I anslutning till en kritisk granskning av hur kommunen följde lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade valde Expressen att lyfta fram en stor grupp politiker. Tidningen skrev att de alla hade skäl att skämmas för hur de skötte sina uppdrag samt att de bröt mot lagen. Detta var inte rimligt att påstå om anmälaren.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden klandrar Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed.
_______________
Allmänhetens Pressombudsman (PO) har genom beslut den 19 oktober 2011 hänskjutit ett ärende avseende anmälan mot Expressen till Pressens Opinionsnämnd.
PO:s beslut har följande lydelse.
Vad tidningen publicerade
Den 30 mars 2011 publicerade Expressen en artikel med rubriken Skäms på er politiker, med underrubriken Vi hoppas att ni skäms, ni 44 politiker som bryter mot lagen.
En större del av uppslaget upptogs av 42 porträttbilder på lokala politiker i en rad kommuner. Texten inleddes med följande rader:
“Vi hoppas att ni skäms! Ni 44 politiker som är listade här bredvid, ni sviker de som är allra mest utsatta. Ni sviker människor som är helt beroende av er hjälp och er empati.”
Artikeln var avslutning på en serie där tidningen granskat hur kommuner följer lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Serien byggde på konkreta fall från olika platser i landet.
Ett av dessa fall gällde David i X (en kommun angavs), som blivit av med sin kontaktperson, då kommunen ansåg att en sådan inte behövdes eftersom David bodde i ett gruppboende, där han fick kontakt med såväl personal som andra boende.
I artikeln den 30 mars lyftes socialnämndens vice ordförande fram. Tidningen påstod att han brast i sin kunskap om lagen. Han hade nämligen sagt att kontaktpersonen kunde tas bort eftersom det fanns tillräckligt med “ledsagning” ändå.
Tidningen slog fast att kontaktperson och ledsagning var två helt olika insatser. De skulle fylla två helt olika funktioner. Det stod i lagen.
Tidningen lovade att i framtida artiklar återkomma till kommunernas lagbrott.
Intill huvudtexten låg de 42 porträttbilderna under rubriken Alla politiker som bryter mot lagen. Bland de 42 fanns namn och bild på socialnämndens ledamöter i X.
Anmälan
Publiceringen anmäldes av A, ledamot av socialnämnden i X. Hon framhöll att hon inte deltagit i beslutet om David, eftersom hon var ny som politiker och ny i nämnden och först tillträtt den 1 januari 2011.
Hon undrade därför mot vilken bakgrund hon skulle skämmas. För att hennes företrädare fattade det kritiserade beslutet?
Dessutom menade hon att det var felaktigt att nämndens beslut brutit mot lagen, så som till exempel rubriken över porträttgalleriet påstod. Saken hade nämligen prövats av kammarrätten, som givit kommunen rätt i frågan om kontaktperson till David.
Efter publiceringen hade hon och hennes barn inte känt sig fullt trygga och hon konstaterade att “Vill man skrämma bort människor som vill engagera sig för ett bättre samhälle, så är detta ett bra försök”.
Hon riktade även kritik mot Expressens sätt att ta kontakt med henne. När reportern ringde låg hon på sjukhus efter en operation och hänvisade till socialnämndens ordförande. Ändå publicerades hennes namn och bild i tidningen. Hon hade veckorna efteråt försökt nå de ansvariga på tidningen, men inte lyckats.
Tidningens svar
Tidningen framhöll att LSS är en rättighetslag, som syftar till att ge den enskilde möjlighet att leva som andra. De insatser lagen förutsätter ska anpassas efter individuella behov och göra det möjligt för den berörde att leva ett självständigt liv.
Expressen hade i artiklar 2003 och 2004 skildrat hur kommunerna brast när det gällde att leva upp till lagen. I den nyligen publicerade serien kunde tidningen konstatera att situationen fortfarande var ungefär densamma.
Artikeln om David publicerades den 28 mars 2011 och handlade om att kommunen för att spara pengar dragit in hans kontaktperson, med motiveringen att han inte behövde en sådan eftersom han bodde i gruppboende.
David hade överklagat till länsrätten som gav David rätt. Kommunen överklagade till kammarrätten, som gav den rätt.
Expressen hade inte pekat ut A som ansvarig för det tidigare fattade beslutet – och trodde inte att någon läsare uppfattat det så. Tidningen menade emellertid att A, som ledamot av socialnämnden idag, har ett ansvar för Davids nuvarande situation. Till kommunens uppgifter, enligt LSS, hör att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och se till att de får sina behov tillgodosedda. Frågan om Davids rätt till kontaktperson var inte prövad sedan kammarrättens beslut i april 2010.
