingen av den. Han höll inte med om hans mejlsvar hade “exponerats väl” i artiklarna.
Synpunkter i sak och genmälen hade förts fram till tidningen av verksamhetschefen C. Även rättelser hade förts fram.
Hans adress hade publicerats genom att det i en artikel angavs att bolaget var registrerat på samma adress som honom. I samma artikel antyddes det även att han drev bolag med bulvanliknande upplägg.
Hans närvaro på sjukhuset skulle bedömas utifrån hans arbetstid, inte personalens. Han arbetade i en verksamhet som krävde bemanning dygnet runt. Tidningens vinkling av artiklarna innebar att han som chef förväntades finnas fysiskt på arbetsplatsen årets alla dagar, dygnet runt.
Hans ledigheter hade inte lagts in i tiden efter tidningens granskning. En attestering av perioden oktober till november 2020 hade dock skett i tiden efter, vilket var en bråkdel av hela tidningens granskning som omfattade 2015-2020. Det stämde inte att hans ledigheter inte fanns motsvarade i löneavdrag vid sjukhuset.
Han bifogade bland annat sina mejlsvar till reportern på UNT och C:s anmälan till Journalistförbundets yrkesetiska nämnd.
YTTERLIGARE SKRIFTVÄXLING
Tidningen tillade sammanfattningsvis följande.
Det var riktigt att facket i efterhand pekade på ett missförstånd i artikeln. Facket hade inte motsatt sig anmälarens lämplighet som chef, utan inrättandet av en ställföreträdande sektionschef. Facket hade inledningsvis varit emot en sådan tjänst, men efter förhandlingar gått med på att inrätta tjänsten under vissa premisser. Fackets ändrade ståndpunkt hade inte kommit med i artikeln, men det hade korrigerats i efterhand.
Tidningen hade varken påstått eller antytt att anmälaren drev bolag med bulvanliknande upplägg.
Tidningen hade genom granskningen visat att anmälaren hade utfört omfattande bisysslor på vad som måste anses vara ordinarie arbetstid för en sektionschef och biträdande verksamhetschef med förtroendearbetstid. Källor på flera nivåer inom sjukhuset hade vittnat om att anmälaren uppfattats som frånvarande i sin roll som chef. I det sammanhanget spelade också arbetstiden för personalen roll.
Anmälarens ledigheter och löneavdrag hade uppenbarligen hanterats olika över åren. UNT hade funnit ett antal tillfällen som anmälaren utfört bisysslor utan att motsvarande uttag fanns.
Anmälaren tillade sammanfattningsvis följande.
Artikeln som gav hans syn på saken, vägde inte upp det som hade publicerats i övrigt.
Tidningen kände till att ett genmäle från verksamhetschefen hade förts fram eftersom genmälet hade publicerats av tidningen samma vecka som artikelserien. Fackets begäran om rättelse avsåg inte en detalj.
Tidningen publicerade insändare som tog fasta på tidningens uppgifter i granskningen och publicerade även artikelserien på nytt; detta förstärkte den publicistiska skadan för honom.
Arbetstid var inte kontorstid. Formell ledighet var inte arbetstid. Hans arbetsgivare hade godkänt bisysslan och beviljat ledigheten. Han hade inte fått lön från sjukhuset när han varit på Företaget. Tidningen saknade belägg för att påstå att han utfört bisysslor som inte motsvarades av löneuttag.
Han hade inget emot granskning av offentlig verksamhet, tvärtom. Han hade inget att dölja. Det fanns inte belägg för det som tidningen påstod. Det fanns inte heller skäl för att publicera hans namn och bild på honom.
MEDIEOMBUDSMANNENS BEDÖMNING
Ramen för prövningen
MO prövar om anmälaren genom publiceringarna har orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. För att avgöra om så är fallet väger MO allmänintresset av publiceringarna, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i en fråga, mot intrånget i den enskildes privatliv.
MO bedömer i sammanhanget även om artiklarna innehåller nedsättande uppgifter om anmälaren, och om tidningen i så fall haft belägg för att publicera uppgifterna.
