Exp 70/2004 Dagens Nyheter
Tidningen påstod att en person köpt sitt svenska medborgarskap. Även om det framgick att han inte åtalats, förmedlades intrycket av att han begått brott. Hans namn och bild återgavs.
Publiceringarna
Den 10 september 2003 skrev Dagens Nyheter att den häktade ligaledaren A., som namngavs, hade tagit tillbaka ett erkännande om grovt vapenbrott. En vän till A. hade kontaktat polisen och tagit på sig de vapenbrott som A. redan dömts till två års fängelse för i tingsrätten.
Den 16 september stod det i DN:s nätupplaga att även hovrätten friat de två män som åtalats för förberedelse till mord på A. som utpekats som gangsterledare i Stockholm. Däremot dömdes båda för grovt vapenbrott och den ene för grovt narkotikabrott.
Den 9 oktober skrev DN att en av Sveriges mest ökända ekobrottslingar hade gripits för anstiftan till mord. Den person som troddes ha hållit i vapnet vid mordet på en 53-årig man i Malmö var fortfarande efterlyst. Flera personer skulle förhöras om sina kontakter med den efterlyste. En av dem var den häktade ligaledaren A.
Den 2 november hade DN ett större reportage om en muthärva. Tidningen hade kartlagt personer som blivit svenska medborgare genom mutor. Totalt 27 huvudsakligen kriminella individer hade köpt svenskt medborgarskap. En tjänsteman på Migrationsverket stod åtalad tillsammans med två andra för att ha sålt svenskt medborgarskap till 27 personer. De två andra anklagades för att ha förmedlat affärerna. Ingen av dem riskerade åtal. En som stod på den hemliga listan över sådana “som fått svenska medborgarskap genom mutor” var den 35-årige exjugoslaviske ligaledaren A. Presentationen av honom innehöll även ett foto och en uppräkning av brott som han dömts för.
Den 13 november rapporterade DN att en rättegång för vapenbrott inletts mot den utpekade ligaledaren A. och fyra andramän. A. nekade.
Den 22 november kunde DN berätta att Huddinge tingsrätt underkänt åtalet för vapenbrott mot den kriminellt belastade ligaledaren A. och fyra andra män.
Anmälan
DN:s publiceringar anmäldes till Allmänhetens Pressombudsman (PO) av A. genom ombud. Han hade skandaliserats genom att utpekas som ligaledare och maffiakung. Dessutom hade det lett till att han blivit utsatt för hot och våld av kriminella element som hoppades få en maffiakung som trofé. Det var också pressetiskt oförsvarligt att namnge A. Domen som nämndes i artikeln den 10 september hade inte vunnit laga kraft. Läsarna måste dessutom få intrycket att A. förmått en annan person att ta på sig skulden för de brott som A. dömts för.
Tidningens svar
DN påpekade inledningsvis att tidningen aldrig omnämnt A. som maffiakung. Han hade konsekvent kallats kriminellt belastad ligaledare. A. hade själv skapat sitt rykte och förstärkt bilden av sig själv som kriminell ledare. Bl a hade han i den serbiska tidningen Telegraf berättat att han ägnat sig åt professionell brottslighet. Tidningen hade 2002 i en stor artikel beskrivit A.:s brottskarriär från ungdomsbrottsling i förorten till kriminellt belastad krogägare vid Stureplan. Då hade DN namngett honom och därefter följt den linjen. Det fanns ett allmänintresse för A.:s verksamhet. Han var en kriminell ledare med välutvecklade internationella kontakter och han hade en huvudroll i ett gangsterkrig i Stockholm som skördat flera offer.
Anmälarens kommentar
A. framförde genom sitt ombud att han haft ett stormigt förflutet och var straffad. Sedan 1996 hade han dock bara dömts för innehav av vapen vid ett tillfälle. Han kände också många kriminella. Dessa förhållanden rättfärdigade inte att DN sedan 2002 fler gånger presenterat honom med namn och bild och kallat honom ligaledare. Enligt en skrivelse som sades komma från den journalist som skrivit artikeln i Telegraf, vilken DN åberopat, hade intervjun egentligen gjorts med en annan sedermera mördad person. Denne hade dock föreslagit journalisten att skriva att det var A. som intervjuats. Slutligen avvisade A. att han hade någon som helst koppling till utredningen om mutor på Migrationsverket. A. hade aldrig förhörts om saken och inte heller delgivits misstanke om brott.
