Utpekad för samröre med kriminella

april 20 2010


Exp nr 26/2010 Kristianstadsbladet, beslutsdatum 100420



Publiceringen handlade om att den avhoppade nazisten A inte gjort rätt för sig ekonomiskt. I sammanhanget omskrevs A:s gode man B, som haft en bakgrund inom den nazistiska rörelsen. B pekades ut som att han haft samröre med personer som dömts för mycket allvarlig brottslighet. B orsakades en publicitetsskada som inte motiverades av ett uppenbart allmänintresse.


Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd klandrar Kristianstadsbladet för att ha åsidosatt god publicistisk sed.

_______

Genom beslut den 15 december 2009 hänsköt Allmänhetens Pressombudsman (PO) ett ärende avseende anmälan mot Kristianstadsbladet till Pressens Opinionsnämnd.

PO:s beslut hade följande lydelse.

Vad tidningen publicerade

Den 29 augusti 2009 löd en av de mindre rubrikerna på Kristianstadsbladets förstasida Tidigare nazist jagas. I puffen stod att ett företag aldrig hade fått betalt för ett jobb som utförts i en villa. Beställaren, den förre nazistledaren A (namngavs), jagades nu.

Över ett uppslag inne i tidningen utvecklades historien under huvudrubriken Exnazist jagas för skulder. För ungefär ett år sedan hade A beställt installation av bl a en kamin till ett värde av 53 000 kronor, men endast betalat 10 000 kronor. Därefter hade det inte gått att nå A. Till slut hade företagets personal åkt ut till fastigheten och fått veta att det inte var A som ägde huset, utan dennes styvfar. Eftersom styvfadern hade skyddade personuppgifter kunde företaget dock inte få reda på vem ägaren var. Varken polisen eller kronofogdemyndigheten hade kunnat hjälpa företaget. Att A var avhoppad ledare för det nazistiska partiet Nationalsocialistisk front hade stått klart för företaget när man sökt uppgifter om honom på nätet.

I en artikel med rubriken Svårt att få fram uppgifter om ägaren beskrevs att det i stort sätt var omöjligt att få fram namnet på ägaren till den fastighet dit beställningarna gjorts, eftersom denne hade skyddade personuppgifter. Ett sätt att få reda på vem det var, var dock att vända sig till Lantmäteriet.

Lantmäteriet hade meddelat att den icke namngivne personen ägde ytterligare fem fastigheter i Stockholmstrakten. De flesta av fastigheterna hade ägts av X-bolaget (namngavs), ett bolag som tidigare ägts av B (namngavs). I slutet av 1990-talet hade A suttit som styrelseledamot i samma bolag.

B var en miljonär som under många år varit aktiv inom en rad nazistiska organisationer. Han hade upplåtit en av sina fastigheter till unga nazister. Det var bl a där polisen hade sökt efter Tony Olsson efter polismorden i Malexander, mord som Olsson, Jackie Arklöv och Andreas Axelsson senare dömdes för. Även dessa personer hade varit organiserade i nazistiska sammanslutningar.

Via handlingar om X-bolagets styrelseledamöter kunde B:s personnummer spåras. Genom olika registerslagningar hade Kristianstadsbladet därefter kartlagt B:s fastighetsinnehav och fått reda på att det var denne som var A:s gode man och tillika styvfar. I artikeln redovisade tidningen sina fynd.

I en kortare text med rubriken ”De ska få pengarna” intervjuades B. Denne sade att olyckliga omständigheter låg bakom att A inte hade betalat sin skuld till företaget. A hade antagligen varit för optimistisk när han gjort beställningen, men det var inget bedrägeri, menade B. Meningen hade nog varit att han skulle betala. B ville inte bekräfta huruvida han var ägare av fastigheten, men sade att det inte var fastighetsägaren som beställt jobben. Vidare berättade B att han skulle agera så att företaget fick sina pengar. – De ska få betalt för sina varor. Jag ska prata med företaget och kronofogdemyndigheten och försöka prioritera den här skulden, anförde B.

Invid den kortare artikeln fanns en bild på två personer. Bildtexten löd:”B [?] fångad på bild i samband med ’Folkets Marsch’ i Stockholm på nationaldagen år 2005. Bredvid honom står C (namngavs) från Nordiska rikspartiet.”.

Anmälan

B anmälde Kristianstadsbladet till Allmänhetens Pressombudsman (PO).

Tidningen hade skrivit om en tvist mellan A och ett företag, i sammanhanget saknade det relevans att rapportera om hans uppdrag som god man åt A. Anmälaren ifrågasatte publiceringen av hans namn och bild. En del av uppgifterna i artikeln var tio år gamla. Anmälaren hade informerat tidningen om att han inte hade någon kontakt med de nämnda grupperna. Även tidningens beskrivning av hur man kunde identifiera personer med skyddad identitet var tvivelaktig. Hänsyn hade inte tagits till anmälarens anhöriga och barn som bodde i Kristianstad.

Tidningen hade publicerat ett foto från 2005. Anmälaren anförde att det visade hur han mottog ett flygblad av en för honom okänd person.

