Det finns ett allmänintresse av att rapportera om den granskade verksamheten, särskilt då den arbetar med samhällsviktiga frågor och till stor del finansieras av allmänna medel.
Upsala Nya Tidning, dnr. 23195, exp. nr. 3/2024
Mediernas Etiknämnds beslut
Mediernas Etiknämnd finner inte skäl till medieetiskt klander av Upsala Nya Tidning.
Genom beslut den 13 oktober 2023 avskrev Allmänhetens Medieombudsman (MO) ett ärende avseende en anmälan mot Upsala Nya Tidning (UNT).
MO:s beslut hade följande lydelse.
NA har, genom ombud, till Allmänhetens Medieombudsman (MO) riktat kritik mot 14 publiceringar som gjorts av Upsala Nya Tidning (UNT).
Dessa publiceringar är:
- Så blev ideella Verksamheten X skyddade boenden en miljonmaskin publicerad på mediets sajt, unt.se, den 7 februari 2023 (Artikel 1)
- Nej till intervju – ja till ”medverkan” i anonyma svar publicerad på mediets sajt den 7 februari 2023 (Artikel 2)
- Så har Verksamheten X varit med och ändrat synen på hedersvåld publicerad på mediets sajt den 8 februari 2023 (Artikel 3)
- ”Jag var godtrogen – Verksamheten X har haft en enormt fin fasad” publicerad på mediets sajt den 9 februari 2023(Artikel 4)
- Så mycket har kommunerna betalat till Verksamheten X publicerad på mediets sajt den 10 februari 2023 (Artikel 5)
- Verksamheten X säger upp miljonavtalet med kommunen i förtid publicerad på mediets sajt den 10 februari 2023 (Artikel 6)
- Så reagerar politikerna på avslöjandena publicerad på mediets sajt den
11 februari 2023 (Artikel 7) - Adam: ”Verksamheten X blåste mig – behöll pengarna själv” publicerad på mediets sajt den 21 mars 2023 (Artikel 8)
- Placerade Sara: Känner mig utnyttjad av Verksamheten X publicerad på mediets sajt den 21 mars 2023 (Artikel 9)
- Kalle Sandhammar: Därför är det viktigt att även granska ”goda krafter” publicerad på mediets sajt den 21 mars 2023 (Artikel 10)
- Så har Verksamheten X personal tystats av sekretesskontrakt publicerad på mediets sajt den 22 mars 2023, (Artikel 11). Artikeln publicerades även i tryck den 22 mars 2023 med rubriken Verksamheten X personal har tystats av sekretessen. Vad gäller den tryckta versionen har kritik riktats mot det bildmontage som syns i tidningsuppslaget på sida 8 – 9
- Sakine Madon: Skattemedel ska inte gå till tystnadskultur publicerad på mediets sajt den 22 mars 2023 (Artikel 12)
- Y-gården saknade revisor trots miljonaffärer publicerad på mediets sajt den 23 mars 2023 (Artikel 13)
- ”Behövs en djupdykning i Verksamheten X och Y-gården” publicerad på mediets sajt den 28 mars 2023 (Artikel 14)
Vad mediet publicerade
Artikel 1: Så blev ideella Verksamheten X skyddade boenden en miljonmaskin
Ingress
”En vinst med 60 miljoner på ett år. Drygt 5 miljoner i personlig aktieutdelning och 40 miljoner till egna bolag. Att skydda tjejer och killar från hedersförtryck har blivit en lönsam affär för företrädarna bakom ideella och flerfaldigt prisbelönta föreningen Verksamheten X.”
Artikel
”2002 mördas Fadime Sahindal i Uppsala av sin far. Hedersmordet skickar chockvågor över landet. För att försöka förhindra att någon annan möter Fadimes öde grundar systrarna NA och NN samma år den ideella föreningen Verksamheten X i Uppsala.
12 år senare, 2014, intervjuar UNT NA. En rapport om insatser för våldsutsatta kvinnor uppmärksammar nämligen att Verksamheten X startat ett skyddat boende, Y-gården. Utan statens bidrag på 900 000 kronor hade boendet inte kunnat startas, poängterar chefen NA i artikeln. Ännu bär sig inte verksamheten ekonomiskt, men det är dit de siktar, förklarar hon.
– Tack vare projektet får vi in placeringar från kommuner. De som gör placeringarna betalar våra kostnader. Vi är inte där ännu, men det är vårt mål.
Åtta år senare, den 15 september 2022, har det blivit dags för NN och NA att som styrelseledamöter signera årsredovisningen. Men nu gäller det inte föreningen Verksamheten X, utan ett aktiebolag.
Sedan något år betalar nämligen de kommuner som köper placeringar på Y-gården till ett aktiebolag för tjänsten. Inte längre till ideella Verksamheten X.
Ur årsredovisningen går det att utläsa att:
- Vinsten är nästan 60 miljoner kronor det senaste räkenskapsåret.
- Omsättningen uppgår till 96,4 miljoner kronor.
- Vinstmarginalen ligger på över 60 procent. Det är den i särklass högsta marginalen bland de aktörer som Uppsala kommun köper skyddade boenden av, visar UNT:s genomgång.
- Styrelsen har godkänt aktieutdelning på 40 miljoner kronor.
Samma dag, den 15 september 2022, signerar systrarna en annan årsredovisning. Den gäller ett bolag som äger dels aktiebolaget bakom Y-gården dels ett fastighetsbolag. Liksom i bolaget bakom Y-gården är NN ordförande och NA styrelseledamot, tillsammans med den ena systerns partner.
Ägarbolaget gör en vinst på 13 miljoner kronor och aktieägarna föreslås av styrelsen få dela på 5,5 miljoner kronor i utdelning.
När det gäller aktieutdelningarna uppger bolaget i mejl till UNT att de 40 miljonerna är en ’koncernintern utdelning’, men att de 5,5 miljoner kronorna delas lika mellan NN och NA.
UNT har talat med en rad personer i och omkring Verksamheten X. Omsättningen, vinsterna och de totalt över 45 miljonerna i aktieutdelning väcker reaktioner hos flera personer med olika roller i branschen.
– Det var som fan! Det var mycket, säger Hansi Stafbom, Uppsalabo och mångårig entreprenör som också driver skyddade boenden, när han får höra om vinsterna och omsättningen i aktiebolaget.
– Det här är ju ärenden med stora skyddsbehov som är mycket personalkrävande och som kostar extremt mycket att hålla på med. Det kan förklara en stor omsättning, men det är svårt att se var de kan göra den höga vinsten, fortsätter han.
En person med god insyn i branschen och lång erfarenhet av arbete mot hedersförtryck säger sig få en chock när UNT berättar om de ekonomiska resultaten.
– Det här är en bomb, säger källan.
En annan person som haft insyn i Verksamheten X arbete säger sig ha förstått att det fanns pengar i verksamheten, men kunde inte ana att summorna var så stora. Det här rimmar dåligt med en verksamhet som förknippat sig så tydligt med att vara ideell, menar källan:
– Jag blir förvånad, det är så gigantiskt mycket mer pengar än vad jag trott.
NN:s taxerade inkomst har de senaste fyra åren legat mellan drygt 800 000 och knappt 1,1 miljoner kronor. NA:s har under samma tid varierat mellan 620 000 och 830 000 kronor.
Den som tjänar över 1 miljon kronor tillhör den lilla skara på 1,5 procent av Uppsalas förvärvsarbetare med så hög inkomst. Det visar en sammanställning som UNT berättat om.
Själva har systrarna gett bilden av Verksamheten X som en verksamhet som i hög utsträckning bygger på ideella insatser.
’Vi har våra skyddade boenden och ett stort nätverk av ideella som varje år bidrar med flera tusen ideella timmar på våra olika förebyggande verksamheter’, sade exempelvis NA i ett pressmeddelande när hon fick det prestigefulla A-priset 2017.
Priset delades ut av skolminister Anna Ekström och är ett av många som Verksamheten X har fått. Exempelvis fick föreningen försäkringsbolaget If:s Eldsjälspris 2013. 2018 blev NA Årets hedersupplänning.
En person som följt Verksamheten X och systrarnas resa ända sedan 2002 är Mohamad Hassan (L), tidigare kommunalråd i Uppsala. Förutom ett personligt engagemang har han med flera andra nämndordföranden skrivit på avtal som gett Verksamheten X nära tre miljoner kronor om året från kommunen.
– Jag är inte emot vinster, men storleken kan vara problematisk. De måste ha en väldigt bra förklaring, säger Mohamad Hassan.
Även han pekar på det faktum att det är en ideell förening, Verksamheten X, som byggt upp den verksamhet, Y-gården, som nu gör stor vinst i ett aktiebolag – med samma företrädare.
– Bilden av Verksamheten X kommer att ändras. De måste förklara den här resan, inte minst för sina volontärer, säger Mohamad Hassan.