Allmänintresse och anmälarens ställning
Frågor om vård och omsorg berör alla medborgare och har ett mycket stort allmänintresse. Rapportering som gäller förutsättningarna för läkares yrkesutövning, inte minst i offentlig verksamhet, har också ett sådant intresse. Det gäller i synnerhet läkares arbetsförhållanden på avdelningar där vården som ges kan vara livsavgörande för patienterna. Anmälaren har pekats ut med namn och i vissa fall även med bild i publiceringarna.
Hur ingående granskning en enskild ska behöva tåla varierar beroende på vilken ställning denne har. Det beror också på vilken typ av uppgifter som har publicerats. Typiskt sett gäller att personer med en offentlig ställning, som medför att det finns ett ansvar att utkräva av dem, får tåla mer ingående granskningar.
Anmälarens ställning som sektionschef och biträdande verksamhetsansvarig på en U-klinik på ett stort sjukhus medför att han måste tåla medial granskning i frågor som kan påverka förtroendet för honom som läkare och chef. Läkarrollen innebär dessutom att anmälaren har en sådan förtroendeställning i förhållande till enskilda att han får tåla en mer ingående granskning.
Uppgifter om anmälaren
Artikelserien har omnämnt att anmälaren haft betydande intäkter i sina bolag, samtidigt som han arbetat vid och uppburit en chefslön från S. Artiklarna ger intryck av att anmälaren inte har varit till fullo engagerad i sitt arbete som chef på sjukhuset, och att det lett till dålig arbetsmiljö på arbetsplatsen.
Artikelserien lyfter dock fram sjukhusdirektörens och chefens syn på anmälarens arbetsinsats. De menar samstämmigt att anmälaren har skött sitt jobb och att han varit en värdefull tillgång för Kliniken. Deras bild väger upp och nyanserar kritiken mot anmälaren.
Det finns även uppgifter som antyder att anmälaren har arbetat på sin privata klinik på vardagar under kontorstid, utan att löneavdrag eller motsvarande har gjorts på sjukhuset (främst publicering 1 och 7).
Rubriken till den inledande artikeln i artikelserien (publicering 1): Ackiskirurg extraknäcker för miljoner – på arbetstid är offensiv. Rubriken och artikeltexten i den artikeln ger intryck av att anmälaren har agerat felaktigt genom att inte redovisa sina arbetstider på ett korrekt sätt. Ett sådant antagande om att anmälaren opererat på sin privata klinik som omsatt stora belopp, samtidigt som han fått hög lön finansierad av allmänna medel, medför en publicitetsskada.
Avslutningsvis: MO delar inte anmälarens uppfattning att artiklarna exponerar anmälarens adress eller antyder att han drivit bolag med bulvanlikande upplägg.
Belägg för uppgifterna
MO bedömer om det ur publicistisk synvinkel har funnits belägg för uppgifterna som publicerats. Det betyder att bedömningen enbart är inriktad på om beläggen för att publicera uppgifterna varit tillräckliga, inte om varje enskild uppgift är sann eller falsk.
Tidningen har talat med anonyma källor på olika nivåer på sjukhuset, tagit del av årsredovisningar, begärt ut uppgifter om anmälarens anmälda bisysslor och ledigheter samt gått igenom en medarbetarundersökning. Därutöver har redaktionen ringt till skönhetskliniken för att efterhöra när tid för operation kan erbjudas.
När det gäller den rubrik som har berörts ovan, konstaterar MO att anmälaren har så kallad förtroendearbetstid. Det är en brist att det i publicering 1 inte anges att anmälaren har sådan arbetstid eller vad det innebär. Uppgiften finns dock med i det samtida bemötandet. Tidningen har haft underlag för att påstå att anmälaren har varit frånvarande från sitt arbete på ett sådant sätt att det har fått konsekvenser för arbetsmiljön på Kliniken. Sådant underlag har funnits i den medarbetarundersökning som tidningen tagit del av, uppgifter från annan personal på sjukhuset samt från facket.
Den stora omfattningen av anmälarens bisysslor, bland annat antalet operationer som anmälaren utfört på skönhetskliniken, gör att tidningen har kunnat dra slutsatsen att han ägnat sig åt sin bisyssla på tid som han egentligen kunde ha varit närvarande på sjukhuset, oavsett om han har förtroendearbetstid eller inte.
Sammantaget har tidningen haft tillräckligt underlag för uppgifterna.