Tidningens yttrande

Kristianstadsbladet svarade att ämnet för rapporteringen ägde allmänintresse. Reportaget handlade om de problem som kunde uppstå för företagare när köpare underlät att betala för sig. Det var även av allmänintresse att en avhoppad nazist hade fått en dokumenterad nazistsympatisör som god man.

Tidningen konstaterade att anmälaren inte pekat på några faktafel i artikeln.

Det var befogat att namnge anmälaren i reportaget. Tidningen hade intervjuat anmälaren i dennes egenskap av god man för den person som inte betalat för köpta varor och tjänster. Anmälaren hade varit väl medveten om att han blev intervjuad och att uppgifterna skulle publiceras.

Anmälarens bakgrund som nazistsympatisör var väl dokumenterad. Han hade även figurerat i annan press för sin roll inom den nazistiska rörelsen. Tidningen bilade en lista från tidningen Expo rörande B:s kopplingar till rasistiska åsiktsströmningar. Till yttrandet bifogades även kopior på brev och mejl som tidningen anförde var skrivna av anmälaren.

Kristianstadsbladet hade svårt att se att anmälarens minderåriga son hade tagit skada av publiceringen och konstaterade att sonen hade ett annat efternamn än anmälaren.

Anmälarens kommentarer

Anmälaren inkom med ytterligare skrivelser till PO. Han anförde att det inte fanns något uppenbart allmänintresse att publicera hans namn. Vidare var det fel av tidningen att publicera sekretessbelagda uppgifter och att skriva att han uppåtit en av sina fastigheter till unga nazister. Anmälaren ansåg inte att Expo var en källa som tidningen kunde förlita sig på. Anmälaren vidhöll att hans minderårige son hade tagit skada till följd av publiceringen. Sonens bekanta hade vetat om att anmälaren var hans far. Även anmälaren själv hade lidit stor skada till följd av publiceringen.

PO:s bedömning

Ämnet för rapporteringen, ett företags svårigheter att få betalt för en beställning, äger i princip allmänintresse. Emellertid är det tveksamt om detta allmänintresse även omfattar en skuld till ett byggföretag på den förhållandevis anspråkslösa summan fyrtiotusen kronor, särskilt som Kristianstadbladet informerades om att fordringen skulle regleras.

Kristianstadsbladet har i sitt yttrande understrukit att pressen har till uppgift att belysa icke demokratiska rörelsers verksamhet. Sålunda fanns det skäl att rapportera om att en avhoppad nazist hade fått en nazist som gode man. Gode mannens, anmälarens, nazisympatier var väl kända varför han fick tåla att namnges.

På basen av vad som framkommit i ärendet är det omöjligt för PO att bedöma om anmälaren fortfarande har kontakt med nazistiska organisationer eller inte. Det sammanhang i vilket anmälaren pekades ut, inte bara som nazist utan också för samröre med dömda polismördare, rörde dock inte icke demokratiska rörelsers verksamhet utan det faktum att anmälaren utsetts till god man för sin styvson. Styvsonen uppmärksammades för en bagatellartad skuld till ett byggföretag.

Mot bakgrund av det begränsade allmänintresse Kristianstadbladets publicering ägde behövde anmälaren inte tåla den publicitetsskada han utsattes för då han i tidningen med namn och bild pekades ut som nazist med kopplingar till polismorden i Malexander.

Yttranden till Pressens Opinionsnämnd

Anmälaren och tidningen har i huvudsak vidhållit vad de anfört hos PO.

Pressens Opinionsnämnds bedömning

Opinionsnämnden anser att det är av stort allmänintresse att belysa frågor som rör nazism.

Den anmälda artikeln handlade emellertid om att A, som B var god man för, beställt varor och arbeten till B:s fastighet för drygt 50 000 kr och endast betalat 10 000 kr. Sedd för sig har en uppgift om att en person inte betalat en skuld om ca 40 000 kr ett mycket begränsat allmänintresse. A hade visserligen tidigare varit en offentlig person genom sitt agerande såväl i som mot en nazistisk organisation. Såvitt framgår var detta dock flera år före artikeln och det kan inte anses att det förhållandet att A nu inte betalade sina skulder var av något större allmänintresse. Beträffande B har inte framkommit att han haft någon ledande befattning inom den nazistiska rörelsen, även om det var känt att han hade sin bakgrund inom rörelsen.

Tidningen har anfört att det var av intresse att belysa dels vilka problem som kan uppstå för en företagare när en köpare inte gör rätt för sig, dels problemet med skyddade personuppgifter i samband med ekonomiska transaktioner. Dessa problem hade tidningen kunnat beskriva och belysa utan att namnge B. Tidningen har även gjort gällande att det var av intresse att skriva om att en avhoppad nazist fått en person med dokumenterad bakgrund i den nazistiska rörelsen som god man. Enligt nämndens uppfattning kan detta inte ur pressetisk synpunkt godtas som skäl för att namnge B och peka ut honom för samröre med personer som dömts för mycket allvarlig brottslighet, i en artikel som huvudsakligen handlade om att A inte gjort rätt för sig ekonomiskt.

Sammantaget anser nämnden att den publicitetsskada som det innebar för B att pekas ut med namn i den anmälda artikeln inte motiverades av ett uppenbart allmänintresse. Tidningen ska därför klandras för att ha åsidosatt god publicistisk sed.