UNT har vid upprepade tillfällen bett att få träffa NA och NN för en intervju med möjlighet att ställa frågor och be om utvecklande resonemang. Men de har avböjt. I stället har UNT fått mejlsvar signerade någon som kallar sig ’Alice’ och någon som kallar sig ’Maria’, utan titel eller roll.
I mejlsvar från Y-gården förklarar den som säger sig heta ’Alice’ det ekonomiska resultatet i aktiebolaget med att ’lönsamhet är en förutsättning för att kunna bedriva en väl fungerande och kvalitativ verksamhet’. ’Majoriteten av överskottet, hela 91 procent, har återinvesterats i verksamheten för att utveckla och utöka arbetet’, fortsätter ’Alice’.
Signaturen ’Maria’, som svarat för Verksamheten X – men som UNT alltså inte vet vem det är, skriver att Y-gården och Verksamheten X i dag är separata verksamheter som bedriver ’helt skilda arbeten’.
På Verksamheten X hemsida står dock att föreningen som en del av sin jourverksamhet erbjuder skyddat boende.”
Övrigt
Publiceringen innehöll flera bilder och illustrationer som bland annat visade NA och NN i olika sammanhang med bland andra Landshövding Göran Enander, f.d. jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP), kommunpolitiker och representanter för Uppsala kommun. Det fanns även en bild på prinsessan Sofia med bildtexten: ”Ur prinsessan Sofias hand fick Uppsalaföreningen Verksamheten X ta emot priset Idéer för livet i kategorin trygghet 2017, vid en gala på Cirkus när priset firade 30 år.”
Systrarnas respektive namn återgavs i bildtexterna.
Det fanns även en skärmdump från Verksamheten X hemsida med bildtexten: ”Enligt vad som står på Verksamheten X hemsida är skyddat boende en del av ideella Verksamheten X verksamhet. Men själva säger de att den idag är helt separerad till aktiebolaget”.
Artikeln avslutades med följande sammanställning:
”Flerfaldigt prisbelönt
2002 Verksamheten X, grundas av NA och NN.
2013 Får försäkringsbolaget If:s Eldsjälspris.
2015 Aktiebolaget som senare tar över Y-gården bildas.
2017 NA får Raoul Wallenbergpriset av skolminister Anna Ekström.
2018 NA blir årets Hedersupplänning.
2019 Ett fastighetsbolag grundas. Verksamheten X äger då aktierna.
2020 Verksamheten X får integrationspris av Centerpartiet Uppsala.
2022 Bolag med band till Verksamheten X redovisar tillgångar på 152 miljoner kronor.”
Artikel 2: Nej till intervju – ja till ”medverkan” i anonyma svar
Ingress
”Upprepade gånger har UNT bett att få träffa Verksamheten X grundare NA och NN för en intervju. Men de enda svaren kommer på mejl – från anonyma signaturer.”
Artikeln, i sammanfattning
UNT hade velat träffa och intervjua grundarna för den ideella föreningen i Verksamheten X, systrarna NN och NA, som drev det skyddade boendet Y-gården. Skribenten hänvisade bland annat till delar av innehållet i Artikel 1.
Företrädarna hade tidigare framträtt när Verksamheten X arbete lyfts fram i artiklar. Men i den aktuella granskningen hade de inte velat delta med hänvisning till ”säkerhetsskäl”. UNT mejlade på uppmaning till föreningen och fick då svar på frågorna. Det var däremot oklart vem som skrivit svaren i fråga, mejlet avslutades med ”VERKSAMHETEN X”. UNT återkom med intervjuförfrågan för att kunna ställa följdfrågor. Svaren kom då från signaturen ”Maria”, utan uppgift om ”Marias” roll. Följande framgick av ”Marias” svar: ”NA och NN står fast vid beslutet att inte göra några intervjuer. Däremot kommer ansvariga i ledande position, det vill säga NA och NN, givetvis stå bakom svaren.”
UNT hänvisades att mejla Y-gården vad gällde frågor om bolagen. Från Y-gården kom svaren från signaturen ”Alice”. UNT hade inte fått svar på ”Alices” roll. Hennes svar löd: ”NA och NN tackar vänligen nej till intervju även för Y-gårdens räkning men vill gärna besvara dina frågor.”
ärefter redogjorde skribenten för olika svar som ”Maria” respektive ”Alice” lämnat till UNT.
”Maria” uppgav sig, efter flera mejlsvar, vara Verksamheten X kommunikatör.
UNT hade frågat på vilket sätt skyddade personuppgifter och hot omöjliggjorde att träffa tidningen för en intervju, men inte fått svar.
Övrigt
Publiceringen innehöll flera bilder där bland annat anmälaren syntes.
Artikel 3: Så har Verksamheten X varit med och ändrat synen på hedersvåld
Ingress
”För 20 år sedan var ’hedersförtryck’ så laddat att det var svårt att tala om öppet. Sedan 2022 är det ett brott i brottsbalken som kan ge fängelse i sex år. En av motorerna bakom förändringen är ideella Uppsalaföreningen Verksamheten X.”
Artikeln, i sammanfattning
Artikeln inleddes med mordet på Fadime och hur frågor om hedersrelaterat våld och förtryck hanterats i Sverige. Idag, 20 år senare, hade samhället gjort ett lappkast. Nu sade alla kommuner och politiska partier att de arbetade förebyggande och akut mot hedersförtryck. Idag fanns hedersförtryck inskrivet i brottsbalken.
Verksamheten X hade haft stor betydelse för utvecklingen. Föreningen hade grundats snart efter mordet på Fadime av systrarna NN och NA. De hade genom sitt engagemang blivit något av pionjärer i kampen mot hedersförtryck.
Skribenten skrev därefter om en studie som Verksamheten X kommit med 2012, ”Trippelt utsatt”. samt om ett ärende från 2014 som UNT rapporterat om. Det handlade om en ung kvinna med intellektuell funktionsnedsättning som räddats undan förtryck genom hjälp från Verksamheten X. Mediet redogjorde även för den rapport som Verksamheten X gjort på uppdrag av kommunen och länsstyrelsen om förekomsten av förtyck bland Uppsalas ungdomar. Föreningen hade under sina 20 år fått en rad priser och uppmärksammats nationellt för sina insatser.
Övrigt
Publiceringen innehöll flera bilder på bland annat NN och NA.
Artikel 4: ”Jag var godtrogen – Verksamheten X har haft en enormt fin fasad”
Ingress
”Som en käftsmäll mot en medlem och volontär. Så beskriver Uppsalapolitikern Karin Ericsson slutet på sitt engagemang i ideella föreningen Verksamheten X. ’De har en så fin fasad’, säger hon.”
Artikeln, i sammanfattning
Karin Ericsson berättade om hur hon som ordförande i Folkhälsorådet i Uppsala hade kommit i kontakt med frågan om hedersförtryck. Hon var engagerad i Centerkvinnor och hade kontakt med Verksamheten X vars arbete redan då var uppmärksammat. Hon ville göra nytta och började arbeta som volontär. Inledningsvis deltog hon i läxhjälp två gånger i veckan. Hennes insatser fördjupades och hon erbjöd att hyra ut en del av sitt boende till en ung tjej som hade gifts bort två gånger och som hade bott på föreningens skyddade boende. Hon och Verksamheten X skrev ett avtal. Efter några månader flyttade flickan, men när hon lämnade lägenheten var den förstörd. Karin Ericsson vände sig till Verksamheten X för att få en ersättning för skadorna på 7 000 kr. Men det blev kalla handen.
UNT hade tagit del av mejl till Karin Ericsson från en person som kallat sig för Verksamheten X jurist. Mannen var även partner till en av grundarna och satt i bolagsstyrelser som kunde kopplas till föreningen. Karin Ericsson erbjöds en ersättning på 149 kr för en badrumsmatta. I det sista mejlet ifrågasatte juristen om Karin Ericsson verkligen velat göra en god gärning eller om det ”enbart har funnits ekonomiska motiv för uthyrningen.” Karin Ericsson tog illa vid sig. Till UNT sa hon:
– Jag blev faktiskt kränkt. Alla visste hur jag i flera år ägnat mig ideellt åt Verksamheten X och så blev jag så här illa bemött. Det var som en käftsmäll mot en medlem och volontär.
När hon försökte få kontakt med den på Verksamheten X som skrivit på kontraktet förbjöd juristen henne att ha kontakt med Verksamheten X personal.
Karin Ericsson blev misstänksam och började kolla upp saker och ting och fann exempelvis en ny, finare BWM skriven på den ideella föreningen. Hon undrade varför det fanns en så fin bil. Hon såg att det verkade finnas gott om pengar i aktiebolaget som drev Y-gården och som kunde kopplas till Verksamheten X. Hon tyckte inte att det rimmade väl med en verksamhet som hade en sådan ideell framtoning.