Bemötande av uppgifterna
Den omskrivne ska ges möjlighet att bemöta de uppgifter som tidningen publicerar om honom eller henne. En eventuell publicitetsskada kan lindras genom att den enskilde får bemöta uppgifterna, antingen samtidigt i artikeln eller i en uppföljande publicering.
Anmälaren fick bemöta uppgifterna i publicering 1 i en separat artikel (publicering 2), som tidningen tydligt hänvisar till i slutet av publicering 1. I artikeln har anmälaren fått möjlighet att lämna sin syn på saken. Anmälaren har alltså samma dag, och i direkt anslutning till den första artikeln, fått lämna sin version. Anmälaren har då bland annat berättat att han har förtroendearbetstid. Det har funnits ett tydligt samtidigt bemötande även på tidningens webbplats.
I den sista artikeln (publicering 7) har anmälarens chef fått kommentera anmälarens ledighetsuttag. Chefen har då bekräftat att ledighetsuttagen är förenliga med anmälarens redovisade uppgifter. Anmälarens chef har även berättat att anmälarens bisysslor är godkända.
Sammantaget nyanserar även dessa omständigheter de negativa uppgifterna om anmälaren.
Sammanfattande bedömning
Anmälaren har genom artikelserien blivit utpekad i ett negativt sammanhang. De negativa uppgifterna om anmälaren förekommer i en kontext som handlar om anmälarens yrkesutövning. Genom den ansvarsställning anmälaren har som sektionschef och biträdande verksamhetsansvarig för en U-klinik på ett av landets största sjukhus måste han tåla en tuff granskning. Frågor om vård och omsorg berör alla medborgare och har ett mycket stort allmänintresse.
Tidningen har på ett godtagbart sätt hanterat anmälarens rätt att få bemöta kritiken.
UNT har haft ett tillräckligt underlag för att publicera uppgifterna.
Det är förståeligt att anmälaren har reagerat negativt på artikelseriens innehåll. Även om anmälaren genom artiklarna har orsakats en publicitetsskada har denna skada med hänsyn till det stora allmänintresset inte varit oförsvarlig.
Det finns sammantaget inte grund för medieetiskt klander av tidningen.
Ärendet skrivs därför av.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig i nämnden. Yttrandena kan sammanfattas på följande sätt.
Anmälaren:
UNT har åsidosatt god publicistisk sed i beskrivningen av mina bisysslor och därmed orsakat mig en oförsvarlig publicitetsskada. Detta har skett på följande sätt. Rubriken och innehållet i artiklarna, framför allt den första, har varit offensiva och gravt missvisande i förhållande till de verkliga omständigheterna. Tidningens påståenden om att resultaten från medarbetarundersökningen 2018 beror på en alltför stor frånvaro är felaktiga. Tidningen har okritiskt låtit sig manipuleras i en infekterad arbetsplatskonflikt där en ledningskritisk grupp på ett skickligt men skrupelfritt sätt lyckats koppla ihop en misstolkad medarbetarundersökning med mina bisysslor. Jag har inte erbjudits en opartisk möjlighet till genmäle.
Tidningen:
Bevakningen handlar om tidningens uppdrag att journalistiskt granska hur S hanterar skattemedel och frågan om bisysslor, något som också korrigerats efter granskningen. Tidningen avslöjar inte alla sina källor, aktuella artiklar baseras på flera källor och från mer spridda håll än vad anmälaren försöker göra gällande Tidningen har en generös syn på publicering av genmälen, i detta fall inkom dock inget.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta pressetisk kritik mot Upsala Nya Tidning.
Mediernas Etiknämnd gör följande tillägg. MO konstaterar att rubriken till den inledande artikeln i artikelserien (publicering 1): Ackiskirurg extraknäcker för miljoner – på arbetstid är offensiv. Enligt nämndens uppfattning är även rubriken (publicering 6): Kirurgen sa ja till kollegors extraknäck – i sitt bolag offensiv. Med anledning av de båda rubrikerna vill nämnden framhålla att enligt de pressetiska reglerna ska rubriker ha täckning i texten. Nämnden anser att de nämnda rubrikerna inte har tillräcklig täckning i texten. Trots avsteget från de medieetiska reglerna stannar nämnden vid detta påpekande riktat till utgivaren och väljer i enlighet med MO att inte klandra publiceringarna.