När det gällde kontakterna mellan A och tidningen hade Expressen en annan uppfattning. Hon hade informerats om syftet med artikeln och hade också fått veta att alla i nämnden kontaktades. Det gick fem dagar efter samtalet med henne innan artikeln publicerades. Under den tiden kunde hon ha satt sig in i ärendet och återkommit till tidningen.
Anmälarens kommentar
Anmälaren vidhöll sina ståndpunkter. Framför allt kände hon sig kränkt av rubrikerna i den anmälda artikeln. Hon underströk än en gång att hon inte varit med och fattat de beslut som gällde Davids situation.
Ytterligare brevväxling
Tidningen upprepade att det som gjorde det rimligt att peka ut henne som ansvarig för att David inte hade någon kontaktperson var att hon hade möjlighet att påverka situationen idag.
Tidningen hade granskat enskilda fall där kommuner, företrädda av politiker, valt att inte vidta åtgärder för enskilda personer, trots att det funnits skäl att agera utifrån ett allmänt och enskilt perspektiv. A hade begärt och fått allmänhetens förtroende och fick då finna sig i en sådan granskning.
Ytterligare åtgärder från PO
PO har talat med tjänstemannen Ulla Clevnert på Socialstyrelsen om innebörden av LSS som rättighetslag. Enligt henne föreligger det mycket riktigt ett ansvar för kommunen att fortlöpande följa upp personer med särskilda behov. Detta ansvar kan emellertid inte tolkas så att varje enskild ledamot av till exempel en socialnämnd har ett personligt ansvar att följa enskilda fall. Det är inte politikerns uppgift.
Ett beslut i kammarrätten gäller för den situation som rådde när beslutetfattades. Om situationen för den enskilde ändras kan han eller hon åter söka om att få den insatsen det handlar om, till exempel en kontaktperson. Saken ska då åter prövas av kommunen.
PO:s bedömning
Att bedöma vad som hänt mellan en journalist och den person som granskas faller utanför PO:s uppdrag. Det är begränsat till att bedöma det som publiceras.
Att granska hur kommuner lever upp till lagstiftning som ska skydda den enskildes rättigheter är av betydande allmänintresse. Samtidigt är det ett ämne somtidningar sällan ägnar stort utrymme. Därför finns det anledning att ur ett allmänt perspektiv se positivt på de ansträngningar tidningen lagt ned på sin artikelserie.
Men även en sådan granskning måste ske utifrån ett pressetiskt förhållningssätt. Om en politiker pekas ut för något nedsättande, till exempel bristande förmåga att bära upp sitt politiska ansvar, måste detta beläggas. Detta gäller trots att folkvalda politiker får tåla en hårdare exponering i medierna än privatpersoner.
I den avslutande artikeln har Expressen valt att lyfta fram en stor grupp av politiker från olika kommuner. Om dem har tidningen sagt att de alla har skäl att skämmas för hur de sköter sina uppdrag och att de alla bryter mot lagen.
Det är en riskabel journalistisk metod. Anklagelsen är densamma mot alla de 42 politikerna på bild. Men omständigheterna bland dem som pekas ut kan variera från person till person.
Att påstå att A har anledning att skämmas och att hon bryter mot lagen är knappast rimligt. Hon tillträdde som politiker efter att ärendet angående David var avgjort av kammarrätten och hade ingen kännedom det.
I sina svar till PO menar Expressen att tidningen inte syftat på kommunens tidigare beslut om att dra in ersättningen till Davids kontaktperson, utan på att A har ett ansvar för hans situation idag. Det framgår emellertid inte av den anmälda artikeln.
Även om det hade framgått, kan inte lagen tolkas så att den enskilda nämndledamoten bär ett personligt ansvar för att följa upp det enskilda fallet.
Att påstå att A har anledning att skämmas och att hon brutit mot lagen var inte korrekt. Därigenom har Expressen åsamkat henne en oförsvarlig publicitetsskada.
Ärendet hos Pressens Opinionsnämnd
Såväl tidningen som anmälaren har yttrat sig hos nämnden.
Pressens Opinionsnämnds bedömning
Anmälaren pekas oriktigt ut för att ha brutit mot lagen. I likhet med PO anser nämnden att anmälaren därigenom åsamkats en oförsvarlig publicitetsskada. Tidningen ska därför klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.