Skribenten hänvisade därefter till delar av innehållet i Artikel 1. Tidningen kunde visa att bolagen runt Verksamheten X investerade i fastigheter i attraktiva områden på mellan 6 och 12 miljoner kronor. Personer som sagt sig vara företrädare för bolagen hade uppgett att de pågick en expansion. Även om fastigheterna användes som skyddade boenden sade Karin Ericsson följande:
– Den dag de beslutar sig för att inte göra det här längre så står de där med värdena i sina fina fastigheter kvar. Det känns oetiskt att bygga upp ett sådant innehav med kommunala medel.
Företrädarna för Verksamheten X hade avböjt att träffa mediet för en intervju. UNT hade fått mejlsvar från en ”Maria” som skrev att Verksamheten X inte kunde kommentera ”enskilda affärsrelationer” och att föreningen var ”trygga i att vi tagit vårt ansvar och uppfyllt våra förpliktelser”. Som svar på kritiken mot att Verksamheten X hade en fin fasad utåt svarade ”Maria” att ”Verksamheten X är en ideell organisation med högt i tak och stort utrymme för olika åsikter”.
Övrigt
Publiceringen avslutades med en kort beskrivning av Verksamheten X och mediets granskning. I detta sammanhang namngavs systrarna.
Artikel 5: Så mycket har kommunerna betalat till Verksamheten X
Ingress
”Uppsala kommun har betalat fakturor till Verksamheten X och Y-gården för över 20 miljoner kronor sedan 2019. Nu ifrågasätts de nära banden av en tidigare socialtjänstanställd. ’Kopplingen till aktiebolaget är märklig’, säger källan.”
Artikeln, i sammanfattning
Texten inleddes med att delvis redogöra för innehållet i Artikel 1 avseende Y-gårdens senaste räkenskapsår. Skribenten övergick därefter till att skriva om att intäkterna kommit från kommuner och att föreningen fått flera olika statliga bidrag. Bland annat ett statligt bidrag till kvinnor- och tjejjourer på 3,3 miljoner kronor för åren 2020 och 2021. Under 2020 fick Verksamheten X även 1,2 miljoner kronor i statligt bidrag med anledning av covid-19. Sedan 2019 hade kommunen betalat nästan 16 miljoner kronor till Verksamheten X. En stor del av beloppet avsåg placeringar på Y-gården innan det blev ett aktiebolag. Till aktiebolaget hade Uppsala kommun betalat nästan 5 miljoner kronor under de senaste två åren. Kommunen hade upphandlat en rad aktörer som de kunde köpa placeringar vid skyddade boenden av, däribland Y-gården. Det skyddade boende som kommunen drev i egen regi var för tillfället stängt, och dygnstaxan där hade varit runt 3 000 kr, att jämföra med 3 200 kr på Y-gården. Anders Lindman, chef både för Tildagården och en avdelning på kommunen som beslutade om placeringar, tyckte att vinsten i Y-gården lät väldigt stor i relation till hur mycket det kostade att driva en sådan verksamhet. Han sa:
– Utifrån de summor ni nämner är jag väldigt överraskad. Men mitt fokus är kvaliteten på hjälpen de placerade får. Där har vi aldrig haft några tveksamheter när det gäller Y-gården.
Uppsala kommun hade även betalat 2,8 miljoner kronor per år till Verksamheten X enligt ett fyraårigt avtal om partnerskap. Verksamheten X skulle enligt avtalet göra olika insatser för att förebygga hedersförtryck och stödja personer i ofrihet. I avtalet framgick även att Verksamheten X till stor del byggde på ideella insatser som värderades till omkring en miljon kronor.
En tidigare anställd inom socialtjänsten i Uppsala, som arbetat med ärenden kopplade till Verksamheten X, menade att avtalet hade gynnat Verksamheten X och Y-gården affärsmässigt. Partnerskapet blev en väg till intäkter i form av placeringar för Verksamheten X eftersom cheferna sa till dem att ringa Verksamheten X för en konsultation när ett ärende dök upp. Verksamheten X ansåg nästan alltid att det handlade om hederproblematik och att det behövdes en placering och sa då att de hade en plats på något av sina hem. Källan sa även:
– Det finns säkert andra uppfattningar än min, men jag vet flera som reagerade som jag, att kopplingen mellan partnerskapet och aktiebolaget var märklig. Men när det fördes fram till chefer tog det liksom stopp.
Partneravtalet hade sagt upp i förtid av Verksamheten X och gällde inte längre.
Även andra kommuner hade betalat till aktiebolaget bakom Y-gården. Exempelvis Stockholms kommun som sedan 2020 betalat över 11 miljoner kronor, varav Skärholmens stadsdelsnämnd stått för 6,8 miljoner kronor.
Artikel 6: Verksamheten X säger upp miljonavtalet med kommunen i förtid
Ingress
”Ideella föreningen Verksamheten X avslutar i förtid samarbetet med Uppsala kommun, som ger föreningen nästan 3 miljoner kronor om året. Förklaringen? De har inte längre behov av det ekonomiska stödet.”
Artikeln, i sammanfattning
Texten inleddes med en beskrivning av att Verksamheten X och Uppsala kommun sedan 2016 haft ett avtal om så kallat partnerskap. Kommunen betalade knappt tre miljoner kronor årligen. Avtalet, som hade förlängts, var inne på sitt sista år. Men i december meddelade Verksamheten X ordförande NN att föreningen sade upp partnerskapet i förtid, att upphöra från den 1 januari 2023. Detta eftersom föreningen inte längre var i behov av det ekonomiska stödet. Föreningen stod idag stabilt på egna ben.
Artikeln avslutades enligt följande:
”UNT har frågat Verksamheten X hur de ekonomiska förutsättningarna ändrats nu, så att de känner att de kan säga upp avtalet. I ett anonymiserat mejl har signaturen ’Maria’ svarat att coronaepidemin gjorde framtiden för föreningen ’ytterst osäker’, men att det nu finns avtal som ger stabilitet. ’Maria’ skriver också att Verksamheten X har fattat ett ’principiellt beslut om att inte ta emot, eller vara beroende av, bidrag och gåvor. Detta för att bibehålla Verksamheten X fullständiga och obevekliga oberoende’.
UNT har berättat om kritik från en tidigare anställd inom socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet som menade att avtalet gynnat aktiebolaget kopplat till Verksamheten X. Enligt Ola Jeremiasen, stabschef inom socialförvaltningen, finns en ordning för allt ska gå rätt till.
– I de fall vi ska placera via en extern leverantör finns det särskild personal som säkerställer att barnens behov tillgodoses och att vi följer lagstiftningen, säger han.”
Artikel 7: Så reagerar politikerna på avslöjandena
Ingress
”Uppsala kommuns nära samarbete med föreningen Verksamheten X har räddat liv och hjälper unga undan ofrihet. Det menar Eva Christiernin (S), som samtidigt provoceras av bolagsvinsterna. Tobias Smedberg (V) kallar Verksamheten X-grundarnas agerande för ’moraliskt förkastligt’.”
Artikeln, i sammanfattning
Skribenten hänvisade till den tidigare granskning som UNT gjort av Verksamheten X och de aktiebolag som kunde kopplas till föreningen. Granskningen hade väckt reaktioner hos kommunala politiker i Uppsala liksom hos en riksdagsledamot som uttalade sig i artikeln. Flera av dem lyfte fram föreningens och verksamhetens insatser. I artikeln riktades även kritik mot Verksamheten X med anledning av uppgifter som framkommit i granskningen, främst avseende verksamhetens vinster.
Övrigt
Artikeln avslutades med en sammanställning med rubriken Detta har hänt som i korthet redogjorde för Verksamheten X och UNT:s granskning.
Artikel 8: Adam: ”Verksamheten X blåste mig – behöll pengarna själv”
Ingress
”UNT kan nu avslöja nya uppgifter om ideella föreningen Verksamheten X. ’De har blåst mig’, säger Adam El Chaabi, som kräver betalning i efterhand för insatser som familjehem. I ett annat fall behöll Verksamheten X som konsulter över 80 procent av den dryga miljon kommunen betalat för en familjehemsplacering.”
Artikeln, i sammanfattning
Skribenten hänvisade till den granskning och tidigare publiceringar som UNT gjort rörande Verksamheten X och hur systrarna NN och NA, blivit miljonärer på aktieutdelningen i bolaget. Artikeln fokuserade på en del av Y-gårdens verksamhet som innebar att erbjuda konsulentstödda familjehem. Kommunen betalade till Y-gården, som i sin tur betalade arvode och ersättning för omkostnader i familjehemmet. Mellanskillnaden behöll Y-gården.
UNT hade talat med två familjehem. Adam El Chaabi var först familjehem åt Verksamheten X och senare åt aktiebolaget. Han menade att Verksamheten X ljugit för honom och hade anlitat advokater för att få den ersättning som han menade att han hade rätt till, 257 000 kr. Verksamheten X hade bestridit kravet.
