Uppföljning av tidigare skildrad rättssak

juni 7 2011


Exp nr 63/2011, Västerviks-Tidningen, 2011-06-07


Enligt de pressetiska reglerna bör en tidning följa upp en tidigare skildrad rättssak. Det är av särskild betydelse när utgången i en rättsprocess utfaller till en misstänkt persons fördel. För att en sådan uppföljande publicering ska tjäna sitt syfte måste den utformas så att den tillvaratar den omskrivnes intressen. I detta fall misslyckades tidningen med detta och klandrades för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Västerviks-Tidningen för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

______________

Genom beslut den 15 april 2011 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Västerviks-Tidningen till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 11 november 2010 publicerade Västerviks-Tidningen (VT) på sin hemsida, vt.se, en artikel med rubriken Överåklagaren friar X (ett namn angavs). I ingressen stod att det inte blev något åtal mot Villaägarna i Y:s (namnet på ett område angavs) tidigare firmatecknare X som misstänktes för att ha blåst föreningen på flera hundratusen kronor. Det hade överåklagaren beslutat. Artikeln publicerades också i papperstidningen påföljande dag, den 12 november. Där fanns även underrubriken Villaägarna: Åklagarens bedömning är helt felaktig.

Under sommaren hade åklagaren plötsligt ändrat uppfattning om X:s misstänkta ekonomiska brottslighet. Några veckor dessförinnan hade X åtalats för trolöshet mot huvudman eftersom det fanns uppgifter som tydde på att X hade fakturerat Villaägarna i Y för tjänster som inte var utförda i verkligheten. Efter att åtalet väckts kom det enligt åklagaren in nya uppgifter som visade att vissa tjänster hade levererats till föreningen. Av den anledningen skulle misstankarna aldrig leda till fällande dom, slog åklagaren fast.

Föreningen var av en annan uppfattning. I början av september hade man överklagat åklagarens beslut till överåklagaren. Föreningen begärde en överprövning och att en ny åklagare skulle ta tag i fallet. Men så blev det alltså inte. Vice överåklagaren beslutade att gå på samma linje som sin kollega.

Villaägarnas ordförande var mycket kritisk till åklagarnas beslut. Enligt den nuvarande föreningsstyrelsen var det uppenbart att X medvetet vilselett den tidigare styrelsen för egen vinning. Och dokumenten som friade X hade ingen substans, menade ordföranden. – Mitt intryck är att åklagaren inte orkat lägga ner tid på att granska alla de handlingar som X skickat in. Jag tycker att beslutet från åklagarnas sida verkar vara konstruerat, sade ordföranden och fortsatte: – Åklagarna har lekt domstol och lagt ner fallet samtidigt som de konstaterat att ett fel har begåtts, det känns som att det är något fel i rättssystemet.

Anmälan

X anmälde artikeln till PO. Han anförde att publiceringen var ensidig och att uppgifterna från föreningens företrädare saknade grund. Anmälaren påtalade att det även fanns tidigare publiceringar om fallet men förmodade att dessa var för gamla för att kunna prövas av PO.

Sedan överåklagaren hade meddelat sitt beslut fanns det all anledning att granska tidningens beskyllningar mot honom.

Tidningens yttrande

Västerviks-Tidningen anförde genom sin ansvarige utgivare bl a följande:

Det fanns ett stort allmänintresse kring affären vilken det skrivits mycket om de senaste åren. I vissa fall hade X kommenterat och i andra fall avstått.

När det gällde den aktuella artikeln hade anmälaren i efterhand framfört krav på att bli intervjuad. För tidningens del var emellertid saken avslutad. Det var förvånande att anmälaren riktade sin kritik mot en publicering där tidningen berättade att överåklagaren hade friat honom.

Komplettering av anmälan

Anmälaren begärde att även tidigare artiklar om fallet skulle prövas, publiceringarna sträckte sig tre år tillbaka. Artiklarna hade lett till att han mått psykiskt mycket dåligt under denna tid.

PO:s bedömning

För att en publicering ska prövas av PO fordras som regel att klagomålen inkommer inom tre månader från publiceringen om det inte finns särskilda skäl. I detta fall har anmälarens klagomål mot artiklar som föregick publiceringarna den 11 och 12 november 2010 kommit in för sent och särskilda skäl att ändå pröva dessa föreligger inte.

Enligt de pressetiska reglerna bör tidningen följa upp en tidigare skildrad rättssak. Det är av särskild betydelse när utgången i en rättsprocess utfaller till en misstänkt persons fördel, exempelvis genom att åtalet läggs ned.

För att en sådan uppföljande publicering skall tjäna sitt syfte måste den utformas så att den tillvaratar den omskrivnes intressen. Tidningen har i detta fall inte lyckats med det. Även om det framgick att överåklagaren friade anmälaren, förtogs effekten genom föreningens skarpa ifrågasättande av åklagarnas beslut och uppgiften om att det var uppenbart att anmälaren medvetet vilselett den tidigare styrelsen för egen vinning.

Publiceringen strider därför mot god publicistisk sed och Västerviks-Tidningen bör klandras.

Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd

Anmälaren och Västerviks-Tidningen har yttrat sig hos nämnden. Tidningen har anfört bl.a. följande. Tidningen beklagar underrubriken ”Villaägarna: Åklagarens bedömning är helt felaktig”. Den ger en bild av beslutet som tyvärr får stå oemotsagd eftersom anmälaren vägrade att ge en kommentar. Bedömningen var att det hade ett nyhetsvärde när Villaägarna skrev brev till åklagaren.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Nämnden gör samma bedömning som PO och finner att Västerviks-Tidningen ska klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.