Exp nr 57/2004 Expressen
Expressen lämnade alltför detaljerade uppgifter i text och bild om en kvinna som utsatts för tortyrliknande övergrepp. Den anonymisering av brottsoffret som tidningen gjort var inte tillräcklig. Expressen åsidosatte god publicistisk sed.
Publiceringen
Den 10 mars 2004 hade Expressens förstasida rubriken “Svartsjuk make våldtog frun – badade henne i klorin för att tvätta bort spåren”. Texten illustrerades av bilder på skadad hud och en bild på en man och en kvinna. Parets ansikten var pixlade.
Inne i tidningen berättades närmare om händelserna. Kvinnan och mannen hade gift sig och bosatt sig i en förort till Stockholm. Mannen var svartsjuk och tyckte inte om att hans hustru umgicks med andra människor. Som straff våldtog han henne och tvättade henne i frätande klorin. Kvinnan hade gått till polisen och anmält de tortyrliknande övergreppen. Hon hade fått hudskador. Mannen var nu häktad och åtalad för grov kvinnofridskränkning och våldtäkt. Han förnekade brott. Enligt honom hade hustrun hittat på allting. Artikeln illustrerades av samma bilder som på framsidan fast i större format.
Artikeln har här refererats utan återgivande av vissa detaljer som fanns i den. Det gäller bl a mannens ålder, kvinnans ungefärliga ålder och deras hemortskommun.
Anmälan
Kvinnan anmälde publiceringen till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Den 10 mars 2004 hade människor som kände henne kontaktat henne och berättat att det stod om henne i tidningen. När hon såg bilderna drabbades hon av en stark chock. Hon var rädd för de reaktioner hon skulle möta från andra. Hon kände sig kränkt och nedtrampad. Tidningen hade inte tagit hänsyn till hennes känslor och vilka konsekvenser publiceringen skulle kunna orsaka. Hon stod nu helt “naken” inför alla människor.
Tidningens yttrande
Det uppmärksammade fallet visade flera typiska kännetecken för övergrepp mot kvinnor. Övergreppen stack emellertid ut genom de systematiska och närmast tortyrliknande inslagen. Det hade inte varit möjligt att enbart i ord beskriva skadorna utan det krävdes bilder. Fotografierna var emellertid tagna så att det knappt var möjligt att urskilja vilken kroppsdel som de föreställde. Det var inte heller möjligt att identifiera anmälarens f d make. Om någon trots allt hade känt igen anmälaren måste det ha berott på att denne redan kände till de omskrivna förhållandena. Publiciteten hade därför inte inneburit någon ny kunskap om anmälaren. Tidningen beklagade att anmälaren hade tagit illa vid sig.
PO:s bedömning
I beslut den 11 maj 2004 anförde PO följande:
Anmälaren har genom uppgifterna om henne och maken samt genom bilden på dem pekats ut på ett sätt som gör att åtminstone en viss krets av personer i hennes omgivning har kunnat identifiera henne. Dessa personer behöver på intet sätt ha haft full insyn i de omständigheter som behandlas i tidningsartikeln. Den detaljerade beskrivningen av de misstänkta övergreppen i kombination med bilderna på skadorna har tillfogat anmälaren som brottsoffer en oacceptabel publicitetsskada.
Det oomtvistliga allmänintresse som frågor om kvinnomisshandel visserligen har uppväger inte den skada som anmälaren har utsatts för genom publiceringen.
Expressen bör klandras för brott mot god publicistisk sed. Ärendet överlämnas därför till Pressens Opinionsnämnd.
Tidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Tidningen anförde bl a följande:
Begreppet största möjliga hänsyn till brotts- och olycksoffer måste vägas mot läsarnas intresse av kunskap om händelser av betydelse. Det ärinblicken i de faktiska omständigheterna som ger läsarna en chans att verkligen förstå en händelse. Det är det levande reportaget snarare än den stela statistiken som fördjupar kunskap och känsla.
Expressens avvägning i detta fall – som många andra – har medfört en långtgående anonymisering av brottsoffret, som förekommer utan namn och bild. Förövaren är likaledes anonymiserad. — Publiceringen innehåller inga uppgifter om adress, brottoffrets ålder, etnicitet eller andra faktorer som är utpekande. I kommunen bor mer än 75 000 personer. Anmälarens och hennes f d makes ansikten var pixlade på fotografiet i tidningen. Det är helt enkelt inte möjligt att identifiera anmälaren eller förövaren utifrån uppgifterna i artikeln.
Däremot kan personer i anmälarens eller förövarens omgivning möjligen identifiera anmälaren i artikeln om de redan förut känner till uppgifterna om övergreppen. De har emellertid inte fått tillgång till ny information om anmälaren genom artikeln. Att redogöra för händelseförloppet vid en kvinnomisshandel har en avgörande betydelse för förståelsen av en brännande samhällsfråga.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Publiceringen rör en fråga av uppenbart allmänintresse och som motiverar en rätt ingående och konkret behandling. Även vid en publicering i ett sådant fall skall en tidning enligt de pressetiska reglerna vissa offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Även om tidningen söker anonymisera måste en publicering med, förutom text, också bilder av skador och brottsoffret prövas noga vid intresseavvägningen.
Nämnden finner att särskilt de uppgifter som lämnats om bostadsort och ålder i kombination med vad den stora bilden av mannen och kvinnan visar, bl a i fråga om klädstil m m, medför att anonymiseringen inte är tillräcklig. På grund av detta och på de av PO i övrigt anförda skälen anser nämnden att publiceringen medfört en oacceptabel publicitetsskada för anmälaren. Expressen får härigenom anses ha åsidosatt god publicistisk sed.