Han hade litat på Verksamheten X, men de hade blåst honom. NN hade sagt till honom att kommunen bara beslutat om ersättning för en pojke, och inte för hans mamma. För att undvika att sära på dem hade hon frågat om han kunde ta hand om mamman också, vilket han gjort. Sedan visade det sig att kommunen hade betalat Verksamheten X 1 500 kr per dygn även för mamman.
Ett annat familjehem berättade att ersättningen som de fått jämfört med det som kommunen betalat inneburit att nästan 80 procent av pengarna landat hos Verksamheten X. Familjehemsmamman hade blivit bestört när hon läst UNT:s artiklar och blivit varse om Y-gårdens vinster. Hon kontaktade då UNT. Hon ifrågasatte även kommunernas kontroll.
Både familjehemsmamman och Adam El Chaabi hade många invändningar mot Verksamheten X hantering av de familjer som de haft boende hos sig. Adam El Chaabi berättade detaljerat om hur han sett mamman bli illa behandlad. Vid ett tillfälle skulle en psykolog inom Region Uppsala ha tagit initiativ till en form av orosanmälan runt Verksamheten X, efter att mamman berättat att hon instruerats av Verksamheten X att uppge att hon inte kunde ta hand om sitt barn. Uppgiften om psykologens utredningsinitiativ hade även bekräftats för UNT från annat håll.
Adam El Chaabi välkomnade en granskning. Verksamheten X hade via sina advokater riktat en rad synpunkter mot hur han hade utfört sitt uppdrag. Detta stod i konstrast mot ett intyg från enhetschefen på den placerande kommunen som hyllade hans samarbetsförmåga och insatser för den aktuella familjen.
UNT hade upprepade gånger sökt Verksamheten X och Y-gårdens företrädare NN och NA för en intervju. Men de hade avböjt med hänvisning till att de hade skyddade personuppgifter och var utsatta för hot. De hade valt att inte svara på de många nya frågor som UNT, på deras uppmaning, hade mejlat. ”Alice” hade svarat per mejl: ”Vi tackar nej till vidare medverkan” och hänvisat till tidigare mejlsvar. UNT:s hade gjort en förfrågan om att få träffa ”Maria” och ”Alice” som svarat för Verksamheten X räkning, men utan att få återkoppling.
Övrigt
Publiceringen innehöll flera bilder, bland annat på NN och NA som även var angivna med namn i bildtexter.
Artikeln avslutades med en sammanställning med rubriken Detta har hänt och som i korthet redogjorde för Verksamheten X och UNT:s granskning.
Artikel 9: Placerade Sara: Känner mig utnyttjad av Verksamheten X
Ingress
”’Jaha, det var inte mig de brydde sig om. Det var pengarna.’ Så reagerade Sara, en av de kvinnor föreningen Verksamheten X stöttat, när hon läste UNT:s artiklar om föreningen. ’Jag känner mig utnyttjad’, säger hon.”
Artikeln, i sammanfattning
Sara, som egentligen hette något annat, hade intervjuats av UNT och berättat om sin reaktion på tidningens granskning. Skribenten hänvisade till tidigare publiceringar. Sara hade under perioder fått stöd av föreningen Verksamheten X och grundaren NN, som hon kände från ett tidigare ärende. Stödet var rejält och gjorde skillnad. Hon hade blivit erbjuden en dyr insats som hon inte kände att hon behövde, men det ansåg Verksamheten X som utsatte henne för ihärdiga påtryckningar över tid. Sara stod på sig. Texten fortsatte:
”Till sist sades det som fick Sara att dra sig ur.
– ’Men tacka ja ändå. Någon annan kan ju bo där’, sade de. Kommunen skulle alltså betala, utan att jag bodde där. Jag vill inte snacka skit om Verksamheten X, men det här var inte rätt. Det handlar om så mycket kommunala pengar som de försöker utnyttja. ’Tacka bara ja, det finns så många kvinnor i din situation’, fortsatte de. Jag fick så dåligt samvete, säger hon.”
Sara hade slutligen löst situationen för egen maskin men påtryckningarna hade fortsatt. Det hade varit smärtsamt för henne att få sin bild av den ideella föreningen Verksamheten X och dess företrädare förändrad. Artikeln avslutades enligt följande:
”Verksamheten X och Y-gårdens företrädare NN och NA har avböjt en intervju. Y-gården har också meddelat via mejl att bolaget ’tackar nej till vidare medverkan’ och har inte svarat på de frågor UNT ställt via mejl, bland annat om Saras fall.”
Övrigt
Publiceringen avslutades med en sammanställning över de olika priser och utmärkelser som Verksamheten X fått (samma som i Artikel 1, se ovan).
Artikel 10: Kalle Sandhammar: Därför är det viktigt att även granska ”goda krafter”
Ingress
”Varför ska UNT granska Verksamheten X? Är inte Verksamheten X en god kraft, som har en viktig roll och bidrar med gott?”
Krönikan
”UNT har skrivit mycket om den ideella föreningen Verksamheten X arbete genom åren. Många har vittnat om betydelsefulla insatser och vi har rapporterat om priser som vunnits. Jag upplever att de flesta är eniga om att Verksamheten X har gjort en betydande skillnad för personer som utsatts för hot, våld eller olika typer av hedersförtryck.
Samtidigt finns en annan bild sedan ett par år tillbaka. Ett antal av dem som UNT pratat med i granskningen vittnar om orättvisor, hårda tongångar och brister i verksamheten, kopplat till föreningen Verksamheten X och de vinstdrivande aktiebolagen bakom Y-gården.
Dessutom upptäckte vi att det var väldigt tyst kring de stora vinsterna i Y-gården, dit delar av verksamheten förts över. Volontärer, politiker och kommunala tjänstemän saknade kunskap om hur verksamheten var upplagd och vilka pengar som flödade genom rörelsen.
Vår granskning har försvårats av att grundarna av Verksamheten X, som också tagit ut stora vinster ur Y-gården, valt att inte ställa upp på intervjuer med tidningen. I stället har vi fått svar via e-post, undertecknade med förnamn eller möjligen pseudonymer på personer vi inte vet vilka de är. Till sist har de meddelat att de inte längre kommer att svara på våra frågor.
Den anledning som angetts är den omfattande hotbild som ska finnas mot företrädarna, mot verksamheten och de som lever i de skyddade boendena. Samtidigt skriver företrädarna NA och NN i eget namn på Verksamheten X hemsida, i stället för att bemöta frågorna i UNT.
I sammanhanget är det värt att lyfta fram att UNT är vana att intervjua personer som har skyddade personuppgifter och befinner sig i utsatthet. För oss är det självklart att inte avslöja något som röjer var de befintliga skyddade boendena finns eller utsätter drabbade av hedersförtryck för ökad osäkerhet. Däremot är det relevant att ställa frågor till personer som själva tagit en plats i offentligheten, som företräder företag och tjänar stora pengar på en skattefinansierad verksamhet.
UNT har ingen agenda att ta ställning för eller emot de vi granskar. Däremot har vi som nyhetstidning uppdraget att rapportera, ställa frågor och lyfta fram de frågetecken och brister som finns.
Detta är extra viktigt när det gäller en organisation som lever av skattepengar och jobbar med människor som befinner sig i ett mycket utsatt läge.”
Artikel 11: Så har Verksamheten X personal tystats av sekretesskontrakt
Ingress
”Verksamhet X är en ideell förening ’med högt i tak och stort utrymme för olika åsikter’ enligt ledningen. Nu kan UNT avslöja en helt annan bild. ’De har satt skräck i mig’, säger en tidigare anställd.”
Artikeln, i sammanfattning
UNT hänvisade till sin granskning av Verksamheten X och vinsterna i bolagen som föreningens grundare företrädde. Tidningen hade intervjuat en källa som kallades Lotta. Hon var rädd för att uttala sig negativt om Verksamheten X eftersom hon kunde behöva betala vite, kanske 50 000 kr i månaden. Som anställd i föreningen behövde man skriva på en tjock lunta med papper som krävde total sekretess. Hon trodde att det var därför som ingen hade trätt fram tidigare, trots att det enligt henne och flera andra källor hade funnits allvarliga missförhållanden i verksamheten.
UNT hade efter intervjun fått ta del av ett anställningsavtal som bekräftade vad Lotta berättat. Sekretssåtagandet var flersidigt och avtalet i sig omfattande. Det sträckte sig långt utöver skyddet av klienterna i Y-gårdens skyddande boenden eller familjehem. Bröt man mot avtalet riskerade den anställde en straffavgift, som kunde vara flera gånger månadslönen, per månad som avtalsbrottet kunde sägas pågå. Vilket även gällde efter avslutad anställning. Björn Alquist, förbundsjurist på fackförbundet Unionen uttalade sig och hade reagerat på flera saker utöver sekretesskraven, såsom att Verksamheten X skulle hållas uppdaterad om facklig tillhörighet, något som en anställd inte behövde uppge. En annan expert, Mikael Hansson, som var lektor i civilrätt, särskilt arbetsrätt, på Uppsala universitet, ifrågasatte giltigheten av flera paragrafer. Artikeln fortsatte:
”En källa vi kan kalla ’Sofia’, som inte på något sätt vill kunna bli identifierbar, har påverkats starkt av avtalet.
