Utpekad var inte kriminell

februari 3 2004


Dagens Nyheter Exp nr 13/2004



I en rubrik utpekades en namngiven medlem av Hells Angels oriktigt som kriminell och det tog allt för lång tid för tidningen att rätta uppgiften. Artikeln hade också innehållit onödigt detaljerade uppgifter om anmälarens ohälsa.


Publiceringen

En spalt på en av insidorna i Dagens Nyheter den 30 augusti 2003 hade rubriken Läkarintyg hjälper kriminell HA-medlem. Det handlade om ordföranden för Hells Angels i Stockholm (A) som åtalats för misshandel.
A hade, liksom vid tidigare tillfällen, uteblivit från den planerade rättegången och åberopat sjukintyg. Publicering skedde också i nätupplagan.

I artikeln refererades innehållet i intyget. A var arbetsoförmögen och led bl.a. av psykisk och fysisk ohälsa som yttrade sig på närmare angivet sätt. Rättens ordförande hade begärt att Socialstyrelsen skulle bedöma intyget. Detta mot bakgrund av att en tidigare av A anlitad läkare prickats av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för ett intyg som åberopats av en annan patient som heller inte ville delta i en rättegång. Den nu aktuelle läkaren hade tidigare varnats för slarvig intygsskrivning.

Enligt artikeln hade tidningen ringt upp A men han hade inte velat uttala sig.

Anmälan

A anmälde genom ombud artikeln till Allmänhetens Pressombudsman (PO).

Det fanns enligt A inte något allmänintresse att utpeka honom med namn. Det var ett brott mot god publicistisk sed att publicera namnet på en misstänkt före eventuell fällande dom.

Vidare var allmänintresset för hans hälsa obefintligt. A kände sig utsatt för en djup integritetskränkning genom tidningens uppgifter om hans psykiska ohälsa.

Det var inte sant att han, som det påstods i rubriken, var kriminell. Han var inte straffad för något brott (utdrag ur belastningsregistret bifogades). Han hade den 8 september begärt rättelse och ursäkt från tidningens sida.

Yttranden till PO

Enligt tidningen var A som ordförande i Stockholmsavdelningen av den världsomspännande organisationen Hells Angels att betrakta som en offentlig person. Namnpublicering bedömdes från fall till fall beroende på brottets dignitet och den misstänktes identitet. Det var befogat att publicera A:s namn.

Det var enligt tidningen också motiverat att återge innehållet i sjukintyget mot bakgrund av att läkaren som skrivit det tidigare varnats för slarvig intygsskrivning. Vidare hade rättens ordförande ifrågasatt intyget och begärt Socialstyrelsens bedömning.

En rättelse av rubrikens beteckning av A som kriminell hade publicerats i tidningen den 16 september jämte ett beklagande av rubrikens formulering.

A svarade och bestred att han var en offentlig person. Hells Angels var måhända världsomspännande men det var ett i högsta grad slutet sällskap som inte sökte publicitet. Medlemskap i organisationen kunde inte innebära att man blev en offentlig person. Det hade vidare enligt A gått att rapportera att intyget ifrågasatts utan att redogöra för diagnos och hälsotillstånd.

A konstaterade att den felaktiga rubriken som betecknade honom som kriminell rättats på tidningens hemsida först flera veckor efter publiceringen. Själva artikeln var fortfarande tillgänglig.

PO:s beslut

Genom beslut den 26 november 2003 överlämnade PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd med följande motivering:

Som ordförande i Stockholmsavdelningen av Hells Angels är anmälaren en tillräckligt offentlig person för att få tåla att bli namngiven, i synnerhet om publiceringen handlar om brott eller misstanke om brott. Bedömningen påverkas inte av att organisationen för sin del inte önskar publicitet.

Det har varit relevant att rapportera om sjukintyget eftersom den utställande läkaren tidigare varnats för slarvig intygsskrivning och rättens ordförande bett Socialstyrelsen om ett utlåtande. Relevansen bekräftas av att Socialstyrelsen sedermera fann allvarliga brister i hur det aktuella sjukintyget utfärdats. Dock delar jag anmälarens uppfattning att rättens misstro mot detta intyg hade kunnat redovisas utan så utförliga uppgifter om anmälarens påstådda psykiska och fysiska ohälsa. På den punkten väger publicitetsskadan tyngre än allmänintresset.

Publiceringen av namn på brottsmisstänkta medför, som Dagens Nyheter i andra sammanhang framhållit, stränga krav på att uppgifterna är korrekta. Vid sakfel kan man då inte åberopa anonymiteten som en förmildrande omständighet.

I detta fall har anmälaren utan grund kallats kriminell och därmed lidit en publicitetsskada. Därtill tog det åtta dagar efter begäran om rättelse innan en sådan infördes i papperstidningen. Det tog över tre veckor, möjligen över sex veckor, innan det kom en rättelse i nätupplagan. Dröjsmålet är för långt redan ifråga om papperstidningen. I nätupplagan har en kontinuerlig publicitetskränkning pågått i mer än tjugo dagar.

Sammanfattningsvis: Rubrikens felaktiga utpekande av anmälaren som kriminell, den långa tid det tog innan tidningen rättade felet samt de överdrivet detaljerade uppgifterna om anmälarens ohälsa har tillsammans orsakat en oacceptabel publicitetsskada. Det bör medföra pressetiskt klander av Dagens Nyheter.

Yttranden till Pressens Opinionsnämnd

A och tidningen yttrade sig till nämnden. Tidningen anförde att kritiken mot den sena rättelsen i nätupplagan hade resulterat i en översyn av de interna rutinerna.

Pressens Opinionsnämnds beslut

Nämnden finner på de av PO anförda skälen att Dagens Nyheter genom den anmälda publiceringen åsidosatt god publicistisk sed.