Ytterligare korrespondens
DN framförde med stöd av utdrag ur belastningsregistret att A. dömts för vapenbrott två gånger sedan 1996. Tidningen hade aldrig påstått att han misstänkts för brott i anslutning till utredningen om mutor på Migrationsverket. Ostridigt var att han beviljats svenskt medborgarskap vilket var i strid med reglerna eftersom A. var kriminellt belastad. Han var en av ca 30 kriminella som förekom i utredningen.
PO:s bedömning
PO hänsköt ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande:
Anmälarens omfattande brottslighet har sådant allmänintresse att han får tåla de anmälda namn- och bildpubliceringarna. Epitetet “ligaledare” kan möjligen uppfattas som klichéartat. Men mot bakgrund av anmälarens brottskarriär kan det inte anses ha tillfogat honom en oacceptabel publicitetsskada.
I publiceringen den 2 november 2003 utpekas anmälaren som skyldig till bestickning. Hans namn sägs förekomma på en lista över personer, som anses ha fått svenskt medborgarskap genom att muta tjänstemän. Listans ursprung redovisas inte. Det står dock klart att något rättsligt ställningstagande i frågan ej har gjorts. Dagens Nyheter har däremot reservationslöst tagit ställning och utpekat anmälaren som skyldig till brott i en juridiskt oprövad sak. Det är oförenligt med god publicistisk sed och bör medföra pressetiskt klander.
Tidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Tidningen redogjorde med stöd av vissa ingivna myndighetshandlingar för omständigheter i det mål där en tjänsteman hos Migrationsverket dömts för grovt tjänstefel och mutbrott då han medverkat till att bevilja ett antal personer svenskt medborgarskap trots att dessa inte uppfyllt vandelskraven. Det fanns transaktioner som visade att tjänstemannen fått minst 45 000 kr av två förmedlare, varav en dömts för bestickning och den andre väntade på rättegång. A. var en av de personer som enligt uppgifter i målet felaktigt blivit svensk medborgare genom tjänstemannens brottsliga agerande. Detta gav stöd för påståendet om att mutor låg till grund för beviljandet av medborgarskap för A. och andra kriminella. DN hade inte anklagat A. för bestickning eller tagit ställning och utpekat A. som skyldig till brott. Tidningen måste kunna beskriva de omfattande felaktigheter som begåtts i ett sådant här ärende. Tidningen kunde inte väja för det faktum att A. och andra grovt kriminella kommit att åtnjuta svenskt medborgarskap som en direkt följd av andra personers brottsliga agerande. Tidningen hade samtidigt tydligt gjort klart att A. inte skulle komma att bli föremål för åtal.
Anmälarens yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Anmälarens ombud vidhöll att A. av tidningen utpekats som skyldig till ett brott och att han inte dömts för detta. Tidningens invändning att A. inte utpekats för brott eftersom tidningen inte använt sig av brottsrubriceringen bestickning bör lämnas utan avseende. Tidningen hade reservationslöst påstått att A. mutat sig till medborgarskap. A. anförde ytterligare synpunkter i en särskild skrivelse i ärendet.
Tidningens svar
Tidningen anförde bl a följande. Genom att tydligt och avsiktligt avstå från att använda någon brottsrubricering mot anmälaren i artikeln hade DN inte utpekat A. som skyldig till brott. DN hade stöd för påståendet att mutor låg bakom Migrationsverkets beviljande av medborgarskap men det betydde inte att DN utpekat anmälaren som skyldig till bestickning.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Vad gäller publiceringarna den 10 september, den 16 september och den 9 oktober ansluter sig nämnden helt till PO:s bedömning.
Nämnden finner beträffande publiceringen den 2 november att Dagens Nyheters publicering gällt en fråga av mycket stort allmänintresse och det också i de delar av saken som inte blivit föremål för närmare rättslig prövning. Tidningens publicerade påstående att A. köpt sitt svenska medborgarskap har kompletterats med uppgifter om att det funnits förmedlande personer. Det har också framgått av publiceringen att A. och de andra som fått medborgarskap inte har åtalats för brott i sammanhanget. Nämnden finner ändå, i likhet med PO, att anmälaren utpekats som brottslig. Hans namn och bild har återgivits. Allmänintresset överväger enligt nämnden inte publicitetsskadan. Nämnden anser att det finns anledning till pressetiskt klander mot tidningen. Dagens Nyheter har härigenom åsidosatt god publicistisk sed.