– Verksamheten X har satt skräck i mig genom avtalet. Jag har varit extremt försiktig i att prata om Verksamheten X och har inte visat avtalet för någon. Och det är väl det som är meningen, säger hon.
– Det känns om att de övervakar mig. Jag blir så upprörd, vi var så naiva och ville göra en god sak för de utsatta. Och så skrev man under i god tro, säger hon.
En annan tidigare anställd säger:
– De har lyckats stänga igen käften på alla.
En tidigare anställd som vi kan kalla ’Elisabeth’ ger bilden av att ledningen för Verksamheten X, systrarna NA, verksamhetschef, och NN, styrelseordförande, skapat en tysthetskultur där vissa i personalen ska ha fungerat som angivare. Det är något som flera källor vittnar om.
– De två pratade ofta om att det var högt i tak inom Verksamheten X, men i själva verket är det en ohederlig organisation, som bygger på underkastelse för ledningen och att man ska visa dem sin tacksamhet, både som anställd och som placerad. Den som inte gjorde det riskerade en offentlig avhyvling och att bli av med jobbet, säger ’Elisabeth’.
Bilden av ett osunt ledarskap där personal behandlas illa, ofta inför andra, delas av flera.
– Det var fruktansvärda arbetsförhållanden. Den som sa minsta lilla som kunde tolkas som kritik blev omedelbart inkallad för räfst och rättarting, berättar ’Lotta’.
Ytterligare en tidigare anställd, ’Jenny’, beskriver hur tiden på Verksamheten X abrupt tog slut. Slutet är bara förknippat med ångest.
– Jag kände mig extremt sviken, som att det skapats falska anledningar för att få bort mig. Jag har mått jättedåligt och inte vågat ha kontakt med någon om Verksamheten X efteråt. Jag är rädd för vad de kan göra.
’Pia’, en annan källa, berättar hur hon fick ta hjälp utifrån för att lyckas ta sig i väg från anställningen på Verksamheten X, som hon kallar ’ohälsosam’.
– Jag fick ta stöd för att våga gå därifrån, jag var jätterädd. Det råder inget tvivel om att de kan hedersfrågan men det var tydligt för mig att det fanns en dold, parallell agenda, som är svår att sätta ord på men som handlar om egen vinning.
Gemensamt i källornas berättelse inifrån är att pengar har varit ett känsligt ämne, när det gäller verksamheten och anställningsvillkor.”
Skribenten hänvisade därefter till att sekretessklausulen även fanns med i avtal med familjehem, bland annat Adam El Chaabi som tidigare intervjuats (se Artikel 8).
Artikeln avslutades på följande sätt: ”UNT har upprepade gånger bett att få träffa NA och NN för en intervju, men de har avböjt med hänvisning till att de har skyddade personuppgifter och lever med en hotbild. UNT har ställt en lång rad frågor via mejl om sekretessavtalen och om vad källorna berättar. Verksamheten X och Y-gården har valt att inte ge några svar annat än genom signaturen ’Alice’, som UNT inte fått veta vem det är. I mejl skriver ’Alice’ att Y-gården har hög sekretess ’eftersom vi arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck’.”
Övrigt
Publiceringen innehöll flera bilder, där bland annat anmälaren syntes. Anmälarens namn framgick av bildtexter.
Artikeln avslutades med en informationstext om Y-gården.
Artikel 12: Sakine Madon: Skattemedel ska inte gå till tystnadskultur
Ingress
”Hur tänker ansvariga politiker agera efter UNT:s granskning av Verksamheten X?”
Krönikan
”Att Verksamheten X har gjort viktiga insatser mot hedersförtrycket har många gånger påtalats, även på den här sidan. Det ger dock inte Verksamheten X-grundarna rätt att agera hur som helst.
Första delen av UNT:s granskning av Verksamheten X visade att det skyddade boendet Y-gården, som drivs i bolagsform, gjorde stora vinster. Som många andra reagerade Vänsterpartiets Tobias Smedberg: ’Skattemedel avsedda för välfärd ska gå till välfärd – inte till att bygga ett mångmiljonimperium, vinstutdelningar och lyxbilar hos aktieägare’ (UNT, 11/2).
Personligen har jag inga principiella problem med att företag inom välfärdssektorn kan göra vinst. Det viktiga är verksamheten och vad pengarna används till. Men UNT:s andra del av granskningen av Verksamheten X innehåller betydligt allvarligare aspekter.
’Jag är rädd. Jag har skrivit på de här pappren och om jag uttalar mig negativt om Verksamheten X så kan jag få betala vite, kanske 50 000 i månaden’, säger en tidigare anställd (22/3). Vid rekrytering har anställda nämligen fått skriva under ett omfattande avtal som kräver total sekretess.
En annan källa berättar att ’jag har varit extremt försiktig i att prata om Verksamheten X och har inte visat avtalet för någon’. En tredje att ’de har lyckats stänga igen käften på alla’. Flera vittnar om en osund kultur. ’Den som sa minsta lilla som kunde tolkas som kritik blev omedelbart inkallad för räfst och rättarting’, säger ytterligare en röst.
Alla som arbetar inom verksamheterna förbinder sig ’att iaktta fullständig tystnadsplikt angående alla klienters angelägenheter’, försvarar sig Verksamheten X och Y-gårdens grundare NA och NN på Verksamheten X hemsida. Att inte röja uppgifter om hedersutsatta är en självklarhet. Men avtalet handlar inte bara om det.
Som framgår av UNT:s granskning står det till exempel att arbetstagaren förbinder sig att iaktta fullständig tystnadsplikt om alla Verksamheten X ’angelägenheter’, och att anställda inte får röja uppgifter som Verksamheten X ’rimligen kan antas vilja hålla konfidentiellt’.
Hur ett sådant kontrakt går ihop med anställdas meddelarfrihet är en gåta. På senare år har yttrandefriheten stärkts för anställda på företag inom välfärdssektorn. Just för att felaktigheter och missförhållanden ska kunna avslöjas.
Sedan 2019 har Uppsala kommun betalat fakturor till Verksamheten X och Y-gården på över 20 miljoner kronor. Skattefinansierad verksamhet måste kunna granskas. Om Verksamheten X grundare inte anser det, borde åtminstone ansvariga politiker göra det.”
Artikel 13: Y-gården saknade revisor trots miljonaffärer
Ingress
”Trots omsättningen på 96 miljoner kronor så har räkenskaperna i bolaget bakom Y-gården inte granskats av en registrerad revisor. Experter bedömer att det kan vara ett lagbrott.”
Artikeln, i sammanfattning
Skribenten inledde med att skriva om att alla bolag enligt huvudregeln skulle ha en revisor men att undantag fanns. I fallet Y-gården hänvisades till UNT:s tidigare granskning om bolagets omsättning och vinst. Trots att omsättningen under två räkenskapsår överstigit 3 miljoner kronor fanns ingen revisor registrerad. Det senaste året uppgick omsättningen till 96 miljoner kronor. Årsredovisningen var undertecknad och inlämnad till Bolagsverket utan revisionsberättelse. Idag hade Mats Johansson på revisionsbyrån Revisorhuset i Uppsala registrerats som revisor. Artikeln fortsatte:
”UNT har flera gånger bett att få träffa och intervjua företrädarna för Verksamheten X och bolagen, grundarna NA och NN. Men de har avböjt med hänvisning till att de har skyddade personuppgifter och lever under hot. I stället har UNT fått mejlsvar från signaturen ’Alice’, utan uppgift om vem ’Alice’ är. Svaret ska dock vara förankrat hos grundarna.
’Y-gården har haft en och samma revisor anlitad i bolaget sedan dess bildande. I takt med att verksamheten har växt har vi ändrat bolagsordningen så att krav på revisor numera finns samt även registrerat denne vid Bolagsverket. Revisorn har varit med på hela resan och känner verksamheten väl’, skriver signaturen ’Alice’.
Av svaret att döma ska bolaget alltså ha haft en revisor, men inte registrerat den hos Bolagsverket. Revisorn Mats Johansson har avböjt att svara på frågor med hänvisning till revisorssekretess. Men på en fråga om vad han tänker om att bolaget saknat registrerad revisor svarar han på mejl: ’Har ett bolag inte haft någon registrerad revisor så har de inte haft revision.’
Att inte ha en revisor när det krävs är en allvarlig förseelse, påpekar Bolagsverkets verksjurist Ann Sofi Silversved.”
Bolagsverket kunde tvångslikvidera ett bolag som inte hade revisor. Men sanktioner kunde inte bli aktuella i efterhand.
Därefter redogjorde skribenten för revisorns roll samt eventuella följder och generella risker med att ett bolags bokföring inte gåtts igenom av en revisor.
Övrigt
Publiceringen avslutades med en sammanställning över bolaget bakom Y-gården med rubriken Så stora var vinsterna.
Artikel 14: ”Behövs en djupdykning i Verksamheten X och Y-gården”
Ingress
”Socialnämnden i Uppsala kommun måste ’djupdyka i Y-gården’ efter uppgifterna i UNT:s artiklar. Det säger kommunalrådet Eva Christiernin (S). Det arbetet är på gång, säger ordförande Hanna Victoria Mörck (V).”
Artikeln, i sammanfattning
Texten redogjorde för politiska reaktioner som UNT:s granskning av föreningen Verksamheten X och Y-gården hade lett till. Skribenten hänvisade till tidigare publiceringar som tidningen gjort (däribland Artikel 1, 5, 6 och 11). Eva Christiernin nämnde bland annat meddelarfriheten och att hon tagit upp frågan om hur kommunens avtal med Y-gården såg ut på denna punkt. Ordföranden i socialnämnden, Hanna Victoria Mörck (V), berättade att nämnden redan tidigare i år hade bestämt sig för att under året särskilt granska den konsulentstödda familjehemsvård som köpts in från bland annat Y-gården. Vice ordförande i socialnämnden var Sofia Andersson (M). Hon pekade på Verksamheten X betydelse när det gällde kunskap och kompetens för kommunens personal och också på att kommunens granskning inte lett till anmärkningar mot Y-gården. Hon sa även att ingen skulle behöva vara rädd på sitt jobb. Det var viktigt att skattepengar användes rätt.
Källor till UNT hade vittnat om missförhållanden vad gällde arbetsmiljö och anställningsvillkor.
Övrigt
Artikeln avslutades med en sammanställning över UNT:s granskning med rubriken Detta har hänt.
Anmälan
NA har, genom sitt ombud, i huvudsak anfört följande.
Anmälaren fick kännedom om granskningen i oktober 2022 och under perioden
7 februari – 28 mars 2023 hade UNT publicerat 19 artiklar. Anmälaren var namngiven i publiceringarna och förekom även på bild. Hon hade orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen hade genom publiceringarna kränkt anmälarens rätt till privatliv och det saknades ett uppenbart allmänintresse för att peka ut henne med namn och bild. Artiklarna hade kunnat publiceras utan utpekandet. Även de ekonomiskt känsliga uppgifterna hade fått en stor spridning. Efter publiceringarna hade hon under långa perioder inte kunnat bo i sitt hem och hennes barn hade varit rädda för att något skulle hända henne. Situationen påverkade anmälaren mycket negativt.
Verksamheten X grundades av anmälaren och hennes syster och arbetade med förebyggande åtgärder och för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck. Organisationen hade även publicerat rapporter och tillhandahöll en metod- och utbildningsdel med föreläsningar och utbildningar till offentliga beställare. Idag drevs även en nationell jour dit våldsutsatta personer kunde vända sig för råd och stöd.
Sedan 2015 kunde organisationen även erbjuda ett skyddat boende för personer som hade ett akut behov av skyddsverksamhet. Detta ställde mycket höga krav och grundarna insåg att det inte var säkert för de som var placerade att verksamheten fortsatte drivas som en ideell förening. År 2020 ändrades verksamheten, beslut fattades i behörig ordning. Dåvarande uppdragsgivare fick information om verksamhetsförändringen och fick besluta om de ville fortsätta arbetet med ett självständigt bolag. Vissa fortsatte samarbetet, andra tackade nej. Verksamhetsförändringen var varken olaglig eller omoralisk, vilket UNT insinuerade i artiklarna. I flera publiceringar lurades läsaren att tro att anmälaren tagit det skyddade boendet, Y-gården, från sin ideella förening, Verksamheten X, till ett aktiebolag med mångmiljonvinst. Tidningen hade inte haft några belägg för insinuationerna om att anmälaren begått en rad ekonomiska oegentligheter.
Anmälaren levde med skyddade personuppgifter och skyddad folkbokföring. Vilket bland annat hade koppling till arbetet med att ta emot och skydda barn som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och där det fanns en stor risk för allvarliga hedersbrott om barnet hittades av närstående. Närstående, som i vissa fall hade ett stort våldkapital, utgjorde enligt Socialtjänsten ett allvarlig hot även mot anmälaren. Detta syntes inte minst genom de desinformationskampanjer som drivits mot Sverige och svensk socialtjänst. En ökad exponering kring anmälaren ledde oundvikligen till oönskad uppmärksamhet från dessa nätverk. Anmälaren hade för UNT betonat vikten av att personer som var placerade i verksamheten inte fick exponeras. Trots detta hade UNT, som haft vetskap om anmälarens skyddade uppgifter, publicerat hennes namn och bild. En åtgärd som urholkade syftet med de skyddade uppgifterna. En förutsättning för att få och bibehålla skyddad identitet var att personen i fråga inte exponerade sig själv i media. Detta var orsaken till att anmälaren beslutat att inte medverka i UNT.
UNT:s påstående (Artikel 10, krönika) om att journalisterna hade en vana av att intervjua personer med skyddade personuppgifter och att mediet haft upparbetade rutiner för denna hantering behövde ställas mot att UNT, i ett bildmontage (Artikel 11) röjt namn, personnummer, adress och på vilket familjehem en kvinna och hennes barn varit placerade. Det framgick även att personerna varit föremål för en skyddande insats. Anmälaren hade uppmärksammat tidningen på bilden och UNT hade då uppdaterat nätversionen. Dock var skadan skedd. Mediet hade i och med detta förorsakat mamman och barnet en irreparabel skada. På grund av att UNT röjt dessa personuppgifter fanns en påtaglig risk för att närstående eller släktingar skulle uppsöka anmälaren i syfte att hitta kvinnan och barnet. Detta hade medfört att anmälaren fått vidta en rad olika säkerhetsåtgärder för att skydda sig själv, sin familj, anställda och andra placerade klienter. Anmälaren fick efter att ha rådfrågat Polismyndigheten initiera krisberedskap och gå upp i stabsläge avseende verksamheten och vidta åtgärder privat. Andra klienter hade trott att det var anmälaren och hennes syster som lämnat ut uppgifterna till tidningen, vilket inte var fallet. Klienterna var rädda att deras uppgifter skulle röjas. En av systrarna hade beslutat att sälja sitt hus då grannar uppmärksammat obehöriga runt huset. Den bild som publicerats visade ett hus som var en kopia på det hus hon då bodde i. Mediets oförmåga att hantera skyddade personuppgifter var anmälarens största farhåga och som redan nämnts orsaken till att hon avböjt intervju.
Sedan publiceringarna hade anmälaren utsatts för andras missaktning och misstänksamhet. Viktiga samarbetspartners hade ställt in planerade aktiviteter. På sociala medier hade hon blivit föremål för misskreditering och främlingsfientliga påhopp. UNT:s rapportering hade grusat 20 års arbete och förstört anmälarens rykte. Personer som fått hjälp genom verksamheten hade på grund av UNT:s uppgifter blivit oroliga, bland annat för att verksamheten skulle stänga igen. Den grupp som arbetade med frågor som rörde hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige var inte allt för stor, men innehöll inflytelserika personer och organisationer. Publiceringarna hade fått stor spridning inom dessa nätverk med en negativ verkan som följd.
Mediets svar
UNT yttrade sig genom Johanna Odlander, ansvarig utgivare, och anförde i huvudsak följande.
Anmälaren var en av grundarna till organisationen Verksamheten X. En organisation som var välkänd i Uppsala och som fått mycket publicitet genom åren. Systrana var styrelseordförande respektive styrelseledamot i det granskade bolaget som verkade på ett område som var skattefinansierat. De hade även mottagit flera priser och såväl medverkat i UNT som i andra mediala sammanhang vid tidigare tillfällen. Anmälaren behövde därmed tåla att granskas. Hur länge arbetet med granskningen hade pågått sakande relevans i sammanhanget.
Inför varje publicering hade anmälaren givits möjlighet att bemöta uppgifterna, men hon hade avstått. De svar som hade lämnats under pseudonym hade UNT redovisat. Granskningen var omfattande och anmälaren nämndes ett stort antal gånger vid sammanlagt nio publiceringar. Rapporteringen innehöll även andra aspekter: krönikor, vittnesskildringar och intervjuer med beslutsfattare. Vissa av omnämnandena av anmälaren utgjorde alltså referenser eller bakgrund för att sätta journalistiken i en kontext. Mediet hade även lyft Verksamheten X samhällsinsats.
UNT visste att anmälaren hade skyddade personuppgifter och hade inte publicerat annat än namn och bild i rapporteringen. Det var samma information som anmälaren själv lagt upp i sina egna offentliga kanaler såsom Verksamheten X hemsida, Facebook och Instagram. Anmälarens resonemang, om att hon på grund av skyddad identitet inte ville ha publicitet, föreföll därmed något märklig. Oavsett vad som antyddes i inlagorna till MO hade UNT inte röjt några skyddade adresser, varken till anmälaren, personer som var placerade i verksamheterna eller till skyddade boenden.
Tidningens granskning kunde visa på en omfattande kritik från olika håll och på olika områden. Mediet påstod inte att Verksamheten X bolagsupplägg varit brottsligt. Däremot hade tidningen ställt frågor kring aktiebolaget Y-gårdens stora vinstmarginal på över 60 procent, där systrarna var förmånstagare till flera miljoner kronor. En verksamhet som utgjordes av att driva ett skyddat boende. Flera källor hade förvånats och reagerat över affärsupplägget som inte varit känt hos exempelvis volontärer, beslutsfattande politiker eller tjänstepersoner som arbetade kring den ideella föreningen. Mediets källor hade varit både öppna och dolda. Granskningen hade ett allmänintresse och journalistisk relevans.
Ett antal oberoende källor hade berättat att de upplevde sig illa behandlade av systrarna, det kunde gälla alltifrån personligt bemötande till ekonomiska uppgörelser, dyra boendeupplägg och ovanliga sekretessavtal. Granskningen innehöll även uppgift om utebliven revision. Med tanke på att verksamheten hanterade utsatta människor och var skattefinansierad ansåg UNT att allt ovanstående var angeläget att berätta om, även om det var tufft för de ansvariga.
Vad gällde de personuppgifter som framgick i en illustration som publicerats den
22 mars 2023 var dessa personer inte under beskydd av Verksamheten X eller Y-gården. Personerna levde inte skyddat och kunde hittas på exempelvis hitta.se. Adressen som framgick var inte längre något skyddat boende. Den som bodde på adressen ställde själv upp med eget namn och bild i samma publicering. Uppgifterna som framgick av illustrationen var fullt åtkomliga för allmänheten. UNT beklagade om personer i anmälarens omgivning dragit andra slutsatser, även om dessa inte var riktiga och inte heller något som kunnat förutses. Efter att anmälarens ombud kontaktade tidningen valde UNT att gå anmälaren till mötes och tog bort de aktuella personuppgifterna.
Anmälarens kommentar
Anmälaren har genom sitt ombud gjort i huvudsak följande tillägg.
Det stämde i och för sig att anmälaren drev Y-gården, en framgångsrik skattefinansierad verksamhet med hög marginal, i form av ett aktiebolag till skillnad från Verksamheten X, som var en ideell förening. Det stämde även att anmälaren och hennes syster mottagit priser för sina insatser och arbetet med Verksamheten X och att hon behövde tåla att granskas på grund av dessa sakförhållanden. Dock var det inte denna frågeställning eller om det i generella ordalag fanns ett allmänintresse för den aktuella verksamheten som skulle prövas, utan om anmälaren orsakats en oförsvarlig publicitetsskada. UNT hade i och med publiceringarna brutit mot Publicitetsreglerna.
I granskningen hade det varit svårt för läsaren att avgöra vad som var riktigt och vad om inte var det. Tidningens angrepp mot anmälaren hade påverkat hennes ställning i samhället, begränsat hennes rörelsefrihet i Uppsala och annorstädes och även förtroendet för henne och för verksamheten. Hon hade framställts som klandervärd. Olika samarbeten hade avslutats och anmälaren hade dessutom fråntagits sitt uppdrag som gästföreläsare på Stockholms universitet.
Det var inte medieetiskt försvarbart att peka ut anmälaren med namn och bild på ett så omfattande och ingående sätt som gjorts. Granskningen hade kunnat publiceras utan hennes namn och bild, rapporteringen hade inte blivit sämre av det. Att anmälaren tidigare förekommit i UNT saknade relevans för prövningen. Anmälaren hade på ett transparent sätt bemött UNT:s påståenden och klargjort en del av de felaktigheter som framgått av publiceringarna på Verksamheten X och Y-gårdens respektive hemsidor, information som funnits tillgänglig för tidningen. Det stämde inte att mediet redovisat de svar som anmälaren lämnat, enbart en ytterst begränsad omfattning av anmälarens svar har redovisats i publiceringarna och då ofta i slutet av en artikel. Anmälaren hade inte lämnat några uppgifter under pseudonym. Hon hade uppgett vem som lämnade uppgifterna och personens roll i respektive verksamhet.
UNT:s invändning om att kvinnans och sonens uppgifter varit offentliga och att det var därför de publicerats tog formen av en efterhandskonstruktion.
Ytterligare skriftväxling
UNT har, genom ansvarig utgivare Johanna Odlander, gjort i huvudsak följande tillägg.
Tidningen hade enbart publicerat anmälarens namn och bild, det vill säga samma uppgifter som, i skrivande stund, framgick av föreningens hemsida och i dess egna sociala medie-kanaler. På hemsidan fanns även länkat till tidigare tidningsartiklar där anmälaren medverkade med namn och bild. Anmälarens diskussion vad gällde förekomst med namn och bild framstod därmed som märklig. Några andra uppgifter som identifierade anmälarna hade UNT inte publicerat, av hänsyn till de skyddade identiteterna.
Det fanns ett uppenbart allmänintresse för verksamheten och dess företrädare som behövde tåla att granskas. Kritiken som publicerats hade varit välbelagd och saklig. UNT hade visat den hänsyn som var rimlig i sammanhanget.
Medieombudsmannens bedömning
Ramen för prövningen
MO prövar om enskilda orsakats oförsvarliga publicitetsskador genom det som publicerats om dem och deras personliga angelägenheter. Vid bedömningen vägs allmänintresset, det vill säga allmänhetens rätt till insyn i olika frågor i samhället, mot den hänsyn som bör tas till den enskildes integritet.
MO prövar primärt det som faktiskt har publicerats, inte vilken ytterligare information läsare kan få fram genom sökningar på internet eller andra efterforskningar. Att göra rättsliga överväganden eller bedömningar faller utanför prövningen.
Utpekandet, allmänintresset och anmälarens ställning
Inledningsvis konstaterar MO att anmälaren är utpekad, antingen direkt eller indirekt i artiklarna – i vissa med både namn och bild. Utpekandet har skett tillsammans med för henne skadliga uppgifter. Frågan är om den publicitetsskada som detta inneburit kan anses vara försvarlig eller inte.
Det finns ett allmänintresse av att rapportera om den granskade verksamheten i sig, särskilt då den arbetar med samhällsviktiga frågor om hedersrelaterat förtryck och våld och till stor del finansieras av allmänna medel. Allmänintresset omfattar frågor om hur verksamheten leds, struktureras och organiseras samt dess ekonomi.
Allmänintresset blir inte mindre av att Verksamheten X och dess företrädare, bland andra anmälaren, aktivt lyft frågor kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck, även på nationell nivå. Föreningen har mottagit flera utmärkelser och priser. Verksamheten X och Y-gårdens verksamhet har haft vad som skulle kunna beskrivas som en bred förankring i samhället och även haft många volontärer som arbetat ideellt.
Anmälarens engagemang och arbete har varit framgångsrikt och uppmärksammat. Hon har med anledning av detta och som grundare och företrädare för Verksamheten X medverkat i olika mediala sammanhang med både namn och bild. Som MO förstått det har anmälaren, tillsammans med sin syster, varit så gott som synonym med verksamheten och dess insatser. Mot denna bakgrund och då hon är aktiv i att driva verksamheten måste hon tåla att namnges när den omtalas i medier. Anmälaren måste även själv tåla granskning av sådant som är kopplat till hennes yrkesroll och förtroendet för henne.
Vad gäller att anmälaren har skyddad folkbokföringsuppgift gör MO följande överväganden. Att en person har skyddad folkbokföring innebär att mediet vid hantering av uppgifter kopplade till personen behöver iaktta särskild försiktighet. Mediet har i flera publiceringar namngivit anmälaren och använt hennes bild. MO har inte kunnat utläsa att mediet genom detta röjt anmälarens adress eller andra kontaktuppgifter. Den omständigheten att ett hus på en bild varit en kopia av det hus som den ena systern bott i föranleder ingen annan bedömning.
MO anser sammantaget att allmänintresset och anmälarens ställning innebär att hon behöver tolerera att granskas och att viss kritik riktas mot henne inom ramen för hennes yrkesutövning.
Belägg
MO:s uppgift är primärt inte att pröva vad som är sant eller falskt i en publicering. I stället handlar bedömningen om huruvida tidningen haft tillräckligt underlag (belägg) för de publicerade uppgifterna. Mediet har som underlag för sin granskning i huvudsak gått igenom allmänna handlingar, ekonomiska underlag, mejl, anställningsavtal och även intervjuat personer som på ett eller annat sätt varit delaktiga i eller haft koppling till verksamheten. Vittnena som intervjuats har i flera fall medverkat med namn – i vissa fall både med namn och bild – andra vittnen har medverkat anonymt eller med fingerat namn.
Mediet har enligt MO genom detta haft belägg för påståendena vad gäller verksamhetens ekonomi, inköp, ekonomiska upplägg och organisatoriska utveckling.
I artiklarna påstås inte att anmälaren begått brottslig gärning eller att det förekommit ekonomiska oegentligheter även om vissa allvarliga uppgifter framförts. MO lägger här särskilt fokus på påståendet att Y-gården skulle saknat revisor samt uppgifterna om hur kommuners pengar avseende vissa placeringar fördelats.
Vad gäller den anonyma familjehemsmammans uppgifter om vilken ersättning som betalats beläggs de delvis av Adam El Chaabi som drivit ett annat familjehem. Vad gäller den rättsprocess som Adam El Chaabi initierat har mediet även redovisat verksamhetens inställning. I publiceringen som handlar om frågan om revisor framgår i ingressen att det kunde vara fråga om lagbrott. Artikeln innehöll påstående om att revisor saknats men även information om revisorns roll och eventuella risker som typiskt sett kunde finnas om ett bolag saknade revisor. Detta utgör dock, enligt MO, inte ett påstående om att bolaget de facto begått brottslig handling. Mediet hade kontaktat den revisor som bolaget hänvisat till, hans skriftliga kommentar fanns med i artikeln, likaså Y-gårdens invändning och syn på saken.
Vad gäller påståendena om arbetsförhållandena på Verksamheten X och att personer upplevt sig illa behandlade grundar de sig i huvudsak på anonyma vittnesmål. Flera av formuleringarna är tuffa, särskilt rörande arbetsklimatet och ledningen på Verksamheten X. Vittnena har rätt till sina respektive berättelser och uppgifterna belägger varandra i viss utsträckning. De individuella vittnesmålen ger en samstämmig bild av ett problematiskt arbetsmiljöklimat. Uppgifterna om att personer känt sig stressade och inte vågat berätta om sina upplevelser med hänvisning till de villkor som fanns i anställningsavtalet får stöd av det anställningsavtal jämte sekretessklausul som mediet fått ta del av och som även kommenterats av en förbundsjurist på Unionen.
Sammantaget bedömer MO, även om att uppgifterna och påståendena i granskningen är offensiva, att det rör sig om kritik som mediet haft belägg för och som faller inom ramen för vad anmälaren, sett ur ett medieetiskt perspektiv, behöver tolerera.
Bemötande
Det är en medieetisk grundpelare att den som granskas ska få möjlighet till bemötande. UNT har vid flera tillfällen sökt anmälaren för ett bemötande, även allteftersom nya uppgifter uppdagats. Mediet har givit anmälaren god möjlighet att bemöta den kritik som riktats mot henne och verksamheten. Anmälaren har genomgående avstått från att medverka, men kommenterat granskningen på andra plattformar – Verksamheten X respektive Y-gårdens hemsida. Det är upp till var och en att bestämma om man vill delta i en intervju eller inte. Ett val att avstå – oavsett uppgiven orsak – utgör dock inget hinder för mediet att publicera sin granskning.
Den återkoppling som UNT fått har varit skriftlig och kommit från Maria respektive Alice. Mejlsvaren har, såvitt MO uppfattat det, varit förankrade hos Verksamheten X samt Y-gården. Deras respektive skriftliga svar och invändningar har publicerats. Det framgår inte heller annat än att UNT framställt förfrågan om att intervjua Maria och Alice, men att återkoppling uteblivit. Att UNT ställt sig frågande och kritisk till Maria respektive Alice ställning i Verksamheten X respektive Y-gården kan enligt MO inte utgöra annat än ett ifrågasättande av signaturen som sådan, vilket inte är detsamma som ett ifrågasättande av uppgifterna och deras förankring. MO anser att tidningen har gjort vad som kan krävas för att tillgodose anmälarens rätt till bemötande.
Vad gäller de artiklar som innehåller uttalanden från olika politiker så tar dessa sin utgångspunkt i granskningen. Att anmälaren inte givits möjlighet att bemöta dessa uttalanden är en brist. Mot bakgrund av den generösa möjlighet till bemötande som tidningen gett anmälaren i frågan om granskningen i stort är denna brist dock medieetiskt acceptabel.
Särskilt om krönikorna
Två av de publiceringar som anmälts är krönikor, vilket har betydelse för prövningen. I sådana opinionstexter är utgångspunkten att skribenten fritt ska få uttrycka sina åsikter. Det är högt i tak för att framföra kritik och ett tillspetsat språk accepteras i större utsträckning än i till exempel nyhetsartiklar. Det finns dock en medieetisk gräns för vad man kan påstå – direkt eller indirekt – om en person.
Respektive krönika tar sin utgångspunkt i UNT:s granskning. Den kritik och de påståenden som görs i respektive krönika håller sig enligt MO inom ramen för vad anmälaren kan förväntas behöva tolerera. I denna del finns således inte anledning att klandra UNT.
Särskilt om tredje persons uppgifter synliga på bild
Det är ostridigt att en kvinna och ett barn fått sina person- och adressuppgifter publicerade i ett bildmontage som publicerats både på sajten och i tryck. Parterna har olika uppfattning om uppgifterna omfattats av sekretess eller inte vid tiden för publiceringen. Det faller utanför MO:s uppdrag att göra rättsliga överväganden eller bedömningar. MO kan inte heller göra överväganden vad gäller den skada som publiceringen kan ha inneburit för andra än anmälaren.
Prövningen avgränsas alltså till att bedöma anmälarens skada. MO har förståelse för att anmälarens liv på en rad olika sätt påverkas av det faktum att hon tvingas leva med en hotbild riktad mot sig och sin familj. Även om MO har förståelse för resonemanget om att publiceringen av kvinnans och barnets uppgifter indirekt kan ha haft en negativ effekt på anmälarens liv och leverne anser MO inte, med hänsyn till att uppgifterna rör tredje person, att anmälaren i och med detta orsakats oförsvarlig publicitetsskada.
Sammanfattning
Med hänsyn till anmälarens ställning och det allmänintresse som funnits för rapporteringen, att mediet haft belägg för sina påståenden och att anmälaren givits möjlighet till ett bemötande, bedömer MO inte att den publicitetsskada som anmälaren orsakats varit oförsvarlig.
Ärendet avskrivs.
Ärendet hos Mediernas Etiknämnd
Såväl anmälaren som tidningen har yttrat sig i nämnden och anfört sammanfattningsvis följande.
Anmälaren
Hela anmälarens gärning har varit att skydda de barn som utsätts för hedersvåld för att de ska kunna få ett skydd och ett drägligt liv. Genom publiceringarna i UNT har hennes liv totalt förändrats och hennes integritet utplånats innebärande att hon med en ständig oro och hot utifrån den exponering av hennes person som UNT utsatt henne för. Anmälaren kan inte röra sig fritt längre och kan inte ens gå in på en restaurang utan att en anhörig eller vän kontrollerar att det inte finns några hot i närheten. Det finns ett före och ett efter de aktuella publiceringarna.
Till skillnad från MO anser inte anmälaren att det funnits ett uppenbart allmänintresse att på ett så massivt och långvarigt sätt exponera henne med namn och bild. Även om hon måste tåla en granskning innebär det inte att hon därmed måste förekomma med sitt namn och sin bild. Skadan består i den massiva exponeringen av henne som individ och det extrema integritetsintrång det inneburit för henne som individ.
Tidningen
UNT bestrider påståendet att anmälaren i tidningen skulle ha beskrivits som klandervärd i sitt levnadssätt. Däremot har UNT utifrån ett uppenbart allmänintresse granskat anmälarens verksamhet och redogjort för den kraftiga kritik som funnits från flera olika håll när det gäller hennes roll som främsta företrädare för verksamheten.
Mediernas Etiknämnds bedömning
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning att det inte finns skäl att rikta medieetisk kritik mot Upsala Nya Tidning.
I beslutet har deltagit ordförande Stefan Johansson samt Andreas Ekström, utsedd av Svenska Journalistförbundet, Eva Burman, utsedd av Svenska Tidningsutgivareföreningen, Alice Petrén, utsedd av Sveriges Radio, Kajsa Stål, utsedd av TV4, Kerstin Brunnberg, utsedd av Utbildningsradion, Ruth Mannelqvist, Göran Collste, Anders Forkman och Karin Johannesson representerande allmänheten.
Dessutom har Martin Schori, utsedd av Publicistklubben, Hermine Coyet Ohlén, utsedd av Sveriges Tidskrifter och Thomas Nilsson, utsedd av Sveriges Television närvarat vid behandlingen av ärendet.